Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Pemphredon beaumonti

Organismgrupp Steklar, Rovsteklar Pemphredon beaumonti
  Steklar, Rovsteklar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Detta är en liten (hona 7-8 mm, hane 5,5-6,5 mm lång), helsvart rovstekel med stort huvud och tydligt skaftad bakkropp. Honan karaktäriseras av att munsköldens framkant är rundat utbuktad utan tänder, samt på att bakkroppens sista segment har ett brett, kantigt U-format pygidalfält. Hanen känns igen på det förhållandevis korta bakkroppsskaftet (petiolus), de korta antennerna (3:e leden två gånger så lång som bred) och på att första tarsledens insida på det mellersta benbaret och utsidan av bakre skenbenet har en rad med tagglika borst. Arten kan bestämmas med hjälp av Lomholdt (1975).
Utbredning
Länsvis förekomst för Pemphredon beaumonti Observationer i  Sverige för Pemphredon beaumonti
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
En mycket sällsynt art som i Sverige endast är känd genom ett fåtal fynd. Sentida uppgifter från Sörmland (1993), Gotland (Alskog och Bro 2003) och Öland (Böda 2009). Från Öland (Rälla) och Gotland (Ljugarn) finns även ett par äldre uppgifter liksom från Östergötland (Åby). Den är mycket sällsynt i hela utbredningsområdet, vilket omfattar södra Finland, södra Norge, Karelen samt centrala Europa (Tyskland, Schweiz och Frankrike).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
Tidigare utbredning begränsad till Östergötland, Sörmland, Öland och Gotland. Under senare tid endast känd från tre platser på Gotland och Öland. Dåligt känd art med oklara krav, men möjligen knuten till varma tallskogar. Boet dock i död ved. Antalet lokalområden i landet skattas till 25 (3-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 15000 (2000-50000) km² och förekomstarean (AOO) till 100 (12-200) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2a).
Ekologi
Bortsett från att arten är vedlevande är dess biologi i stort sett okänd. Från Finland har ett bo i en murken, liggande stängselpåle beskrivits. Den aktuella pålen var omgiven av yngre aspar i sydläge på gränsen mellan en åker och en kulle beklädd med gamla tallar. Flera honor påträffades även på asparnas blad. I södra Norge har flera exemplar av arten påträffats på en lokal i en varm, sydvänd sluttning med öppen tallskog.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Lövskog
Lövskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Buskmark
Buskmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Levande djur
Levande djur
· långrörsbladlöss
· långrörsbladlöss
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Hymenoptera (steklar), Familj Crabronidae, Släkte Pemphredon, Art Pemphredon beaumonti Hellén, 1955 Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Tidigare utbredning begränsad till Östergötland, Sörmland, Öland och Gotland. Under senare tid endast känd från tre platser på Gotland och Öland. Dåligt känd art med oklara krav, men möjligen knuten till varma tallskogar. Boet dock i död ved. Antalet lokalområden i landet skattas till 25 (3-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 15000 (2000-50000) km² och förekomstarean (AOO) till 100 (12-200) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2a).
Detta är en liten (hona 7-8 mm, hane 5,5-6,5 mm lång), helsvart rovstekel med stort huvud och tydligt skaftad bakkropp. Honan karaktäriseras av att munsköldens framkant är rundat utbuktad utan tänder, samt på att bakkroppens sista segment har ett brett, kantigt U-format pygidalfält. Hanen känns igen på det förhållandevis korta bakkroppsskaftet (petiolus), de korta antennerna (3:e leden två gånger så lång som bred) och på att första tarsledens insida på det mellersta benbaret och utsidan av bakre skenbenet har en rad med tagglika borst. Arten kan bestämmas med hjälp av Lomholdt (1975).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Pemphredon beaumonti

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Pemphredon beaumonti

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



En mycket sällsynt art som i Sverige endast är känd genom ett fåtal fynd. Sentida uppgifter från Sörmland (1993), Gotland (Alskog och Bro 2003) och Öland (Böda 2009). Från Öland (Rälla) och Gotland (Ljugarn) finns även ett par äldre uppgifter liksom från Östergötland (Åby). Den är mycket sällsynt i hela utbredningsområdet, vilket omfattar södra Finland, södra Norge, Karelen samt centrala Europa (Tyskland, Schweiz och Frankrike).
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Apoidea  
  • Ranglös
    Spheciformes - rovsteklar 
  • Familj
    Crabronidae  
  • Underfamilj
    Pemphredoninae  
  • Tribus
    Phemphredonini  
  • Släkte
    Pemphredon  
  • Undersläkte
    Pemphredon (Pemphredon)  
  • Art
    Pemphredon beaumontiHellén, 1955

Bortsett från att arten är vedlevande är dess biologi i stort sett okänd. Från Finland har ett bo i en murken, liggande stängselpåle beskrivits. Den aktuella pålen var omgiven av yngre aspar i sydläge på gränsen mellan en åker och en kulle beklädd med gamla tallar. Flera honor påträffades även på asparnas blad. I södra Norge har flera exemplar av arten påträffats på en lokal i en varm, sydvänd sluttning med öppen tallskog.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Löv-/barrblandskog, Lövskog, Människoskapad miljö på land, Buskmark

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
Levande djur (Viktig)
· långrörsbladlöss - Aphididae (Viktig)
Dött träd (Har betydelse)
Artens sällsynthet tyder på att den har mycket specifika krav i sitt biotopval.

Påverkan
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
Skydd av lokaler där arten påträffas. En rik tillgång på murken liggande ved skall säkerställas. Dess ekologi bör där undersökas närmare för att specifika skyddsåtgärder skall kunna vidtas.

Lomholdt, O. 1975. The Sphecidae of Fennoscandia and Denmark. Fauna Ent. Scand. 4(1): 1–224.

Merisuo, A. K. 1972. Zur Kenntnis der Pemphredon Latreille-Arten (Hym., Sphecoidea). Ann. Ent. Fenn. 38: 190–192.

Schmidt, K. 1983. Materialien zur Aufstellung einer Roten Liste der Sphecidae (Grabwespen) Baden-Württembergs IV. Pemphredoninae und Trypoxylonini. Veröff. Naturschutz Landschaftspflege Bad.-Württ. 57/58: 219–304.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Nilsson 1991. Rev. Björn Cederberg 2006, Sven Hellqvist 2010.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Apoidea  
  • Ranglös
    Spheciformes - rovsteklar 
  • Familj
    Crabronidae  
  • Underfamilj
    Pemphredoninae  
  • Tribus
    Phemphredonini  
  • Släkte
    Pemphredon  
  • Undersläkte
    Pemphredon (Pemphredon)  
  • Art
    Pemphredon beaumonti, Hellén, 1955
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Nilsson 1991. Rev. Björn Cederberg 2006, Sven Hellqvist 2010.