Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  snedstreckad fältmätare

Organismgrupp Fjärilar, Mätare Perizoma bifaciata
Snedstreckad fältmätare Fjärilar, Mätare

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Den lilla fjärilen är till förväxling lik ett flertal närbesläktade arter. Framvingarna är gråbrunaktiga med ett distinkt mörkare mittfält, på ömse sidor begränsat av jämnbreda, otandade vita tvärlinjer, ibland genomdragna av mörkare färg så att varje tvärlinje består av två parallella. Utanför den yttre vita tvärlinjen finns ett något ljusare gråbrunt band. Rotfältet är vanligen tydligt urskiljbart och våglinjen är starkt tandad. Bakvingarna är ljusgrå, mot basen ljusare, och diskfläcken är mycket otydlig eller saknas. Från tvärbandad fältmätare, Perizoma taeniata, skiljer den sig genom att den tvärbandade fältmätaren har en gråaktig fläck som reducerar den vita våglinjen på dess mitt. Övriga liknande arter har i allmänhet bakvingar som är likartat färgade som framvingarna. Vingspann 15-20 mm.
Utbredning
Länsvis förekomst för snedstreckad fältmätare Observationer i  Sverige för snedstreckad fältmätare
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Snedstreckad fältmätare tillhör främst havsstrandens fauna och förekommer här mycket lokalt i anslutning till långgrunda, tidvis översvämmade ängar med dominerande salttåg och värdväxten strandrödtoppa, Odontites litoralis. I inlandet förekommer den mer sällsynt på åkrar, betade strandängar och i andra störningsmiljöer med riklig förekomst av värdväxten rödtoppa, Odontites vulgaris. Snedstreckad fältmätare var under slutet av 1800-talet endast känd från Öland och Uppland, Rådmansö. Fram till och med 1940-talet var den även påträffad i Skåne, Halland, Småland och på Gotland. Idag är arten känd från alla landskap utom Dalsland söder om Värmland, den hittades i Väse 1971, Västmanland (först 1996), Nora 2007 (larver), Lindesberg 2004 och Dalarna, Torsång 1985, Gästrikland 2008 och sydligaste Hälsingland (okänt år efter 1994). Den är även påträffad på Gotska Sandön 1996, i Medelpad, Alnön 2004 och Västerbotten, Umeå 1990. Arten är överallt mycket lokal och fjärilar påträffas vanligen endast enstaka. Populationstätheten varierar dock mellan olika år, vilket sannolikt är en följd av de ettåriga värdväxternas uppträdande som opportunister i störningsmiljöer. På Södertörn i Södermanland har arten påträffats på tio platser. Södermanland har också troligtvis den tätaste koncentrationen av inlandspopulationer i Sverige. Fynden av fjärilen i Blekinge, Hallö, Ronneby och Kristianopel, Öland, Böda, Trollskogen, Östergötland, Norrkrog, Bohuslän, Resö, Lindö, Medelpad, Alnön och Västerbotten, Umeå, Alvik, överensstämmer ganska väl med kända förekomster av strandrödtoppa. Växten har en mer sammanhängande utbredning vid Upplandskusten och från Bråviken till Öland. I Danmark betraktades snedstreckad fältmätare länge som en stor raritet, men har efter 1950-talet visat sig förekomma mycket lokalt, men ibland talrikare på strandängar, där den främst insamlats i larvstadiet. Arten är nu funnen i alla distrikt. I Norge är arten påträffad först från 1969 i kustnära områden i Vestfold, Akershus, Östfold och yttre Aust-Agder. I Finland är snedstreckad fältmätare utbredd vid kusten från Åland till södra Österbotten/Etelä-Pohjanmaa i norr och till södra Karelen/Etelä-Karjala i öster. I inlandet är den nordligast funnen i norra Savonia/Pohjois-Savo. I Tyskland är arten mycket lokal och sällsynt till mycket sällsynt. I England, Skottland och på Irland lever arten främst på åkerrödtoppa, Odontitis verna, och är lokalt allmän på ruderatmark. Världsutbredningen sträcker sig från Medelhavsområdet genom Europa och Ryssland till Ural och Kazakstan.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2b(iii)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Snedstreckad fältmätare förekommer lokalt och sporadiskt på biotoper där rödtoppa-arter (Odontites sp.) växer i Göta- och Svealand. Larven lever främst på rödtoppa (O. vulgaris), åtminstone innanför kusterna, och denna är en ogräsväxt som försvinner efter två säsonger utan markstörningar. Strandrödtoppa (O. littoralis) som är en karaktärsväxt i skärgårdarna används inte som värdväxt pga dess tidiga frösättning. Misstankar finns om att även ögontröster (Euphrasia spp.) kan utnyttjas som värdväxt. Det är främst innanför kusterna som arten minskat i och med effektivare brukningsmetoder av åkermark och när bruket av magra torrmarker upphört, vilket missgynnar både värdväxten och fjärilen starkt. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 640 (480-800) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii)c(iv)).
