Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Planeustomus palpalis

Organismgrupp Skalbaggar, Kortvingar Planeustomus palpalis
  Skalbaggar, Kortvingar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 2–2,5 mm lång kortvinge med smal kroppsbyggnad. Kroppen är rödgul eller brungul, huvudet och bakkroppen oftare mörkare, ben och antenner gula. Arten är svårbestämd, och bestämningen måste granskas av en specialist.
Utbredning
Länsvis förekomst för Planeustomus palpalis Observationer i  Sverige för Planeustomus palpalis
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Känd från Skåne, Blekinge, Öland och Gotland. Få lokaler är kända, och sentida fynd är endast kända från Öland och Gotland. Arten kan dock till viss del vara förbisedd p.g.a. sin ringa storlek och sitt undanskymda levnadssätt. Närmast i Danmark, ej i övriga Norden eller i Baltikum. Världsutbredningen är begränsad till Europa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Lever underjordiskt på öppen, blöt mark, t.ex. diken, starrkärr eller försumpningar i betesmark. Känd från Skåne, Blekinge, Öland och Gotland. Sentida fynd endast på Gotland. Arten kan möjligen till viss del vara förbisedd p.g.a. sitt undanskymda levnadssätt. Antalet lokalområden i landet skattas till 40 (20-80). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 6000 (1000-8000) km² och förekomstarean (AOO) till 160 (80-320) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Ekologi
Lever underjordiskt på öppen, blöt mark, t.ex. diken, starrkärr eller försumpningar i betesmark. Lever likt arterna i släktet Bledius i grunda gångar i fuktig jord, där den antas livnära sig av alger eller multnande växtdelar. De långa, spetsiga käkarna antyder dock snarare ett levnadssätt som rovdjur. Livscykel och larvutveckling är dåligt kända. I Mellaneuropa har arten ofta påträffats tillsammans med släktingen Manda mandibularis, som har likartade habitatkrav. Den svärmar i skymningen, och har ofta påträffats vid kvällshåvning.
Landskapstyper
Våtmark
Våtmark
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Biotoper
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Sötvattensstrand
Sötvattensstrand
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Levande djur
Levande djur
· leddjur
· leddjur
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Staphylinidae (kortvingar), Släkte Planeustomus, Art Planeustomus palpalis (Erichson, 1839) Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Lever underjordiskt på öppen, blöt mark, t.ex. diken, starrkärr eller försumpningar i betesmark. Känd från Skåne, Blekinge, Öland och Gotland. Sentida fynd endast på Gotland. Arten kan möjligen till viss del vara förbisedd p.g.a. sitt undanskymda levnadssätt. Antalet lokalområden i landet skattas till 40 (20-80). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 6000 (1000-8000) km² och förekomstarean (AOO) till 160 (80-320) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
En 2–2,5 mm lång kortvinge med smal kroppsbyggnad. Kroppen är rödgul eller brungul, huvudet och bakkroppen oftare mörkare, ben och antenner gula. Arten är svårbestämd, och bestämningen måste granskas av en specialist.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Planeustomus palpalis

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Planeustomus palpalis

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Känd från Skåne, Blekinge, Öland och Gotland. Få lokaler är kända, och sentida fynd är endast kända från Öland och Gotland. Arten kan dock till viss del vara förbisedd p.g.a. sin ringa storlek och sitt undanskymda levnadssätt. Närmast i Danmark, ej i övriga Norden eller i Baltikum. Världsutbredningen är begränsad till Europa.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Staphylinoidea  
  • Familj
    Staphylinidae - kortvingar 
  • Underfamilj
    Oxytelinae - grävkortvingar 
  • Tribus
    Thinobiini  
  • Släkte
    Planeustomus  
  • Art
    Planeustomus palpalis(Erichson, 1839)

Lever underjordiskt på öppen, blöt mark, t.ex. diken, starrkärr eller försumpningar i betesmark. Lever likt arterna i släktet Bledius i grunda gångar i fuktig jord, där den antas livnära sig av alger eller multnande växtdelar. De långa, spetsiga käkarna antyder dock snarare ett levnadssätt som rovdjur. Livscykel och larvutveckling är dåligt kända. I Mellaneuropa har arten ofta påträffats tillsammans med släktingen Manda mandibularis, som har likartade habitatkrav. Den svärmar i skymningen, och har ofta påträffats vid kvällshåvning.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Våtmark, Jordbrukslandskap, Havsstrand

Biotoper som är viktiga för arten: Myrbiotoper, Öppna strandbiotoper, Sötvattensstrand

Biotoper där arten kan förekomma: Havsstrand

Substrat/Föda:
Levande djur (Viktig)
· leddjur - Arthropoda (Viktig)
Artens status och hotbilden är dåligt känd, men den förefaller ha minskat markant. Tänkbara hot är igenväxning av våtmarker p.g.a upphörd eller otillräcklig beteshävd, utdikning samt igenfyllnad av småvatten.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
Upprätthåll beteshävd av kärr och stränder.

Huggert, L. och Ulefors, S.-O. 1971. Anteckningar om svenska Coleoptera. - Ent. Tidskr. 92:54-65.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Håkan Ljungberg 2005. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Staphylinoidea  
  • Familj
    Staphylinidae - kortvingar 
  • Underfamilj
    Oxytelinae - grävkortvingar 
  • Tribus
    Thinobiini  
  • Släkte
    Planeustomus  
  • Art
    Planeustomus palpalis, (Erichson, 1839)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Håkan Ljungberg 2005. © ArtDatabanken, SLU 2005.