Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  rödhalsad brunbagge

Organismgrupp Skalbaggar, Tenebrionoidea (olikfotade baggar m.fl.) Phryganophilus ruficollis
Rödhalsad brunbagge Skalbaggar, Tenebrionoidea (olikfotade baggar m.fl.)

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En platt, långsmal, cirka 15 mm lång skalbagge med kraftigt byggda ben. Den gulröda mellankroppen kontrasterar vackert mot djurets i övrigt svarta färg. Täckvingarna saknar punktstrimmor.
Utbredning
Länsvis förekomst för rödhalsad brunbagge Observationer i  Sverige för rödhalsad brunbagge
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Äldre fynd finns från Uppland, Jämtland och Ångermanland. Arten var senast funnen vid nedre Dalälven 1976, och dessutom på 1980-talet funnen på en lokal i Norge nära gränsen mot Jämtland. 2006 återfanns den på en lokal i Ångermanland. Arten är även känd från Norge, Finland, Estland och Lettland. Världsutbredningen sträcker sig från Syd- och Mellaneuropa österut till Japan.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ab(i,iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Akut hotad (CR)
Larvutvecklingen sker i mycelhaltig ved i lågor av löv- och barrträd, hos oss bl.a. funnen i ek, i Mellaneuropa även bok. I Norge funnen talrikt i gran- och björklågor med svampen gråporing (Diplomitoporus lindbladii) på ett bränt hygge. Känd från Uppland, Jämtland och Ångermanland. Arten var senast funnen vid nedre Dalälven 1976, och dessutom på 1980-talet funnen på en lokal i Norge nära gränsen mot Jämtland. 2006 återfanns den på en lokal i Ångermanland. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (10-40). Förekomstarean (AOO) skattas till 80 (40-160) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,iii,iv)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i mycelhaltig ved i lågor av löv- och barrträd, i Sverige bl.a. funnen i ek, i Mellaneuropa även bok. I Norge funnen talrikt i gran- och björklågor med svampen gråporing (Diplomitoporus lindbladii) på ett hygge som bränts tio år tidigare. Fyndet i Ångermanland (2006) var från en sydsluttning i en örtrik grandominerad skog med inslag av asp, björk och sälg. Larvutvecklingen är flerårig och samma stamparti angrips under flera år i rad. Förpuppning kan ske redan på hösten, och puppan övervintrar. Den nykläckta skalbaggen är påträffad sittande på stammar eller under tickor i juni.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Triviallövskog
Triviallövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Barrskog
Barrskog
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor, Fungivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· björkar
· björkar
· ekar
· ekar
· gran
· gran
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· fnöskticka
· fnöskticka
· gråporing
· gråporing
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Melandryidae (brunbaggar), Släkte Phryganophilus, Art Phryganophilus ruficollis (Fabricius, 1798) - rödhalsad brunbagge Synonymer

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ab(i,iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Akut hotad (CR)

Dokumentation Larvutvecklingen sker i mycelhaltig ved i lågor av löv- och barrträd, hos oss bl.a. funnen i ek, i Mellaneuropa även bok. I Norge funnen talrikt i gran- och björklågor med svampen gråporing (Diplomitoporus lindbladii) på ett bränt hygge. Känd från Uppland, Jämtland och Ångermanland. Arten var senast funnen vid nedre Dalälven 1976, och dessutom på 1980-talet funnen på en lokal i Norge nära gränsen mot Jämtland. 2006 återfanns den på en lokal i Ångermanland. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (10-40). Förekomstarean (AOO) skattas till 80 (40-160) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,iii,iv)).
Konventioner Habitatdirektivets bilaga 2, Habitatdirektivets bilaga 2 (Prioriterad art), Habitatdirektivets bilaga 4
Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 4, 5. Bestämmelsen gäller hela landet
En platt, långsmal, cirka 15 mm lång skalbagge med kraftigt byggda ben. Den gulröda mellankroppen kontrasterar vackert mot djurets i övrigt svarta färg. Täckvingarna saknar punktstrimmor.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för rödhalsad brunbagge

Länsvis förekomst och status för rödhalsad brunbagge baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för rödhalsad brunbagge