Ekologi
Den snedstreckade fältmätarens värdväxter är främst Odontites-arterna: strandrödtoppa, åkerrödtoppa och rödtoppa. I äldre växtsystematik är de tre arterna samlade under ett artnamn, Odontites rubra, som anges som värdväxt i äldre litteratur. I Tyskland omnämnes främst ögontröst, Euphrasia officinalis, som värdväxt. Strandrödtoppa växer i översvämningszonen på långgrunda stränder och de övriga arterna av rödtoppa växer främst i fuktiga störningsmiljöer t.ex. på naken jord eller grusmark på åkrar, industritomter, i grustäkter och vägdiken, samt på upptrampad mark i våta beteshagar. De två senare Odontites-arterna har under sista hälften av 1900-talet minskat i utbredning, sannolikt till stor del genom användandet av herbicider i jordbruket, men också genom tätare avbrott av kontinuiteten i markanvändningen. I Sverige är sannolikt snedstreckad fältmätare helt knuten till Odontites-arterna och upprätthåller endast varaktiga populationer i kustområden och vid Vänern. Härifrån har arten kunnat sprida sig till antropogena (människoskapade) livsmiljöer i inlandet, där den dock alltid är mycket lokal och sällsynt. Flygperioden infaller från mitten av juli till början av september. Den sena flygperioden är en anpassning till värdväxternas frösättning. Larven, som har ett mycket litet huvud, äter ur frökapslarna från utsidan och larvutvecklingen fortgår från slutet av augusti eller början av september fram till oktober. Arten övervintrar i puppstadiet och pupporna kan övervintra upp till fem gånger. Puppan vilar i en mycket tät jordkokong.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Havsstrand
Havsstrand
Urban miljö
Urban miljö
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· grå ögontröst
· grå ögontröst
· lila ögontröst
· lila ögontröst
· strandrödtoppa
· strandrödtoppa
· åkerrödtoppa
· åkerrödtoppa
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Geometridae (mätare), Släkte Perizoma, Art Perizoma bifaciata (Haworth, 1809) - snedstreckad fältmätare Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2b(iii)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Snedstreckad fältmätare förekommer lokalt och sporadiskt på biotoper där rödtoppa-arter (Odontites sp.) växer i Göta- och Svealand. Larven lever främst på rödtoppa (O. vulgaris), åtminstone innanför kusterna, och denna är en ogräsväxt som försvinner efter två säsonger utan markstörningar. Strandrödtoppa (O. littoralis) som är en karaktärsväxt i skärgårdarna används inte som värdväxt pga dess tidiga frösättning. Misstankar finns om att även ögontröster (Euphrasia spp.) kan utnyttjas som värdväxt. Det är främst innanför kusterna som arten minskat i och med effektivare brukningsmetoder av åkermark och när bruket av magra torrmarker upphört, vilket missgynnar både värdväxten och fjärilen starkt. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 640 (480-800) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii)c(iv)).
Den lilla fjärilen är till förväxling lik ett flertal närbesläktade arter. Framvingarna är gråbrunaktiga med ett distinkt mörkare mittfält, på ömse sidor begränsat av jämnbreda, otandade vita tvärlinjer, ibland genomdragna av mörkare färg så att varje tvärlinje består av två parallella. Utanför den yttre vita tvärlinjen finns ett något ljusare gråbrunt band. Rotfältet är vanligen tydligt urskiljbart och våglinjen är starkt tandad. Bakvingarna är ljusgrå, mot basen ljusare, och diskfläcken är mycket otydlig eller saknas. Från tvärbandad fältmätare, Perizoma taeniata, skiljer den sig genom att den tvärbandade fältmätaren har en gråaktig fläck som reducerar den vita våglinjen på dess mitt. Övriga liknande arter har i allmänhet bakvingar som är likartat färgade som framvingarna. Vingspann 15-20 mm.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för snedstreckad fältmätare

