Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  harrisbärfis

Organismgrupp Halvvingar, Skinnbaggar Piezodorus lituratus
Harrisbärfis Halvvingar, Skinnbaggar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Harrisbärfisen är en bärfis med en avrundad kroppsform. Huvud, mellankropp, och skutell är grönaktiga. Bakre delen av mellankroppen samt täckvingarna är roströda. Efter övervintringen ändrar de färg, den roströda färgen minskar och övergår i grönt. Hela kroppen är mörkprickig. Antennerna är rödaktiga. Kroppslängd 10–12 mm.
Utbredning
Länsvis förekomst för harrisbärfis Observationer i  Sverige för harrisbärfis
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Harrisbärfisen är i Sverige funnen i Skåne (Kivik) och på Öland, totalt finns det ett tiotal fynd. I Danmark påträffades arten först 1976, men har sedan brett ut sig och betraktas idag som ”ej allmän”. Arten har sin nordligaste utbredning i Sverige och är annars funnen i större delen av Europa, Nordafrika och österut mot Kaspiska havet.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Livskraftig (LC)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Akut hotad (CR)
I Sverige funnen i Skåne-Uppland. Flera nyfynd under senare tid. I Danmark först påträffad 1976. Mildare vintrar har sannolikt gynnat värdväxten och arten vilket resulterat i flera nyfynd. Lever främst på lupin, harris (Cytisus scoparius), men även på ärttörne. Antalet lokalområden i landet skattas till 75 (50-150). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 300 (200-600) km². Populationen är ökande. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Livskraftig (LC).
Ekologi
Arten lever i Sverige främst på harris Cytisus scoparius, men även på Ulex, vars frukter den suger på. Harris förekommer framförallt vid vägrenar och torra, öppna sandmarker. I Europa har den rapporterats från flera andra ärtväxter som, lupin, färgginst (Genista tinctoria), klöver, och sötväppling. Antalet individer kan variera stort vilket troligtvis är en effekt av att värdväxterna fryser bort under stränga vintrar. Hanarna frambringar ljud (stridulerar), vilket är en del av parningsbeteendet. Honorna lägger flera omgångar med ägg på värdväxten från slutet av maj och framåt. Hon avsätter symbiotiska mikroorganismer på äggskalet, vilka är livsnödvändiga för nymferna. Första-stadie nymfen äter inte något annat än äggskalet förrän den ömsat hud för första gången. Därefter livnär sig nymfen på skidor innehållande mogna frön. Nymferna har förmågan att ändrar färg så att de hela tiden smälter in perfekt mot den bakgrund på vilken de för tillfället sitter. Den nya generationen vuxna djur uppträder i början av augusti och är då rödbruna och gröna. Arten övervintrar som vuxen på marken vid roten av värdväxten, eller i dess torra fröbaljor.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor), Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· harris
· harris
· lupiner
· lupiner
· ärttörne
· ärttörne
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Hemiptera (halvvingar), Familj Pentatomidae (bärfisar), Släkte Piezodorus, Art Piezodorus lituratus (Fabricius, 1794) - harrisbärfis Synonymer

Kategori Livskraftig (LC)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Akut hotad (CR)

Dokumentation I Sverige funnen i Skåne-Uppland. Flera nyfynd under senare tid. I Danmark först påträffad 1976. Mildare vintrar har sannolikt gynnat värdväxten och arten vilket resulterat i flera nyfynd. Lever främst på lupin, harris (Cytisus scoparius), men även på ärttörne. Antalet lokalområden i landet skattas till 75 (50-150). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 300 (200-600) km². Populationen är ökande. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Livskraftig (LC).
Harrisbärfisen är en bärfis med en avrundad kroppsform. Huvud, mellankropp, och skutell är grönaktiga. Bakre delen av mellankroppen samt täckvingarna är roströda. Efter övervintringen ändrar de färg, den roströda färgen minskar och övergår i grönt. Hela kroppen är mörkprickig. Antennerna är rödaktiga. Kroppslängd 10–12 mm.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för harrisbärfis

Länsvis förekomst och status för harrisbärfis baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för harrisbärfis

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Harrisbärfisen är i Sverige funnen i Skåne (Kivik) och på Öland, totalt finns det ett tiotal fynd. I Danmark påträffades arten först 1976, men har sedan brett ut sig och betraktas idag som ”ej allmän”. Arten har sin nordligaste utbredning i Sverige och är annars funnen i större delen av Europa, Nordafrika och österut mot Kaspiska havet.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hemiptera - halvvingar 
  • Underordning
    Heteroptera - skinnbaggar 
  • Infraordning
    Pentatomomorpha  
  • Överfamilj
    Pentatomoidea - bärfisartade insekter 
  • Familj
    Pentatomidae - bärfisar 
  • Underfamilj
    Pentatominae  
  • Släkte
    Piezodorus  
  • Art
    Piezodorus lituratus(Fabricius, 1794) - harrisbärfis

Arten lever i Sverige främst på harris Cytisus scoparius, men även på Ulex, vars frukter den suger på. Harris förekommer framförallt vid vägrenar och torra, öppna sandmarker. I Europa har den rapporterats från flera andra ärtväxter som, lupin, färgginst (Genista tinctoria), klöver, och sötväppling. Antalet individer kan variera stort vilket troligtvis är en effekt av att värdväxterna fryser bort under stränga vintrar. Hanarna frambringar ljud (stridulerar), vilket är en del av parningsbeteendet. Honorna lägger flera omgångar med ägg på värdväxten från slutet av maj och framåt. Hon avsätter symbiotiska mikroorganismer på äggskalet, vilka är livsnödvändiga för nymferna. Första-stadie nymfen äter inte något annat än äggskalet förrän den ömsat hud för första gången. Därefter livnär sig nymfen på skidor innehållande mogna frön. Nymferna har förmågan att ändrar färg så att de hela tiden smälter in perfekt mot den bakgrund på vilken de för tillfället sitter. Den nya generationen vuxna djur uppträder i början av augusti och är då rödbruna och gröna. Arten övervintrar som vuxen på marken vid roten av värdväxten, eller i dess torra fröbaljor.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor), Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· harris - Cytisus scoparius (Har betydelse)
· lupiner - Lupinus (Viktig)
· ärttörne - Ulex europaeus (Har betydelse)
Eftersom arten och dess värdväxt lever på nordgränsen av sitt utbredningsområde är arten utsatt för extrema klimatsvängningar, framförallt stänga vintrar får värdväxten att frysa bort. Den fragmenterade förekomsten är också ett hot mot artens fortlevnad.
Gynna värdväxten, harris, på de aktuella lokalerna.

Southwood, T.R.E. & Leston, D. 1959. Land and water bugs of the British isles. Frederick Warne and Co. Ltd., London.

Tolsgaard, S., 2001: Status over danske bredtæger, randtæger og ildtæger. Ent. Meddr. 69: 3-46.

Wagner, E. 1966. Wanzen oder Heteropteren. I. Pentatomorpha. Die Tierwelt Deutschlands 54: 1-235.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Jonas Sandström 2007. © ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hemiptera - halvvingar 
  • Underordning
    Heteroptera - skinnbaggar 
  • Infraordning
    Pentatomomorpha  
  • Överfamilj
    Pentatomoidea - bärfisartade insekter 
  • Familj
    Pentatomidae - bärfisar 
  • Underfamilj
    Pentatominae  
  • Släkte
    Piezodorus  
  • Art
    Piezodorus lituratus, (Fabricius, 1794) - harrisbärfis
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Jonas Sandström 2007. © ArtDatabanken, SLU 2007.