Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Proasellus coxalis

Organismgrupp Kräftdjur, Limniska bladfotingar och storkräftor Proasellus coxalis
  Kräftdjur, Limniska bladfotingar och storkräftor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Proasellus coxalis är en i Sverige mycket sällsynt förekommande sötvattensgråsugga. Kännetecknande är att den har en oregelbundet spräcklig teckning på huvudet. Kroppen har en gråaktig färg. Maxlängd för hanen är 10 mm och för honan 6,5 mm. Andra antennparet, antennae, är ungefär lika långa som kroppen. Första benparet är försett med klosaxar. Bakkroppens segment är sammansmälta till en platta. De två första bakkroppsbenen, pleopoderna, är små och skiljer sig i form mellan hane och hona. Tredje paret bakroppsben formar plattor som täcker resterande bakkroppsben, förutom det sjätte paret som är långt och sticker ut baktill.
Utbredning
Länsvis förekomst för Proasellus coxalis Observationer i  Sverige för Proasellus coxalis
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är vida spridd i Medelhavsområdet, med enstaka fynd längre norrut i Europa. Den upptäcktes första gången i Sverige i mitten av 1970-talet, i Höje å i västra Skåne. Arten var då relativt vanlig där, i synnerhet i sträckor med eutrofierat vatten. Trots senare eftersökningar har arten ej återfunnits i Höje å. Den påträffades igen hösten 1999 vid en inventering av bottenfauna i Råån, söder om Helsingborg i Skåne. I oktober 2000 fann man den igen, då på en annan provplats i ån. Båda fyndlokalerna ligger i Rååns nedre lopp inom dess huvudfåra. Den senare fyndplatsen har kvar mycket av sin ursprungliga miljö och omgivningen utgörs av skuggande ädellövskog.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B1ab(v)+2ab(v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
Upptäcktes i Höje å, mellan Lund och Lomma i mitten av 1970-talet och var då relativt vanlig där, i synnerhet i de åsträckor med mest eutrofierat vatten. Vid senare provtagningar har den emellertid ej påträffats. I november 1999 påträffades den i betydande antal på två punkter i Råån, S Helsingborg. Provtagningar under 2000-2004 visade en minskning i antal individer. I november 2004 hittades den i några exemplar på ytterligare en lokal: Stensån Ö om Båstad. I övrigt har arten utan resultat eftersökts ordentligt på många andra lämpliga lokaler i Skåne. Den har sannolikt en mycket begränsad utbredning. Antalet lokalområden i landet skattas till 3 (2-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 960 (900-1500) km² och förekomstarean (AOO) till 12 (8-40) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(v)+2ab(v)).
Ekologi
P. coxalis är en limnisk bottenlevande art, som livnär sig av multnande växtdelar. Mycket lite är känt om dess levnadssätt, men troligen har den en livscykel som liknar den hos den vanliga sötvattengråsuggan Asellus aquaticus.
Landskapstyper
Sötvatten
Sötvatten
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Vattendrag
Vattendrag
Sjöar
Sjöar
Vattenmassa
Vattenmassa
Småvatten
Småvatten
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp "Allätare" (omnivor)
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Mark/sediment
Mark/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Efterlämningar av djur
Efterlämningar av djur
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Malacostraca (storkräftor), Ordning Isopoda (gråsuggor och tånglöss), Familj Asellidae (sötvattensgråsuggor), Släkte Proasellus, Art Proasellus coxalis (Dollfus, 1982) Synonymer

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B1ab(v)+2ab(v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Upptäcktes i Höje å, mellan Lund och Lomma i mitten av 1970-talet och var då relativt vanlig där, i synnerhet i de åsträckor med mest eutrofierat vatten. Vid senare provtagningar har den emellertid ej påträffats. I november 1999 påträffades den i betydande antal på två punkter i Råån, S Helsingborg. Provtagningar under 2000-2004 visade en minskning i antal individer. I november 2004 hittades den i några exemplar på ytterligare en lokal: Stensån Ö om Båstad. I övrigt har arten utan resultat eftersökts ordentligt på många andra lämpliga lokaler i Skåne. Den har sannolikt en mycket begränsad utbredning. Antalet lokalområden i landet skattas till 3 (2-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 960 (900-1500) km² och förekomstarean (AOO) till 12 (8-40) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(v)+2ab(v)).
Proasellus coxalis är en i Sverige mycket sällsynt förekommande sötvattensgråsugga. Kännetecknande är att den har en oregelbundet spräcklig teckning på huvudet. Kroppen har en gråaktig färg. Maxlängd för hanen är 10 mm och för honan 6,5 mm. Andra antennparet, antennae, är ungefär lika långa som kroppen. Första benparet är försett med klosaxar. Bakkroppens segment är sammansmälta till en platta. De två första bakkroppsbenen, pleopoderna, är små och skiljer sig i form mellan hane och hona. Tredje paret bakroppsben formar plattor som täcker resterande bakkroppsben, förutom det sjätte paret som är långt och sticker ut baktill.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Proasellus coxalis