Länsvis förekomst och status för snedstreckad fältmätare baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för snedstreckad fältmätare

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Snedstreckad fältmätare tillhör främst havsstrandens fauna och förekommer här mycket lokalt i anslutning till långgrunda, tidvis översvämmade ängar med dominerande salttåg och värdväxten strandrödtoppa, Odontites litoralis. I inlandet förekommer den mer sällsynt på åkrar, betade strandängar och i andra störningsmiljöer med riklig förekomst av värdväxten rödtoppa, Odontites vulgaris. Snedstreckad fältmätare var under slutet av 1800-talet endast känd från Öland och Uppland, Rådmansö. Fram till och med 1940-talet var den även påträffad i Skåne, Halland, Småland och på Gotland. Idag är arten känd från alla landskap utom Dalsland söder om Värmland, den hittades i Väse 1971, Västmanland (först 1996), Nora 2007 (larver), Lindesberg 2004 och Dalarna, Torsång 1985, Gästrikland 2008 och sydligaste Hälsingland (okänt år efter 1994). Den är även påträffad på Gotska Sandön 1996, i Medelpad, Alnön 2004 och Västerbotten, Umeå 1990. Arten är överallt mycket lokal och fjärilar påträffas vanligen endast enstaka. Populationstätheten varierar dock mellan olika år, vilket sannolikt är en följd av de ettåriga värdväxternas uppträdande som opportunister i störningsmiljöer. På Södertörn i Södermanland har arten påträffats på tio platser. Södermanland har också troligtvis den tätaste koncentrationen av inlandspopulationer i Sverige. Fynden av fjärilen i Blekinge, Hallö, Ronneby och Kristianopel, Öland, Böda, Trollskogen, Östergötland, Norrkrog, Bohuslän, Resö, Lindö, Medelpad, Alnön och Västerbotten, Umeå, Alvik, överensstämmer ganska väl med kända förekomster av strandrödtoppa. Växten har en mer sammanhängande utbredning vid Upplandskusten och från Bråviken till Öland. I Danmark betraktades snedstreckad fältmätare länge som en stor raritet, men har efter 1950-talet visat sig förekomma mycket lokalt, men ibland talrikare på strandängar, där den främst insamlats i larvstadiet. Arten är nu funnen i alla distrikt. I Norge är arten påträffad först från 1969 i kustnära områden i Vestfold, Akershus, Östfold och yttre Aust-Agder. I Finland är snedstreckad fältmätare utbredd vid kusten från Åland till södra Österbotten/Etelä-Pohjanmaa i norr och till södra Karelen/Etelä-Karjala i öster. I inlandet är den nordligast funnen i norra Savonia/Pohjois-Savo. I Tyskland är arten mycket lokal och sällsynt till mycket sällsynt. I England, Skottland och på Irland lever arten främst på åkerrödtoppa, Odontitis verna, och är lokalt allmän på ruderatmark. Världsutbredningen sträcker sig från Medelhavsområdet genom Europa och Ryssland till Ural och Kazakstan.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Geometroidea  
  • Familj
    Geometridae - mätare 
  • Underfamilj
    Larentiinae  
  • Tribus
    Perizomini  
  • Släkte
    Perizoma  
  • Art
    Perizoma bifaciata(Haworth, 1809) - snedstreckad fältmätare

