Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  dvärgstrandlöpare

Organismgrupp Skalbaggar, Jordlöpare m.fl. Perileptus areolatus
Dvärgstrandlöpare Skalbaggar, Jordlöpare m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En av våra minsta jordlöpare, blott 2,4–2,5 mm lång. Kroppen är mycket smal och platt, svartbrun, täckvingarna vanligen delvis ljusare rödbruna.
Utbredning
Länsvis förekomst för dvärgstrandlöpare Observationer i  Sverige för dvärgstrandlöpare
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Känd från ett litet antal glest spridda lokaler från Värmland till Jämtland. Ett fynd från seklets början i Halland (Vessige, vid Ätran) antyder att den tidigare kan ha haft en vidare utbredning även vid de sydsvenska floderna. Vid Klarälven påträffades arten tidigare talrikt men är ej funnen efter 1950. Arten är säkerligen till viss del förbisedd på grund av sin ringa storlek och sitt undangömda levnadssätt. Närmast i Norge (Andersen 1982). Den är varken känd från Finland eller de baltiska staterna, men påträffad på en lokal i ryska Karelen. Arten har en splittrad utbredning över Europa till Nordafrika, Mindre Asien och västra Sibirien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2b(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)
Ett rovdjur som lever i fuktigt grus under stenar på vegetationslösa grus- eller klapperstränder vid rinnande vatten, stora älvar såväl som små åar. Känd från ett litet antal glest spridda lokaler från Värmland till Jämtland. Ett fynd från seklets början i Halland (Ätran) antyder att arten tidigare kan ha haft en vidare utbredning även vid de sydsvenska åarna. Hotas av vattenregleringar. Antalet lokalområden i landet skattas till 80 (60-120). Förekomstarean (AOO) skattas till 320 (240-480) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii)).
Ekologi
Ett rovdjur som lever i fuktigt grus under stenar på vegetationslösa grus- eller klapperstränder vid rinnande vatten, stora älvar såväl som små åar. Framför allt förekommer den där grus eller klappersten ligger på ett underlag av sand eller silt, ofta i något torrare, högre belägna partier av stränderna. Med sin smala och starkt tillplattade kroppsform är arten väl lämpad för ett liv i skrevor och hålrum mellan gruskorn och småstenar. Den påträffas regelbundet tillsammans med jordlöpararterna Bembidon prasinum, B. virens och B. saxatile, samt kortvingar av släktet Hydrosmecta. Arten övervintrar som fullbildad och genomgår larvutvecklingen under sommaren. De fullbildade skalbaggarna påträffas mest under fortplantningstiden på försommaren.
Landskapstyper
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Sötvattensstrand
Sötvattensstrand
Blottad mark
Blottad mark
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Levande djur
Levande djur
· leddjur
· leddjur
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Carabidae (jordlöpare), Släkte Perileptus, Art Perileptus areolatus (Creutzer, 1799) - dvärgstrandlöpare Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2b(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Ett rovdjur som lever i fuktigt grus under stenar på vegetationslösa grus- eller klapperstränder vid rinnande vatten, stora älvar såväl som små åar. Känd från ett litet antal glest spridda lokaler från Värmland till Jämtland. Ett fynd från seklets början i Halland (Ätran) antyder att arten tidigare kan ha haft en vidare utbredning även vid de sydsvenska åarna. Hotas av vattenregleringar. Antalet lokalområden i landet skattas till 80 (60-120). Förekomstarean (AOO) skattas till 320 (240-480) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii)).
En av våra minsta jordlöpare, blott 2,4–2,5 mm lång. Kroppen är mycket smal och platt, svartbrun, täckvingarna vanligen delvis ljusare rödbruna.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för dvärgstrandlöpare

Länsvis förekomst och status för dvärgstrandlöpare baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för dvärgstrandlöpare

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Känd från ett litet antal glest spridda lokaler från Värmland till Jämtland. Ett fynd från seklets början i Halland (Vessige, vid Ätran) antyder att den tidigare kan ha haft en vidare utbredning även vid de sydsvenska floderna. Vid Klarälven påträffades arten tidigare talrikt men är ej funnen efter 1950. Arten är säkerligen till viss del förbisedd på grund av sin ringa storlek och sitt undangömda levnadssätt. Närmast i Norge (Andersen 1982). Den är varken känd från Finland eller de baltiska staterna, men påträffad på en lokal i ryska Karelen. Arten har en splittrad utbredning över Europa till Nordafrika, Mindre Asien och västra Sibirien.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Adephaga - rovskalbaggar 
  • Överfamilj
    Caraboidea  
  • Familj
    Carabidae - jordlöpare 
  • Underfamilj
    Trechinae  
  • Tribus
    Trechini  
  • Släkte
    Perileptus  
  • Art
    Perileptus areolatus(Creutzer, 1799) - dvärgstrandlöpare

Ett rovdjur som lever i fuktigt grus under stenar på vegetationslösa grus- eller klapperstränder vid rinnande vatten, stora älvar såväl som små åar. Framför allt förekommer den där grus eller klappersten ligger på ett underlag av sand eller silt, ofta i något torrare, högre belägna partier av stränderna. Med sin smala och starkt tillplattade kroppsform är arten väl lämpad för ett liv i skrevor och hålrum mellan gruskorn och småstenar. Den påträffas regelbundet tillsammans med jordlöpararterna Bembidon prasinum, B. virens och B. saxatile, samt kortvingar av släktet Hydrosmecta. Arten övervintrar som fullbildad och genomgår larvutvecklingen under sommaren. De fullbildade skalbaggarna påträffas mest under fortplantningstiden på försommaren.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna strandbiotoper, Sötvattensstrand, Blottad mark, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Levande djur (Viktig)
· leddjur - Arthropoda (Viktig)
Reglering av älvar och mindre vattendrag är det främsta hotet.

Påverkan
  • Vattenreglering (Stor negativ effekt)
Artens förekomst och status bör klarläggas genom inventeringar. Älvsträckor och mindre vattendrag där arten förekommer måste skyddas mot vattenregleringar som leder till onaturliga vattennivåförändringar.

Andersen, J. 1982. Contribution to the knowledge of the distribution, habitat selection and life-history of the riparian beetles in Norway. Fauna Norv. Ser. B. 29: 62-68.

Lindroth, C. 1986. The Carabidae, Coleoptera of Fennoscandia and Danmark. Fauna Ent. Scand. 15.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Håkan Ljungberg 1999. Rev. Håkan Ljungberg 2005, 2015

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Adephaga - rovskalbaggar 
  • Överfamilj
    Caraboidea  
  • Familj
    Carabidae - jordlöpare 
  • Underfamilj
    Trechinae  
  • Tribus
    Trechini  
  • Släkte
    Perileptus  
  • Art
    Perileptus areolatus, (Creutzer, 1799) - dvärgstrandlöpare
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Håkan Ljungberg 1999. Rev. Håkan Ljungberg 2005, 2015