Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  sexstrimmig plattstumpbagge

Organismgrupp Skalbaggar, Stumpbaggar och strandsandbaggar Eblisia minor
Sexstrimmig plattstumpbagge Skalbaggar, Stumpbaggar och strandsandbaggar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 4 mm lång, bred, blanksvart och ganska tillplattad skalbagge. Benen är kraftiga med kraftiga taggar på skenbenen. Täckvingarna är försedda med kraftiga fåror varav de yttersta går längs hela vingarna. Antennerna är ganska korta och hålls vinkelböjda. Deras fyra yttersta leder bildar en tydlig klubba. Störs djuret fäller det in ben och antenner i fåror på kroppens undersida.
Utbredning
Länsvis förekomst för sexstrimmig plattstumpbagge Observationer i  Sverige för sexstrimmig plattstumpbagge
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Påträffad i spridda landskap från Småland till Lappland. Arten förekommer huvudsakligen i norra och mellersta Sverige och har på senare år minskat kraftigt i såväl utbredning som frekvens. Känd från alla de nordiska grannländerna samt Baltikum. Världsutbredningen sträcker sig från Syd- och Mellaneuropa till Kaukasus och östra Sibirien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Ett rovdjur som lever under bark på insektsangripna, såväl liggande som stående stammar och stubbar av björk, men har även påträffats på andra trädslag såsom asp, ek och barrträd. Påträffad i spridda landskap från Småland till Lappland. Antalet lokalområden i landet skattas till 480 (400-900). Förekomstarean (AOO) skattas till 1900 (1600-3600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii,iv)).
Ekologi
Ett rovdjur som lever under bark på insektsangripna, såväl liggande som stående stammar och stubbar av björk, men även på andra trädslag såsom asp, ek och barrträd. Ofta återfinns den i döda björkar som sparats ute på kalhyggen. De träd som utnyttjas bör ha varit döda i cirka fem år eller mer.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Barrskog
Barrskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· asp
· asp
· björkar
· björkar
· ekar
· ekar
· gran
· gran
· tall
· tall
Dött träd
Dött träd
Levande djur
Levande djur
· leddjur
· leddjur
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Histeridae (stumpbaggar), Släkte Eblisia, Art Eblisia minor (Rossi, 1790) - sexstrimmig plattstumpbagge Synonymer Platysoma minor (Rossi, 1792), Platysoma frontale (Paykull, 1798), Platysoma minus (Rossi, 1792)

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Ett rovdjur som lever under bark på insektsangripna, såväl liggande som stående stammar och stubbar av björk, men har även påträffats på andra trädslag såsom asp, ek och barrträd. Påträffad i spridda landskap från Småland till Lappland. Antalet lokalområden i landet skattas till 480 (400-900). Förekomstarean (AOO) skattas till 1900 (1600-3600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii,iv)).
En 4 mm lång, bred, blanksvart och ganska tillplattad skalbagge. Benen är kraftiga med kraftiga taggar på skenbenen. Täckvingarna är försedda med kraftiga fåror varav de yttersta går längs hela vingarna. Antennerna är ganska korta och hålls vinkelböjda. Deras fyra yttersta leder bildar en tydlig klubba. Störs djuret fäller det in ben och antenner i fåror på kroppens undersida.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för sexstrimmig plattstumpbagge

Länsvis förekomst och status för sexstrimmig plattstumpbagge baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för sexstrimmig plattstumpbagge

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Påträffad i spridda landskap från Småland till Lappland. Arten förekommer huvudsakligen i norra och mellersta Sverige och har på senare år minskat kraftigt i såväl utbredning som frekvens. Känd från alla de nordiska grannländerna samt Baltikum. Världsutbredningen sträcker sig från Syd- och Mellaneuropa till Kaukasus och östra Sibirien.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Histeroidea  
  • Familj
    Histeridae - stumpbaggar 
  • Underfamilj
    Histerinae  
  • Tribus
    Platysomatini  
  • Släkte
    Eblisia  
  • Art
    Eblisia minor(Rossi, 1790) - sexstrimmig plattstumpbagge
    Synonymer
    Platysoma minor (Rossi, 1792)
    Platysoma frontale (Paykull, 1798)
    Platysoma minus (Rossi, 1792)

Ett rovdjur som lever under bark på insektsangripna, såväl liggande som stående stammar och stubbar av björk, men även på andra trädslag såsom asp, ek och barrträd. Ofta återfinns den i döda björkar som sparats ute på kalhyggen. De träd som utnyttjas bör ha varit döda i cirka fem år eller mer.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Triviallövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Löv-/barrblandskog, Barrskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· asp - Populus tremula (Har betydelse)
· björkar - Betula (Viktig)
· ekar - Quercus (Har betydelse)
· gran - Picea abies (Har betydelse)
· tall - Pinus sylvestris (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
Levande djur (Viktig)
· leddjur - Arthropoda (Viktig)
Arten hotas av rationellt skogsbruk. Lämpliga bestånd med grov vårtbjörk har minskat i antal.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Gamla björkbestånd och döda björkstammar bör sparas vid avverkningar. Då arten redan tycks vara försvunnen från Sydsverige gäller denna rekommendation i synnerhet landets norra och mellersta delar. För att långsiktigt möjliggöra artens överlevnad är det även viktigt att öka lövträdsinblandningen i skogen och att spara björkar vid gallring så att det även framgent kommer att finnas gamla, grova träd.

Baranowski, R. 1980. Några bidrag till kännedomen om coleopterfaunan vid nedre Dalälven. 2. Ent. Tidskr. 101: 29–42.

Jansson, A. och Palm, T. 1936. Resultat av en coleopterologisk studieresa till nordvästra Jämtlands fjälltrakter.

(Mit Auszug in deutscher Sprache). Ent. Tidskr. 57: 180–226.

Palm, T. 1946. Coleopterfaunan i jämtländsk lavgranskog. I. Träd- och trädsvampfaunan. Ent. Tidskr. 67: 109–139.

Palm, T. 1951. Die Holz- und Rinden-Käfer der nordschwedischen Laubbäume. Meddelanden från Statens Skogsforskningsinstitut 40:2.

Palm, T. 1959. Die Holz- und Rindenkäfer der süd- und mittelschwedischen Laubbäume. Opusc. Ent. suppl. XVI.

Wirén, E. 1945. Bidrag till kännedomen om coleopterfaunan i norra delen av det nordsvenska barrskogsområdet – från insamlingar vid Pålkem. I. Ent. Tidskr. 66: 23–43.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Rickard Baranowski 1994. Rev. Bengt Ehnström 2000. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Histeroidea  
  • Familj
    Histeridae - stumpbaggar 
  • Underfamilj
    Histerinae  
  • Tribus
    Platysomatini  
  • Släkte
    Eblisia  
  • Art
    Eblisia minor, (Rossi, 1790) - sexstrimmig plattstumpbagge
    Synonymer
    Platysoma minor (Rossi, 1792)
    Platysoma frontale (Paykull, 1798)
    Platysoma minus (Rossi, 1792)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Rickard Baranowski 1994. Rev. Bengt Ehnström 2000. © ArtDatabanken, SLU 2006.