Den snedstreckade fältmätarens värdväxter är främst Odontites-arterna: strandrödtoppa, åkerrödtoppa och rödtoppa. I äldre växtsystematik är de tre arterna samlade under ett artnamn, Odontites rubra, som anges som värdväxt i äldre litteratur. I Tyskland omnämnes främst ögontröst, Euphrasia officinalis, som värdväxt. Strandrödtoppa växer i översvämningszonen på långgrunda stränder och de övriga arterna av rödtoppa växer främst i fuktiga störningsmiljöer t.ex. på naken jord eller grusmark på åkrar, industritomter, i grustäkter och vägdiken, samt på upptrampad mark i våta beteshagar. De två senare Odontites-arterna har under sista hälften av 1900-talet minskat i utbredning, sannolikt till stor del genom användandet av herbicider i jordbruket, men också genom tätare avbrott av kontinuiteten i markanvändningen. I Sverige är sannolikt snedstreckad fältmätare helt knuten till Odontites-arterna och upprätthåller endast varaktiga populationer i kustområden och vid Vänern. Härifrån har arten kunnat sprida sig till antropogena (människoskapade) livsmiljöer i inlandet, där den dock alltid är mycket lokal och sällsynt. Flygperioden infaller från mitten av juli till början av september. Den sena flygperioden är en anpassning till värdväxternas frösättning. Larven, som har ett mycket litet huvud, äter ur frökapslarna från utsidan och larvutvecklingen fortgår från slutet av augusti eller början av september fram till oktober. Arten övervintrar i puppstadiet och pupporna kan övervintra upp till fem gånger. Puppan vilar i en mycket tät jordkokong.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Havsstrand

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö, Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö, Öppna strandbiotoper

Biotoper där arten kan förekomma: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· grå ögontröst - Euphrasia nemorosa (Har betydelse)
· lila ögontröst - Euphrasia stricta (Har betydelse)
· strandrödtoppa - Odontites litoralis (Viktig)
· åkerrödtoppa - Odontites vernus (Viktig)
Arten är främst hotad på sina inlandsförekomster, genom upphörande bete, igenväxning och igenplantering samt användandet av olika herbicider. I grusgropar hotas arten främst av restaureringsåtgärder. Det är svårt att specificera hoten närmare för en art som är beroende av en mängd olika störningsmiljöer och där endast mycket speciella markförhållanden ger en rikligare förekomst av värdväxterna. I Enköpingstrakten förekommer arten på betade ängar och endast där kontinuiteten i hävd varit obruten under en längre tid. Till skillnad från många andra ruderatmarksväxter har Odontites-arterna möjligen en sämre fröspridning och dyker inte upp i nyskapade miljöer med mindre än att frön förts dit mekaniskt på jordpartiklar fästade på hjul eller kreatursben. I strandmiljöer är arten sannolikt mindre hotad, även om fjärilen endast kan utnyttja de tidvis översvämmade värdväxtmiljöernas torrare avsnitt.

Påverkan
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Förekomstområden i strandmiljöer med snedstreckad fältmätare, bör inte utsättas för alltför intensivt bete under sensommar och höst. Värdväxterna klarar sig bra i hästbetade hagar men saknas vanligen helt i områden med ett långvarigt fårbete. Kontinuiteten i beteshävden bör inte brytas på artens förekomstområden. Insåning av frön av rödtoppa och åkerrödtoppa på lämpliga platser kan vara ett sätt att främja artens förekomst i inlandet. Förekomstområden i grusgropar eller andra antropogena miljöer bör inte planteras igen eller utsättas för onödiga restaureringsåtgärder.
Namnet som borde stavas bifasciata är enligt engelska källor behäftat med ett typografiskt fel i typbeskrivningen, men regelsystemet medger inte att detta korrigeras i efterhand.

