Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  assvartbagge

Organismgrupp Skalbaggar, Tenebrionoidea (olikfotade baggar m.fl.) Phaleria cadaverina
Assvartbagge Skalbaggar, Tenebrionoidea (olikfotade baggar m.fl.)

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Längd 5,5–7 mm. Kroppsform oval, något välvd. Blekt brungul med relativt matt glans, täckvingar ofta med en oskarpt avgränsad mörk fläck.
Utbredning
Länsvis förekomst för assvartbagge Observationer i  Sverige för assvartbagge
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Assvartbagge är känd från några begränsade områden i Skåne (dels i östra delen från Kåseberga över Sandhammarområdet till Ravlunda, dels i nordväst vid Helsingborg och Skälderviken) och södra Halland (Laholmsbukten och Haverdalsstrand). Ett fynd gjordes dessutom på 1970-talet på Gåsö i Södermanlands skärgård. Från nordvästra Skåne saknas sentida fynd.

Närmast i Danmark, arten saknas i Finland, Norge och Baltikum. Världsutbredningen är begränsad till havsstränder i Väst- och Nordvästeuropa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Lever av döda djur på flygsandstränder vid havet, t.ex. under tång eller på uppspolade kadaver. Endast känd från några begränsade områden i Skåne och Halland, dessutom påträffad på en lokal i Södermanland (Gåsö). För arten lämpliga stränder utnyttjas nästan undantagslöst som badstränder. Förutom att detta medför ett intensivt trampslitage städas ofta tång, döda djur och annat organiskt material bort från stränderna. Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (20-40). Förekomstarean (AOO) skattas till 120 (80-160) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Ekologi
Assvartbagge lever på sandiga havsstränder, där den oftast påträffas under tång eller nedgrävd i sanden, men också på uppspolade kadaver av t.ex. måsfåglar. Förmodligen lever såväl larven som den fullbildade skalbaggen på döda djur och/eller ruttnande växtdelar. Livscykel och larvutveckling är dock dåligt kända.

Fullbildade skalbaggar påträffas från maj till juli.
Landskapstyper
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Havsstrand
Havsstrand
Blottad mark
Blottad mark
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Efterlämningar av djur
Efterlämningar av djur
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Tenebrionidae (svartbaggar), Släkte Phaleria, Art Phaleria cadaverina (Fabricius, 1792) - assvartbagge Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Lever av döda djur på flygsandstränder vid havet, t.ex. under tång eller på uppspolade kadaver. Endast känd från några begränsade områden i Skåne och Halland, dessutom påträffad på en lokal i Södermanland (Gåsö). För arten lämpliga stränder utnyttjas nästan undantagslöst som badstränder. Förutom att detta medför ett intensivt trampslitage städas ofta tång, döda djur och annat organiskt material bort från stränderna. Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (20-40). Förekomstarean (AOO) skattas till 120 (80-160) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Längd 5,5–7 mm. Kroppsform oval, något välvd. Blekt brungul med relativt matt glans, täckvingar ofta med en oskarpt avgränsad mörk fläck.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för assvartbagge

Länsvis förekomst och status för assvartbagge baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för assvartbagge

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Assvartbagge är känd från några begränsade områden i Skåne (dels i östra delen från Kåseberga över Sandhammarområdet till Ravlunda, dels i nordväst vid Helsingborg och Skälderviken) och södra Halland (Laholmsbukten och Haverdalsstrand). Ett fynd gjordes dessutom på 1970-talet på Gåsö i Södermanlands skärgård. Från nordvästra Skåne saknas sentida fynd.

Närmast i Danmark, arten saknas i Finland, Norge och Baltikum. Världsutbredningen är begränsad till havsstränder i Väst- och Nordvästeuropa.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Tenebrionoidea  
  • Familj
    Tenebrionidae - svartbaggar 
  • Underfamilj
    Diaperinae  
  • Tribus
    Phaleriini  
  • Släkte
    Phaleria  
  • Art
    Phaleria cadaverina(Fabricius, 1792) - assvartbagge

Assvartbagge lever på sandiga havsstränder, där den oftast påträffas under tång eller nedgrävd i sanden, men också på uppspolade kadaver av t.ex. måsfåglar. Förmodligen lever såväl larven som den fullbildade skalbaggen på döda djur och/eller ruttnande växtdelar. Livscykel och larvutveckling är dock dåligt kända.

Fullbildade skalbaggar påträffas från maj till juli.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Havsstrand

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna strandbiotoper, Havsstrand, Blottad mark, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Efterlämningar av djur (Viktig)
Fyndlokalerna är utan undantag välfrekventerade badstränder, där slitage och annan påverkan från det rörliga friluftslivet har ökat kraftigt under de senaste femtio åren. Badstränder rensas dessutom regelbundet från organiskt material såsom uppkastad tång och döda djur, vilket minskar tillgången på substrat.


Påverkan
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
  • Mänsklig störning av art (Stor negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Stor negativ effekt)
Förhindra slitage, igenväxning och exploatering av öppna sandmarker och stränder nära havet. Undvik rensning av stränder, åtminstone i skyddade områden.

Ljungberg, H. 2004. Skalbaggar i halländska sanddyner och kusthedar. Länsstyrelsen i Hallands län, Enheten för naturvård & miljöövervakning, meddelande 2004:6. 

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Håkan Ljungberg 2018.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Tenebrionoidea  
  • Familj
    Tenebrionidae - svartbaggar 
  • Underfamilj
    Diaperinae  
  • Tribus
    Phaleriini  
  • Släkte
    Phaleria  
  • Art
    Phaleria cadaverina, (Fabricius, 1792) - assvartbagge
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Håkan Ljungberg 2018.