Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Prosopistoma pennigerum

Organismgrupp Sländor, Dagsländor Prosopistoma pennigerum
  Sländor, Dagsländor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Prosopistoma pennigerum anses vara släktets enda art i Europa. Vid ett hastigt påseende liknar familjen snarare karplöss än dagsländor och P. pennigerum beskrevs ursprungligen som ett kräftdjur. Först år 1871 placerades arten bland dagsländorna, se t. ex. historiken i Gillies (1954) som också innehåller figurer på vingade Prosopistoma. Familjen, inom vilken minst 19 arter påträffats i världen, har en unik morfologi som inte liknar någon annan dagsländsfamilj. Bland annat är andra ryggskölden hos den cirka 5 mm långa larven så förstorad och den täcker samtliga gälar och större delen av ryggen. Kroppen är avrundat oval och de tre ändspröten är, liksom benen, mycket korta. Den larv Alm (1918) fann i Mörrumsån var 6,5 mm lång och 4,5 mm bred, således, som Alm själv skriver, ett ovanligt stort exemplar. Trädgård (1911) innehåller detaljerade beskrivningar av larven och i Alm (1918) återfinns en teckning av larven baserad på ett foto av den larv han fångade i Mörrumsån. Kroppslängd och framvingslängd för subimago honor uppges vara cirka 5 mm. Dagsländorna är ensamma om att ha ett ”vattenavstötande” subimago-stadium. Subimagon ser hos andra dagsländssläkten ut som den fullbildade imagon men har mattare färger, kortare ändspröt samt kortare framben hos hanen. Föga är känt om de vingade stadierna hos P. pennigerum, honorna tycks dock inte ombildas till imago, vuxna hanar har inte påträffats. Framvingarna hos honan, likväl som de små bakvingarna, har längsgående ribbor men saknar tvärribbor vilket skiljer dem från andra Europeiska dagsländor. Hos den närstående arten P. africanum har imago hanen tre mycket korta ändspröt vilket då också bör gälla för P. pennigerum. Trots många insatser under mer än ett decennium är kunskapen om P. pennigerum fortfarande mycket begränsad.
Utbredning
Länsvis förekomst för Prosopistoma pennigerum Observationer i  Sverige för Prosopistoma pennigerum
Svensk förekomst
Ej längre bofast, nu endast tillfälligt förekommande
P. pennigerum anses vara glest spridd över större delen av Europa. I Lettland och Sverige förmodas arten vara utdöd, i förstnämnda fallet troligen på grund av ett dammbygge och i sistnämnda fallet har orsaken bedömts vara föroreningar. Såväl Lagans som Mörrumsåns vattensystem, där arten påträffades i början av 1900-talet, har senare varit föremål för många och intensiva bottenfaunaprovtagningar i rätt miljö under rätt årstid utan att arten återfunnits, detta trots att den i flera fall specifikt har eftersökts. Den biotoptyp arten förmodas hålla till i är mycket väl undersökt över hela landet. Det måste likväl poängteras att arten uppges kunna hålla sig fast så hårt på undersidan av sten att den måste bändas loss med en knivspets (se t.ex. Trägårdh 1911). Vid vanlig sparkprovtagning är det därför inte säkert att larverna lossnar och vid inspektion av stenars undersidor är det inte säkert att eventuella larver observeras. Nämnda svårigheter innebär att ett mörkertal avseende artens utbredning kan föreligga, detta motsägs dock delvis av att två laxar på något sätt fått tag i larven (se nedan).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nationellt utdöd (RE)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nationellt utdöd (RE)
  • 2005 Nationellt utdöd (RE)
  • 2000 Nationellt utdöd (RE)
Arten påträffades år som larv 1907 i Lagan och 1916 i Mörrumsån. Såväl Lagans som Mörrumsåns vattensystem har varit föremål för intensiva bottenfaunaprovtagningar i rätt miljö under rätt årstid utan att arten återfunnits, detta trots att den i flera undersökningar specifikt har eftersökts. Artens biotoptyp är mycket väl undersökt över hela landet. Det förefaller mycket troligt att den slagits ut på grund av förorening. Artens utseende är mycket karakteristiskt vilket motsäger att den skulle kunna vara förbisedd. Arten rödlistas som Nationellt utdöd (RE) eftersom det bedömts som sannolikt att den upphört att regelbundet reproducera sig inom landet. Den påträffades senast år 1916.
Ekologi
Vid ett tillfälle har 174 ägg påträffats i ej angivet utvecklingsstadium av P. pennigerum. Larven uppges vara knuten till forsmiljöer i floder och större åar. Vissa källor anger att den är rovlevande med mygg och knott som stapelföda medan andra uppger att den snarare är en detritivor/betare. Arten kan själv tjäna som föda åt andra. 1907-09-11 påträffades en 5 mm lång larv i maginnehållet från en 6 månader gammal laxhona och 1907-09-13 påträffades en 3 mm lång larv i en 18 månader gammal laxhane, de två laxarna fångades med trål i Lagan vid Hov av Ivar Arwidsson (Trägårdh 1911). I mitten av maj år 1916 påträffade Alm en larv under en knytnävsstor sten i Mörrumsån, dock utan att beskriva var. Stenen togs upp vid en hastigt sluttande stenstrand några dm från själva strandlinjen där djupet var 2-3 dm och vattnet tämligen hastigt strömmande. Vattentemperaturen var då 16 °C. Alm tog med sig larven hem och släppte ner den i en glasskål med några stenar i, tyvärr dog larven, enligt Alm själv för att vattnet ej byttes ut nog snabbt (författarnas anmärkning: detta indikerar att arten är mycket känslig för syrgastbrist).
Landskapstyper
Sötvatten
Sötvatten
Våtmark
Våtmark
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Sötvattensstrand
Sötvattensstrand
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Vattendrag
Vattendrag
Vattenmassa
Vattenmassa
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor), Saprotrof/fag, detrivor, "Allätare" (omnivor), Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Ephemeroptera (dagsländor), Familj Prosopistomatidae (skölddagsländor), Släkte Prosopistoma, Art Prosopistoma pennigerum (Müller, 1875) Synonymer Prosopistoma foliaceum (Fourcroy, 1785)

