Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Pentanota meuseli

Organismgrupp Skalbaggar, Kortvingar Pentanota meuseli
  Skalbaggar, Kortvingar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En övervägande brun art som blir 3,5–4,2 mm lång. Kroppen smalnar tydligt av bakåt. Halsskölden och de främre bakkroppssegmenten är påfallande breda. Antennernas yttersta segment är breda. Huvudet är ofta svart eller mörkbrunt medan halssköld och täckvingar är rödbruna. Bakkroppssegmenten är mörkbruna medan benen och antennerna är rödgula. Täckvingarna är starkt förkortade och täcker endast ett par av ryggsegmenten. Täckvingarnas bakkant är starkt insvängd. Denna liksom andra kortvingar kan vara svåra att artbestämma vilket gör att en specialist bör bestämma misstänkta exemplar.
Utbredning
Länsvis förekomst för Pentanota meuseli Observationer i  Sverige för Pentanota meuseli
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Känd från några landskap från Småland till Pite lappmark. Närmast i Norge och Finland. Världsutbredningen sträcker sig genom det boreala barrskogsområdet från Norden via Sibirien till Nordamerika. Arten är dessutom funnen i Tyskland och Polen.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)
Larvutvecklingen tycks vara knuten till nyligen död ved, främst av barrträd. Arten har påträffats i modergång av större märgborre (Tomicus piniperda) på tall, och vid upprepade tillfällen i fönsterfällor som satts upp över färskt granvirke i samband med granbarkborrhärjningar. Den är även funnen flygande i barrskog med ett rikt inslag med Gremmeniella-dödade tallar, och i Finland har den påträffats i öppningen av en larvgång av träfjäril (Cossus cossus) i en levande björk. Fynd av flygande individer har också gjorts vid sågspånshögar vid sågverk. Känd från några landskap från Småland till Pite lappmark. Antalet lokalområden i landet skattas till 200 (100-400). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 800 (400-1600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Ekologi
Biologin är dåligt känd. Larvutvecklingen har troligen någon koppling till död ved, främst av barrträd. Arten har påträffats i modergång av större märgborre (Tomicus piniperda) på vinteravverkad massaved av tall, och vid upprepade tillfällen i fönsterfällor som satts upp över färskt granvirke i samband med granbarkborrhärjningar. Den är även funnen flygande i barrskog med ett rikt inslag med Gremmeniella-dödade tallar, och i Finland har den påträffats i öppningen av en larvgång av träfjäril (Cossus cossus) i en levande björk. Fynd av flygande individer har också gjorts över sågspånshögar vid sågverk.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· björkar
· björkar
· gran
· gran
· tall
· tall
Dött träd
Dött träd
Levande träd
Levande träd
Levande djur
Levande djur
· leddjur
· leddjur
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Staphylinidae (kortvingar), Släkte Pentanota, Art Pentanota meuseli Bernhauer, 1905 Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Larvutvecklingen tycks vara knuten till nyligen död ved, främst av barrträd. Arten har påträffats i modergång av större märgborre (Tomicus piniperda) på tall, och vid upprepade tillfällen i fönsterfällor som satts upp över färskt granvirke i samband med granbarkborrhärjningar. Den är även funnen flygande i barrskog med ett rikt inslag med Gremmeniella-dödade tallar, och i Finland har den påträffats i öppningen av en larvgång av träfjäril (Cossus cossus) i en levande björk. Fynd av flygande individer har också gjorts vid sågspånshögar vid sågverk. Känd från några landskap från Småland till Pite lappmark. Antalet lokalområden i landet skattas till 200 (100-400). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 800 (400-1600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
En övervägande brun art som blir 3,5–4,2 mm lång. Kroppen smalnar tydligt av bakåt. Halsskölden och de främre bakkroppssegmenten är påfallande breda. Antennernas yttersta segment är breda. Huvudet är ofta svart eller mörkbrunt medan halssköld och täckvingar är rödbruna. Bakkroppssegmenten är mörkbruna medan benen och antennerna är rödgula. Täckvingarna är starkt förkortade och täcker endast ett par av ryggsegmenten. Täckvingarnas bakkant är starkt insvängd. Denna liksom andra kortvingar kan vara svåra att artbestämma vilket gör att en specialist bör bestämma misstänkta exemplar.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Pentanota meuseli

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Pentanota meuseli

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Känd från några landskap från Småland till Pite lappmark. Närmast i Norge och Finland. Världsutbredningen sträcker sig genom det boreala barrskogsområdet från Norden via Sibirien till Nordamerika. Arten är dessutom funnen i Tyskland och Polen.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Staphylinoidea  
  • Familj
    Staphylinidae - kortvingar 
  • Underfamilj
    Aleocharinae - småkortvingar 
  • Tribus
    Oxypodini  
  • Släkte
    Pentanota  
  • Art
    Pentanota meuseliBernhauer, 1905

Biologin är dåligt känd. Larvutvecklingen har troligen någon koppling till död ved, främst av barrträd. Arten har påträffats i modergång av större märgborre (Tomicus piniperda) på vinteravverkad massaved av tall, och vid upprepade tillfällen i fönsterfällor som satts upp över färskt granvirke i samband med granbarkborrhärjningar. Den är även funnen flygande i barrskog med ett rikt inslag med Gremmeniella-dödade tallar, och i Finland har den påträffats i öppningen av en larvgång av träfjäril (Cossus cossus) i en levande björk. Fynd av flygande individer har också gjorts över sågspånshögar vid sågverk.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog, Lövskog, Triviallövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· björkar - Betula (Har betydelse)
· gran - Picea abies (Viktig)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
Dött träd (Viktig)
Levande träd (Har betydelse)
Levande djur (Viktig)
· leddjur - Arthropoda (Viktig)
Arten tycks vara knuten till ganska nyligen död ved, främst av barrträd. Eftersom mera än 5 m3/sk enligt skogsvårdslagen skall forslas in till industrin under sommaren finns enbart små volymer med passande virke kvar. Vid sågverken finns knappast några spånhögar kvar genom att den bränns upp. Dessa olika faktorer är förmodligen de allvarligaste hoten för arten.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Man bör spara mera nyligen död barrträdsved i skogen än vad som sker i dagens läge. Enstaka sågspånshögar bör även sparas för denna och flera andra sällsynta och rödlistade arter.

Palm, T. 1972. Svensk Insektfaunan, Skalbaggar H. 7. Entomologiska Föreningen, Stockholm, sid. 366–367.

Wiren, E. 1942. Bidrag till kännedomen om östra Värmlands coleopterfauna. Ent. Tidskr. 63.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 2002. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Staphylinoidea  
  • Familj
    Staphylinidae - kortvingar 
  • Underfamilj
    Aleocharinae - småkortvingar 
  • Tribus
    Oxypodini  
  • Släkte
    Pentanota  
  • Art
    Pentanota meuseli, Bernhauer, 1905
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 2002. © ArtDatabanken, SLU 2006.