Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  gullrisbock

Organismgrupp Skalbaggar, Långhorningar Phytoecia nigricornis
Gullrisbock Skalbaggar, Långhorningar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En långsmal, cylindriskt byggd art med en kroppslängd av 7–12 mm och antenner som är ungefär lika långa som kroppen. Färgen är svart, men kroppen är täckt av en tät, grå behåring som på halsskölden bildar tre vita längsränder.
Utbredning
Länsvis förekomst för gullrisbock Observationer i  Sverige för gullrisbock
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Påträffad i Skåne, Blekinge och Östergötland. Närmast i Finland och Baltikum samt i Mellan- och Sydeuropa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Lever i rotbasen av gullris i grustag och andra varma lokaler. Påträffad i Skåne, Blekinge och Östergötland. Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (15-60). Förekomstarean (AOO) skattas till 120 (60-240) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i rotbasen av gullris (Solidago virgaurea) på torra, öppna marker (bl.a. i kanten av grustag). Utomlands är arten även funnen på renfana (Tanacetum vulgare), prästkrage (Leucanthemum vulgare) och gråbo (Artemisia vulgaris). Larvutvecklingen är ettårig och sker i nedersta stam- och översta rotdelen. Den fullvuxna larven övervintrar i rothalsen på växten och förpuppar sig i maj. Den nykläckta skalbaggen påträffas i juni och juli sittande på de framväxande bladen.
Landskapstyper
Urban miljö
Urban miljö
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· fältmalört
· fältmalört
· gullris
· gullris
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Cerambycidae (långhorningar), Släkte Phytoecia, Art Phytoecia nigricornis (Fabricius, 1781) - gullrisbock Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Lever i rotbasen av gullris i grustag och andra varma lokaler. Påträffad i Skåne, Blekinge och Östergötland. Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (15-60). Förekomstarean (AOO) skattas till 120 (60-240) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).

Åtgärdsprogram Fastställt
En långsmal, cylindriskt byggd art med en kroppslängd av 7–12 mm och antenner som är ungefär lika långa som kroppen. Färgen är svart, men kroppen är täckt av en tät, grå behåring som på halsskölden bildar tre vita längsränder.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för gullrisbock

Länsvis förekomst och status för gullrisbock baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för gullrisbock

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Påträffad i Skåne, Blekinge och Östergötland. Närmast i Finland och Baltikum samt i Mellan- och Sydeuropa.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Chrysomeloidea  
  • Familj
    Cerambycidae - långhorningar 
  • Underfamilj
    Lamiinae  
  • Tribus
    Phytoeciini  
  • Släkte
    Phytoecia  
  • Art
    Phytoecia nigricornis(Fabricius, 1781) - gullrisbock

Larvutvecklingen sker i rotbasen av gullris (Solidago virgaurea) på torra, öppna marker (bl.a. i kanten av grustag). Utomlands är arten även funnen på renfana (Tanacetum vulgare), prästkrage (Leucanthemum vulgare) och gråbo (Artemisia vulgaris). Larvutvecklingen är ettårig och sker i nedersta stam- och översta rotdelen. Den fullvuxna larven övervintrar i rothalsen på växten och förpuppar sig i maj. Den nykläckta skalbaggen påträffas i juni och juli sittande på de framväxande bladen.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Urban miljö

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Exploaterad miljö, Öppna gräsmarker

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· fältmalört - Artemisia campestris (Har betydelse)
· gullris - Solidago virgaurea (Viktig)
Det främsta hotet mot gullrisbocken är att torrängar växer igen med buskar och träd så att värdväxterna skuggas ut eller att områdena exploateras för vägar och byggnadsverksamhet.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Stor negativ effekt)
Torrängar, grustag och förmodligen även vägkanter med gullris, prästkragar, gråbo och renfana bör skyddas från igenväxning. Huruvida arten tål betning borde undersökas. En noggrannare inventering av artens utbredning i Sydsverige borde likaså genomföras.

Åtgärdsprogram Fastställt

Bilý, S. & Mehl, O. 1989. Longhorn Beetles (Coleoptera, Cerambycidae) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Ent. Scand. Vol. 22: 165–166.

Butovitsch, V. 1939. Zur Kenntnis der Paarung, Eiablage, und Ernährung der Cerambyciden. Ent. Tidskr. 60: 214, 230, 233, 250.

Rydh, I. 1980. Nyfynd av skalbaggar i Blekinge. 3. Ent. Tidskr. 101: 157.

Sundholm, A. 1950. Några intressanta skalbaggar från Blekinge.(Col). Opusc. Ent. 15: 208.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Chrysomeloidea  
  • Familj
    Cerambycidae - långhorningar 
  • Underfamilj
    Lamiinae  
  • Tribus
    Phytoeciini  
  • Släkte
    Phytoecia  
  • Art
    Phytoecia nigricornis, (Fabricius, 1781) - gullrisbock
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.