Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Phloeophagus turbatus

Organismgrupp Skalbaggar, Vivlar och barkborrar Phloeophagus turbatus
  Skalbaggar, Vivlar och barkborrar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 3,5–4,5 mm lång, cylindrisk, mörkbrun eller svart vivel med kort, framåtriktat snyte. Arten har tydliga, längsgående punktstrimmor på täckvingarna. Benen är korta och kraftigt byggda. Antennernas första led är lång och hålls vinkelrätt mot ett antal korta leder längst ut på antennerna. Den yttersta leden är förtjockad och bildar en tydlig klubba. Phloeophagus-arterna är svåra att skilja från varandra. En specialist bör därför göra artbestämningen.
Utbredning
Länsvis förekomst för Phloeophagus turbatus Observationer i  Sverige för Phloeophagus turbatus
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten förekommer med luckor från Skåne till Värmland och Gästrikland, samt med enstaka fynd även från Medelpad och Norrbotten. I övriga Norden är den noterad från de södra delarna av Norge respektive Finland, samt i Baltikum. I Norge är den rödlistad. Är i Europa begränsad till de norra och östra delarna.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Larvutvecklingen sker i död ved, främst på insidan av stamhåligheter i levande gamla lövträd, t.ex. asp, poppel, lind, lönn, alm och ask. Ofta i allé- och parkträd, men även påträffad i lövträd som vid avverkningar sparats ute på hyggen. Påträffad från Skåne till Värmland och Gästrikland, därutöver i Medelpad och Norrbotten. Antalet lokalområden i landet skattas till 300 (200-500). Förekomstarean (AOO) skattas till 1200 (800-2000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i mer eller mindre hård, död ved, främst på insidan av stamhåligheter i levande gamla lövträd, och ofta i den svagt ammoniakdoftande ved som bildas nära fågelbon i stamhålen. Bl.a. i poppel, lind, lönn, alm och ask, i Norrland asp (Lundberg 1973). Ofta i allé- och parkträd, men även påträffad i lövträd som vid avverkningar sparats ute på hyggen. Angreppen kan fortgå under decennier och veden kan bli starkt sönderäten av larverna. De fullbildade skalbaggarna lämnar sällan helt substratet och kan där påträffas under en stor del av året, vilket gör det lätt att hitta döda individer i ett angripet vedprov. Flera Phloeophagus-arter kan leva tillsammans i samma vedparti (Palm 1959, Ehnström & Axelsson 2002).
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Triviallövskog
Triviallövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· alar
· alar
· almar
· almar
· ask
· ask
· asp
· asp
· bok
· bok
· ekar
· ekar
· hästkastanj
· hästkastanj
· popplar
· popplar
· skogslind
· skogslind
· skogslönn
· skogslönn
Levande träd
Levande träd
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Curculionidae (vivlar), Släkte Phloeophagus, Art Phloeophagus turbatus Schönherr, 1845 Synonymer Rhyncolus turbatus Schönherr, 1845

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Larvutvecklingen sker i död ved, främst på insidan av stamhåligheter i levande gamla lövträd, t.ex. asp, poppel, lind, lönn, alm och ask. Ofta i allé- och parkträd, men även påträffad i lövträd som vid avverkningar sparats ute på hyggen. Påträffad från Skåne till Värmland och Gästrikland, därutöver i Medelpad och Norrbotten. Antalet lokalområden i landet skattas till 300 (200-500). Förekomstarean (AOO) skattas till 1200 (800-2000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
En 3,5–4,5 mm lång, cylindrisk, mörkbrun eller svart vivel med kort, framåtriktat snyte. Arten har tydliga, längsgående punktstrimmor på täckvingarna. Benen är korta och kraftigt byggda. Antennernas första led är lång och hålls vinkelrätt mot ett antal korta leder längst ut på antennerna. Den yttersta leden är förtjockad och bildar en tydlig klubba. Phloeophagus-arterna är svåra att skilja från varandra. En specialist bör därför göra artbestämningen.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Phloeophagus turbatus