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Äldre fynd finns från Uppland, Jämtland och Ångermanland. Arten var senast funnen vid nedre Dalälven 1976, och dessutom på 1980-talet funnen på en lokal i Norge nära gränsen mot Jämtland. 2006 återfanns den på en lokal i Ångermanland. Arten är även känd från Norge, Finland, Estland och Lettland. Världsutbredningen sträcker sig från Syd- och Mellaneuropa österut till Japan.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Tenebrionoidea  
  • Familj
    Melandryidae - brunbaggar 
  • Underfamilj
    Melandryinae  
  • Tribus
    Melandryini  
  • Släkte
    Phryganophilus  
  • Art
    Phryganophilus ruficollis(Fabricius, 1798) - rödhalsad brunbagge

Larvutvecklingen sker i mycelhaltig ved i lågor av löv- och barrträd, i Sverige bl.a. funnen i ek, i Mellaneuropa även bok. I Norge funnen talrikt i gran- och björklågor med svampen gråporing (Diplomitoporus lindbladii) på ett hygge som bränts tio år tidigare. Fyndet i Ångermanland (2006) var från en sydsluttning i en örtrik grandominerad skog med inslag av asp, björk och sälg. Larvutvecklingen är flerårig och samma stamparti angrips under flera år i rad. Förpuppning kan ske redan på hösten, och puppan övervintrar. Den nykläckta skalbaggen är påträffad sittande på stammar eller under tickor i juni.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor, Fungivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Triviallövskog, Löv-/barrblandskog, Barrskog, Lövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Ädellövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· björkar - Betula (Viktig)
· ekar - Quercus (Viktig)
· gran - Picea abies (Viktig)
Svampar och lavar (Viktig)
· fnöskticka - Fomes fomentarius (Viktig)
· gråporing - Cinereomyces lindbladii (Viktig)
Dött träd (Viktig)
Rödhalsad brunbagge hotas främst av bristen på död ved i våra kulturskogar. Med stor sannolikhet utgör även den låga brandfrekvensen ett hot mot arten. Sönderkörning av döda träd som sparats på hyggen bidrar också till att minska tillgången på lämpligt utvecklingssubstrat.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Vindfällda träd av både gran och lövträd, liksom branddödad skog, bör sparas i stor utsträckning i norra delen av landet samt runt nedre Dalälven.

Frisendahl, A. 1916. Några Coleoptera från Jämtland. Entomologisk Tidskrift 37: 32.

Lundberg, S. 1978. Skalbaggar som ej återfunnits. Ent. Tidskr. 99: 125.

Lundberg, S. 1984. Phryganophilus ruficollis F., något om biologin i norra Skandinavien (Col. Melandryidae). Norw. Journ. of Ent. 3: 63–64.

Lundberg, S. 1993. Brunbaggen Phryganophilus ruficollis (Fabricius) (Coleoptera, Melandryidae) i norra Fennoscandien – Biotopval och utvecklingsbiologi. Entomologisk Tidskrift 114: 13–18.

Palm, T. 1940. Über die Entwicklung und Lebensweise einiger wenig bekannten Käferarten im Urwaldsgebiete am Fluss Dalälven I–IV. Opusc. Ent. 5: 7–15.

Palm, T. 1959. Die Holz- und Rindenkäfer der süd- und mittelschwedischen Laubbäume. Opusc. Ent. Suppl. XVI: 293–294.

Pettersson, R.B., Stenbacka, F., Hjältén, J. & Hilszczanski, J. 2007. Återfynd av rödhalsad brunbagge (Phryganophilus ruficollis Fabr.) och Huggerts plattbrackstekel (Chartobracon huggerti C. van Achterberg). Entomologisk Tidskrift 128: 101-105.

Zachariassen, K. E. 1980. Phryganophilus ruficollis Fabricius (Col. Melandryidae). Ny art for Norge. Fauna Norw. Ser. B.27: 76.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Tenebrionoidea  
  • Familj
    Melandryidae - brunbaggar 
  • Underfamilj
    Melandryinae  
  • Tribus
    Melandryini  
  • Släkte
    Phryganophilus  
  • Art
    Phryganophilus ruficollis, (Fabricius, 1798) - rödhalsad brunbagge
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.