Aarvik, L., Hansen, L.-O. & Kononenko, V. 2009. Norges sommerfugle - Håndbok over Norges dagsommerfugler og nattsvärmere. Norsk Entomologisk forening, Oslo.

Aurivillius, Chr. 1888-1891. Nordens Fjärilar. Hiertas AB bokförlag, Stockholm.

Emmet, A.M. 1991. The scientific names of the British Lepidoptera. Harley Books, Colchester.

Franzén, M. 1997. Storfjärilar i lövskogar i norra Östergötland. Information från Länsstyrelsen i Östergötlands län 1997: 5.

Franzén, M. & Johannesson, M. 2005. Intressanta fynd av storfjärilar (Macrolepidoptera) i Sverige 2004. Ent. Tidskr. 126: 55-70.

Friedrich, E. 1983. Breeding Butterflies and Moths. Harley books, Colchester.

Hoffmeyer, S. 1966. De danske målere. Universitetsforlaget, Aarhus.

Koch, M. 1983. Wir bestimmen Schmetterlinge. IV teil; Spanner. Neumann-Neudamm Verlag, Radebeul.

Lagerberg, T. 1957. Vilda växter i Norden. Bokförlaget Natur och kultur, Stockholm.

Lindeborg, M. 1999. Fjärilsfynden i sydost 1998. Lucanus 4(1): 19-29.

Lampa, S. 1885. Förteckning öfver Skandinaviens och Finlands Macrolepidoptera. Ent. Tidskr. 6(1-3): 1-137.

Malmgren, U. 1982. Västmanlands flora. Botaniska föreningen, Lund.

Mossberg, B. & Stenberg, L. 1992. Den Nordiska floran. Wahlström & Widstands förlag, Stockholm.

Norgaard, I. & Nielsen, P.S. 1988. Fund af storsommerfugle i Danmark 1961-86. Lepidopterologisk forening.

Nordström, F., Wahlgren, E. & Tullgren, A. 1935-41. Svenska fjärilar. Nordisk familjeboks förlag, Stockholm.

Opheim, M. 1975. Nye Lepidoptera for Norge. Atalanta Norvegica bind 2(4): 106-110.

Palmqvist, G. 1979. Intressanta fynd av Macrolepidoptera i Sverige 1978. Ent. Tidskr. 100: 85-89.

Palmqvist, G. 1986. Intressanta fynd av Macrolepidoptera i Sverige 1985. Ent. Tidskr. 107: 65-69.

Palmqvist, G. 1988. Intressanta fynd av Macrolepidoptera i Sverige 1987. Ent. Tidskr. 109: 59-64.

Palmqvist, G. 1991. Intressanta fynd av Macrolepidoptera i Sverige 1990. Ent. Tidskr. 112: 73-78.

Palmqvist, G. 1997. Intressanta fynd av storfjärilar (Macrolepidoptera) i Sverige 1996. Ent. Tidskr. 118: 11-27.

Skinner, B. 1984. Colour identification guide to moths of British Isles. Penguin Books Ltd, Harmondsworth.

Skou, P. 1984. Nordens målere. Danmarks dyreliv Bind 2. Apollo books, Stenstrup.

Svensson, I., Gustavsson, B., Imby, L., Elmquist, H., Hellberg, H. & Palmqvist, G. 1994. Catalogus Lepidopterorum Sueciae. Naturhistoriska riksmuseet & Entomologiska föreningen i Stockholm.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Claes U. Eliasson 1996. Rev. Claes U. Eliasson 1999, 2005, 2007 & 2012.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Geometroidea  
  • Familj
    Geometridae - mätare 
  • Underfamilj
    Larentiinae  
  • Tribus
    Perizomini  
  • Släkte
    Perizoma  
  • Art
    Perizoma bifaciata, (Haworth, 1809) - snedstreckad fältmätare
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Claes U. Eliasson 1996. Rev. Claes U. Eliasson 1999, 2005, 2007 & 2012.