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Phloeophagus turbatus

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten förekommer med luckor från Skåne till Värmland och Gästrikland, samt med enstaka fynd även från Medelpad och Norrbotten. I övriga Norden är den noterad från de södra delarna av Norge respektive Finland, samt i Baltikum. I Norge är den rödlistad. Är i Europa begränsad till de norra och östra delarna.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Curculionoidea  
  • Familj
    Curculionidae - vivlar 
  • Underfamilj
    Cossoninae  
  • Tribus
    Rhyncolini  
  • Släkte
    Phloeophagus  
  • Art
    Phloeophagus turbatusSchönherr, 1845
    Synonymer
    Rhyncolus turbatus Schönherr, 1845

Larvutvecklingen sker i mer eller mindre hård, död ved, främst på insidan av stamhåligheter i levande gamla lövträd, och ofta i den svagt ammoniakdoftande ved som bildas nära fågelbon i stamhålen. Bl.a. i poppel, lind, lönn, alm och ask, i Norrland asp (Lundberg 1973). Ofta i allé- och parkträd, men även påträffad i lövträd som vid avverkningar sparats ute på hyggen. Angreppen kan fortgå under decennier och veden kan bli starkt sönderäten av larverna. De fullbildade skalbaggarna lämnar sällan helt substratet och kan där påträffas under en stor del av året, vilket gör det lätt att hitta döda individer i ett angripet vedprov. Flera Phloeophagus-arter kan leva tillsammans i samma vedparti (Palm 1959, Ehnström & Axelsson 2002).

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Triviallövskog, Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· alar - Alnus (Har betydelse)
· almar - Ulmus (Har betydelse)
· ask - Fraxinus excelsior (Har betydelse)
· asp - Populus tremula (Viktig)
· bok - Fagus sylvatica (Har betydelse)
· ekar - Quercus (Har betydelse)
· hästkastanj - Aesculus hippocastanum (Har betydelse)
· popplar - Populus (Har betydelse)
· skogslind - Tilia cordata (Har betydelse)
· skogslönn - Acer platanoides (Har betydelse)
Levande träd (Viktig)
Dött träd (Har betydelse)


Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Gamla lövträd bör få stå kvar så länge som möjligt i olika öppna miljöer. Måste hålträd fällas kan kommuner o. dyl. lägga upp träden i s.k. trädkyrkogårdar, vilket redan har skett på olika platser. Toppkapning av träd kan tillfälligt undanröja risken för att träddelar faller vid stormar. Hamling av lövträd skapar förmodligen lämpliga nya stamhål för olika vedvivlar. Eftersom arten är påträffad i aspar som sparats på hyggen är det viktig att spara lövträd på hyggen i samband med avverkning.

Ehnström, B. & Axelsson, R. 2002. Insektsgnag i bark och ved. ArtDatabanken Hansen, V. 1964. Fortegnelse over Danmarks biller. Ent. Meddel. 33: 412.

Lundberg, S. (1973) Bidrag till kännedom om svenska skalbaggar 14. Entomologisk Tidskrift 94, s.28-33

Palm, T. 1959. Die Holz- und Rindenkäfer der süd- und mittelschwedischen Laubbäume. Opusc. Ent. Suppl. 16: 334.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 2002. Rev. Hans-Erik Wanntorp 2006, Christoffer Fägerström 2012. © ArtDatabanken, SLU 2012.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Curculionoidea  
  • Familj
    Curculionidae - vivlar 
  • Underfamilj
    Cossoninae  
  • Tribus
    Rhyncolini  
  • Släkte
    Phloeophagus  
  • Art
    Phloeophagus turbatus, Schönherr, 1845
    Synonymer
    Rhyncolus turbatus Schönherr, 1845
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 2002. Rev. Hans-Erik Wanntorp 2006, Christoffer Fägerström 2012. © ArtDatabanken, SLU 2012.