Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  hårig vedvivel

Organismgrupp Skalbaggar, Vivlar och barkborrar Pselactus spadix
Hårig vedvivel Skalbaggar, Vivlar och barkborrar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En långsmal och cylindriskt byggd mörkbrun vivel. Täckvingarnas sidor är svagt utbuktande på mitten. Antenner och ben är ljusare än resten av kroppen. Huvudet är utdraget i ett ganska långt och brett snyte. Arten är 3–4 mm lång och täckvingarna har kraftiga längsrader med punkter. I mellanrummen finns en tydlig utstående behåring. Antenner är korta och vinkelböjda på mitten. Den sista antennleden är bredare än de andra lederna och bildar en tydlig klubba. Benen är korta och kraftigt byggda.
Utbredning
Länsvis förekomst för hårig vedvivel Observationer i  Sverige för hårig vedvivel
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är påträffad längs kusterna i Skåne, Småland, Öland, Västergötland, Bohuslän, Uppland och på Gotska Sandön. Arten är även funnen i Danmark och i Baltikum. Världsutbredningen omfattar Västeuropa och Medelhavsområdet.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)
Lever i ganska hård men fuktig död ved av främst tall, men angrepp är även vid något tillfälle påträffade i lövträdsved. De flesta nutida angreppen är gjorda i virke som ligger inbäddat i strandvallar vid kusten. Påträffad i några landskap från Skåne till Uppland. Sentida fynd främst i Skåne. Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (50-150). Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (200-600) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i ganska hård men fuktig död ved som legat i saltvatten. Ofta angrips barrträd, främst tall, men även lövträd såsom björk, vide alm och lönn. De flesta nutida angreppen är gjorda i drivved som ligger inbäddat i tångvallar o.dyl. Dessutom har arten i Skåne och i utlandet angripit rötskadat byggnadsvirke (Brundin 1953). Larverna gnager slingrande, tätt liggande gångar. Arten ynglar ofta flera år i rad i samma veddelar och denna kan då bli starkt sönderäten av larverna. I drivved gör arten smala och väl begränsade angrepp i anslutning till kanter av brädor och fogar mellan dessa. Larvutvecklingen är ettårig, men den fullbildade skalbaggen kan påträffas under hela året. Den fullbildade skalbaggen saknar flygvingar, och all spridning sker troligen med drivved (Ehnström & Axelsson 2002, Palm 1959).
Landskapstyper
Havsstrand
Havsstrand
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Havsstrand
Havsstrand
Barrskog
Barrskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· almar
· almar
· björkar
· björkar
· gran
· gran
· skogsalm
· skogsalm
· skogslönn
· skogslönn
· tall
· tall
· viden
· viden
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Curculionidae (vivlar), Släkte Pselactus, Art Pselactus spadix (Herbst, 1795) - hårig vedvivel Synonymer Phloeophagia spadix (Herbst, 1795)

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Lever i ganska hård men fuktig död ved av främst tall, men angrepp är även vid något tillfälle påträffade i lövträdsved. De flesta nutida angreppen är gjorda i virke som ligger inbäddat i strandvallar vid kusten. Påträffad i några landskap från Skåne till Uppland. Sentida fynd främst i Skåne. Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (50-150). Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (200-600) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
En långsmal och cylindriskt byggd mörkbrun vivel. Täckvingarnas sidor är svagt utbuktande på mitten. Antenner och ben är ljusare än resten av kroppen. Huvudet är utdraget i ett ganska långt och brett snyte. Arten är 3–4 mm lång och täckvingarna har kraftiga längsrader med punkter. I mellanrummen finns en tydlig utstående behåring. Antenner är korta och vinkelböjda på mitten. Den sista antennleden är bredare än de andra lederna och bildar en tydlig klubba. Benen är korta och kraftigt byggda.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för hårig vedvivel

Länsvis förekomst och status för hårig vedvivel baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för hårig vedvivel

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är påträffad längs kusterna i Skåne, Småland, Öland, Västergötland, Bohuslän, Uppland och på Gotska Sandön. Arten är även funnen i Danmark och i Baltikum. Världsutbredningen omfattar Västeuropa och Medelhavsområdet.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Curculionoidea  
  • Familj
    Curculionidae - vivlar 
  • Underfamilj
    Cossoninae  
  • Tribus
    Onycholipini  
  • Släkte
    Pselactus  
  • Art
    Pselactus spadix(Herbst, 1795) - hårig vedvivel
    Synonymer
    Phloeophagia spadix (Herbst, 1795)

Larvutvecklingen sker i ganska hård men fuktig död ved som legat i saltvatten. Ofta angrips barrträd, främst tall, men även lövträd såsom björk, vide alm och lönn. De flesta nutida angreppen är gjorda i drivved som ligger inbäddat i tångvallar o.dyl. Dessutom har arten i Skåne och i utlandet angripit rötskadat byggnadsvirke (Brundin 1953). Larverna gnager slingrande, tätt liggande gångar. Arten ynglar ofta flera år i rad i samma veddelar och denna kan då bli starkt sönderäten av larverna. I drivved gör arten smala och väl begränsade angrepp i anslutning till kanter av brädor och fogar mellan dessa. Larvutvecklingen är ettårig, men den fullbildade skalbaggen kan påträffas under hela året. Den fullbildade skalbaggen saknar flygvingar, och all spridning sker troligen med drivved (Ehnström & Axelsson 2002, Palm 1959).

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Havsstrand, Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Havsstrand

Biotoper där arten kan förekomma: Barrskog, Löv-/barrblandskog, Lövskog, Triviallövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· almar - Ulmus (Har betydelse)
· björkar - Betula (Har betydelse)
· gran - Picea abies (Viktig)
· skogsalm - Ulmus glabra (Har betydelse)
· skogslönn - Acer platanoides (Har betydelse)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
· viden - Salix (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
Genom förbättrad byggnadsteknik torde angrepp i byggnadsvirke till stora delar ha eliminerats. Brist på död ved i kustnära skogsbestånd kan leda till minskad substrattillgång.

Brundin, L. (1953) Föreningsmeddelanden. Entomologisk Tidskrift 74 (1-2), s.68

Ehnström, B. & Axelsson, R. 2002. Insektsgnag i bark och ved. ArtDatabanken.

Freude, H., Harde, K. W. 6 Lohse, G. A. 1983. Die Käfer Mitteleuropas. Bd. 11: 33.

Hansen, V. 1964. Fortegnelse over Danmarks biller. Ent. Medder. 33: 411–412.

Jansson, A. 1925. Die Insekten, Myriopoden- und Isopodenfauna der Gotska Sandön. Örebro, sid.113. Lekander, B. 1953. Ent. Tidskr. 74: 68.

Palm, T. 1959. Die Holz-und Rindenkäfer der sûd- und mittelschwedischen Laubbäume. Opusc. Ent. Suppl 16: 343.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 2002. Rev. Hans-Erik Wanntorp 2006, Christoffer Fägerström 2012. © ArtDatabanken, SLU 2012.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Curculionoidea  
  • Familj
    Curculionidae - vivlar 
  • Underfamilj
    Cossoninae  
  • Tribus
    Onycholipini  
  • Släkte
    Pselactus  
  • Art
    Pselactus spadix, (Herbst, 1795) - hårig vedvivel
    Synonymer
    Phloeophagia spadix (Herbst, 1795)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 2002. Rev. Hans-Erik Wanntorp 2006, Christoffer Fägerström 2012. © ArtDatabanken, SLU 2012.