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Proasellus coxalis

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är vida spridd i Medelhavsområdet, med enstaka fynd längre norrut i Europa. Den upptäcktes första gången i Sverige i mitten av 1970-talet, i Höje å i västra Skåne. Arten var då relativt vanlig där, i synnerhet i sträckor med eutrofierat vatten. Trots senare eftersökningar har arten ej återfunnits i Höje å. Den påträffades igen hösten 1999 vid en inventering av bottenfauna i Råån, söder om Helsingborg i Skåne. I oktober 2000 fann man den igen, då på en annan provplats i ån. Båda fyndlokalerna ligger i Rååns nedre lopp inom dess huvudfåra. Den senare fyndplatsen har kvar mycket av sin ursprungliga miljö och omgivningen utgörs av skuggande ädellövskog.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Crustacea - kräftdjur 
  • Klass
    Malacostraca - storkräftor 
  • Underklass
    Eumalacostraca  
  • Överordning
    Peracarida  
  • Ordning
    Isopoda - gråsuggor och tånglöss 
  • Underordning
    Asellota  
  • Överfamilj
    Aselloidea  
  • Familj
    Asellidae - sötvattensgråsuggor 
  • Släkte
    Proasellus  
  • Art
    Proasellus coxalis(Dollfus, 1982)

P. coxalis är en limnisk bottenlevande art, som livnär sig av multnande växtdelar. Mycket lite är känt om dess levnadssätt, men troligen har den en livscykel som liknar den hos den vanliga sötvattengråsuggan Asellus aquaticus.

Ekologisk grupp: "Allätare" (omnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Sötvatten, Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Vattendrag, Sjöar, Vattenmassa

Biotoper där arten kan förekomma: Småvatten

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Har betydelse)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
Efterlämningar av djur (Har betydelse)
Arten verkar ha mycket lokal förekomst. Sådana lokaler kan förstöras genom markexploatering innan de blivit kända. Fynden i Höje å tyder dock på att arten är relativt härdig mot övergödning. Möjligen missgynnas arten av närvaro av den vanliga sötvattensgråsuggan, Asellus aquaticus, då bägge har liknande ekologisk nisch.

Påverkan
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
Mer inventeringar krävs. Limnologer som inventerar bottenfauna i södra Sverige bör titta lite extra på vattengråsuggorna.
Proasellus coxalis är förbisedd i landet, då den lätt kan förväxlas med den vanliga sötvattensgråsuggan, Asellus aquaticus, som dock är lite mer storvuxen. A. aquaticus har vid huvudets bakre kant två stora vita fläckar, som i regel skiljs åt av en mörk mittstrimma. Hos P. coxalis har huvudet i jämförelse en svag och oregelbundet spräcklig teckning. Första benparets klo hos A. aquaticus har ett trekantigt utskott vid basen av gripkanten, vilket saknas hos P. coxalis. Hos hanen av A. aquaticus har det andra paret bakroppsben ett långt utskott, s k apofys, vid den inre grenens bas. Hos hanen av P. coxalis saknas detta utskott, eller så är det mycket kort. Ännu mer snarlik är Proasellus meridianus som närmast kan förekomma i södra Danmark och Norra Tyskland. Den har liksom P. coxalis ett spräckligt huvud, men kroppen är lite mindre. Hos honan av P. meridianus är sista leden i yttergrenen på andra paret bakkroppsfötter långsträckt med parallella kanter, men hos P. coxalis-honan är leden ollonformad. Etymologi. – pro, Lat. ”före” + asellus, Lat. diminutiv, ”lilla åsnan”; coxalis, fr. coxa, Lat. ”höft”. Det sistnämnda kan syfta på att P. coxalis har små plattor vid benbaserna, vilket andra arter av sötvattensgråsuggor saknar.

Enckell, P. H. 1998. Fältfauna: Kräftdjur. 2 ed. Graphic publishing.

Gruner, H. -E. 1965. Tierwelt Deutschland 51. Isopoda I. Gustav Fischer Verlag. Lingdell, P. -E & Engblom, E. 1990. Kräftdjur som miljöövervakare (taxonomiska, faunistiska och ekologiska data avseende utvalda sköldbladfotingar, gälbladfotingar, gråsuggor och märlkräftor). Naturvårdsverket, Rapport 3811. BILD (http://home.swipnet.se/vatmarker/proas)

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kennet Lundin 2003. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Crustacea - kräftdjur 
  • Klass
    Malacostraca - storkräftor 
  • Underklass
    Eumalacostraca  
  • Överordning
    Peracarida  
  • Ordning
    Isopoda - gråsuggor och tånglöss 
  • Underordning
    Asellota  
  • Överfamilj
    Aselloidea  
  • Familj
    Asellidae - sötvattensgråsuggor 
  • Släkte
    Proasellus  
  • Art
    Proasellus coxalis, (Dollfus, 1982)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kennet Lundin 2003. © ArtDatabanken, SLU 2006.