Kategori Nationellt utdöd (RE)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nationellt utdöd (RE)
  • 2005 Nationellt utdöd (RE)
  • 2000 Nationellt utdöd (RE)

Dokumentation Arten påträffades år som larv 1907 i Lagan och 1916 i Mörrumsån. Såväl Lagans som Mörrumsåns vattensystem har varit föremål för intensiva bottenfaunaprovtagningar i rätt miljö under rätt årstid utan att arten återfunnits, detta trots att den i flera undersökningar specifikt har eftersökts. Artens biotoptyp är mycket väl undersökt över hela landet. Det förefaller mycket troligt att den slagits ut på grund av förorening. Artens utseende är mycket karakteristiskt vilket motsäger att den skulle kunna vara förbisedd. Arten rödlistas som Nationellt utdöd (RE) eftersom det bedömts som sannolikt att den upphört att regelbundet reproducera sig inom landet. Den påträffades senast år 1916.
Prosopistoma pennigerum anses vara släktets enda art i Europa. Vid ett hastigt påseende liknar familjen snarare karplöss än dagsländor och P. pennigerum beskrevs ursprungligen som ett kräftdjur. Först år 1871 placerades arten bland dagsländorna, se t. ex. historiken i Gillies (1954) som också innehåller figurer på vingade Prosopistoma. Familjen, inom vilken minst 19 arter påträffats i världen, har en unik morfologi som inte liknar någon annan dagsländsfamilj. Bland annat är andra ryggskölden hos den cirka 5 mm långa larven så förstorad och den täcker samtliga gälar och större delen av ryggen. Kroppen är avrundat oval och de tre ändspröten är, liksom benen, mycket korta. Den larv Alm (1918) fann i Mörrumsån var 6,5 mm lång och 4,5 mm bred, således, som Alm själv skriver, ett ovanligt stort exemplar. Trädgård (1911) innehåller detaljerade beskrivningar av larven och i Alm (1918) återfinns en teckning av larven baserad på ett foto av den larv han fångade i Mörrumsån. Kroppslängd och framvingslängd för subimago honor uppges vara cirka 5 mm. Dagsländorna är ensamma om att ha ett ”vattenavstötande” subimago-stadium. Subimagon ser hos andra dagsländssläkten ut som den fullbildade imagon men har mattare färger, kortare ändspröt samt kortare framben hos hanen. Föga är känt om de vingade stadierna hos P. pennigerum, honorna tycks dock inte ombildas till imago, vuxna hanar har inte påträffats. Framvingarna hos honan, likväl som de små bakvingarna, har längsgående ribbor men saknar tvärribbor vilket skiljer dem från andra Europeiska dagsländor. Hos den närstående arten P. africanum har imago hanen tre mycket korta ändspröt vilket då också bör gälla för P. pennigerum. Trots många insatser under mer än ett decennium är kunskapen om P. pennigerum fortfarande mycket begränsad.

Svensk förekomst Ej längre bofast, nu endast tillfälligt förekommande
Länsvis förekomst för Prosopistoma pennigerum

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Prosopistoma pennigerum

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



P. pennigerum anses vara glest spridd över större delen av Europa. I Lettland och Sverige förmodas arten vara utdöd, i förstnämnda fallet troligen på grund av ett dammbygge och i sistnämnda fallet har orsaken bedömts vara föroreningar. Såväl Lagans som Mörrumsåns vattensystem, där arten påträffades i början av 1900-talet, har senare varit föremål för många och intensiva bottenfaunaprovtagningar i rätt miljö under rätt årstid utan att arten återfunnits, detta trots att den i flera fall specifikt har eftersökts. Den biotoptyp arten förmodas hålla till i är mycket väl undersökt över hela landet. Det måste likväl poängteras att arten uppges kunna hålla sig fast så hårt på undersidan av sten att den måste bändas loss med en knivspets (se t.ex. Trägårdh 1911). Vid vanlig sparkprovtagning är det därför inte säkert att larverna lossnar och vid inspektion av stenars undersidor är det inte säkert att eventuella larver observeras. Nämnda svårigheter innebär att ett mörkertal avseende artens utbredning kan föreligga, detta motsägs dock delvis av att två laxar på något sätt fått tag i larven (se nedan).
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Ephemeroptera - dagsländor 
  • Familj
    Prosopistomatidae - skölddagsländor 
  • Släkte
    Prosopistoma  
  • Art
    Prosopistoma pennigerum(Müller, 1875)
    Synonymer
    Prosopistoma foliaceum (Fourcroy, 1785)

Vid ett tillfälle har 174 ägg påträffats i ej angivet utvecklingsstadium av P. pennigerum. Larven uppges vara knuten till forsmiljöer i floder och större åar. Vissa källor anger att den är rovlevande med mygg och knott som stapelföda medan andra uppger att den snarare är en detritivor/betare. Arten kan själv tjäna som föda åt andra. 1907-09-11 påträffades en 5 mm lång larv i maginnehållet från en 6 månader gammal laxhona och 1907-09-13 påträffades en 3 mm lång larv i en 18 månader gammal laxhane, de två laxarna fångades med trål i Lagan vid Hov av Ivar Arwidsson (Trägårdh 1911). I mitten av maj år 1916 påträffade Alm en larv under en knytnävsstor sten i Mörrumsån, dock utan att beskriva var. Stenen togs upp vid en hastigt sluttande stenstrand några dm från själva strandlinjen där djupet var 2-3 dm och vattnet tämligen hastigt strömmande. Vattentemperaturen var då 16 °C. Alm tog med sig larven hem och släppte ner den i en glasskål med några stenar i, tyvärr dog larven, enligt Alm själv för att vattnet ej byttes ut nog snabbt (författarnas anmärkning: detta indikerar att arten är mycket känslig för syrgastbrist).

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor), Saprotrof/fag, detrivor, "Allätare" (omnivor), Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Sötvatten

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark, Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Sötvattensstrand, Öppna strandbiotoper, Vattendrag, Vattenmassa

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Arten är troligen försvunnen från Sverige. Dess försvinnande från vårt land har kopplats ihop med ökad föroreningspåverkan, det kan likväl inte uteslutas att andra faktorer spelat in.
Arten bör eftersökas med än mer artspecifika metoder än tidigare. Om arten återfinns i Sverige måste dess miljö bevaras så att arten kan fortleva.

Engblom, E. 1996. Ephemeroptera, Mayflies. In Aquatic Insects of North Europe. P. 13-53. Apollo Books Stenstrup.

Fontaine, J. 1979. The food habits of larvae of two species of Ephemeroptera: Raptobaetopus Mueller-Liebenau, 1978 and Prosopistoma Latreille, 1833]. In: Advances in Ephemeroptera biology. Flannagan,J.F.; Marshall,K.E. (eds.) Winnipeg.

Foto: http://www.ephemeroptera.de/inhaltsverz_deutsch/Pro_penn2.jpg

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Eva Engblom och Pär-Erik Lingdell 2011. © ArtDatabanken, SLU 2011.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Ephemeroptera - dagsländor 
  • Familj
    Prosopistomatidae - skölddagsländor 
  • Släkte
    Prosopistoma  
  • Art
    Prosopistoma pennigerum, (Müller, 1875)
    Synonymer
    Prosopistoma foliaceum (Fourcroy, 1785)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Eva Engblom och Pär-Erik Lingdell 2011. © ArtDatabanken, SLU 2011.