Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  klarvingad vedstilettfluga

Organismgrupp Tvåvingar, Flugor Psilocephala imberbis
Klarvingad vedstilettfluga Tvåvingar, Flugor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Klarvingad vedstilettfluga är 8–10 mm lång och saknar till skillnad mot de flesta andra släktena bland stilettflugorna hår i ansiktet. Flugan har övervägande svart grundfärg som dock täcks av kraftig silverpudring utom på delar av ryggskölden (som dock har två puderstrimmor), ej heller på de delvis blekgula skenbenen och fötterna. Hanens bakkroppsspets (de blanksvarta genitalierna) är kontrasterande blanksvart och hos honans bakkropp är övervägande blanksvart med på tergit 1 till 6 mer eller mindre kilformade pudrade sidofläckar. Honans panna är vidare i bakre två tredjedelarna blanksvart. Vingarna har sluten cell 4 och bara svagt utvecklat vingmärke – därav den svenska benämningen. Hos arter av det liknande släktet Cliorisma har hanen gul bakkroppsspets och honan silverpudrade sidokanter på pannan. Andra arter utan hår på ansiktet och delvis gula ben är normalt tydligt större. Arten bestäms enklast med van Veens (2005).
Utbredning
Länsvis förekomst för klarvingad vedstilettfluga Observationer i  Sverige för klarvingad vedstilettfluga
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I museisamlingar finns mer än tjugo 1800-tals fynd från söder till norr (åtminstone Skåne, Blekinge, Småland, Gotland, Östergötland, Västergötland, Uppland, Värmland, Lycksele lappmark. Lule lappmark), de flesta insamlade av Boheman, Fries, Roth och Wahlberg. Från början av 1900-talet finns ytterligare något fynd från Skåne, Ångermanland (Wahlgren) och Norrbotten (Svenonius). Från 1990 och framåt har klarvingad vedstilettfluga åter påträffats, sammanlagt med drygt 20 fynd i Småland, Södermanland, Värmland, Dalarna, Medelpad, Hälsingland, Ångermanland, Västerbotten, Åsele och Lycksele lappmark, många insamlade av C. Bergström, S. Hellqvist, S. Kirppu, A. Nilsson, R. Pettersson, L.O. Wikars och bestämda av författaren eller S. Hellqvist. Många fynd är gjorda i samband med inventeringar av brandfält i Dalarna och Ångermanland. I övriga Norden är arten känd från Norge, där inga fynd gjorts de senaste 150 åren, samt från Finland genom ett 10-tal gamla fynd från Finska viken till Österbotten samt två fynd från södra Finland 2005/2006. Den förekommer vidare i norra europeiska Ryssland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2b(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
En tidigare vida utbredd art med äldre förekomster i många landskap från Skåne till Torne lpm. Uppfattades även i äldre tid uppfattats som en sällsynt art som bara påträffad i enstaka exemplar. Kanske motiverat av att inga fynd gjorts i Götaland och stora delar av Svealand sedan 1850-talet. Efter 1990 har 10 fynd gjorts i Ångermanland och Västerbotten de enda aktuella förekomsterna. Ekologin är inte specifikt känd men troligen är larverna rovlevande i ved. Flera av fynden tyder på att arten är brandgynnad. Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (20-400). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (80-2000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii)).
Ekologi
Larven lever sannolikt som många andra stilettflugelarver som rovdjur på andra insektlarver, men kan möjligen också överleva på annan föda. I likhet med några andra arter tycks den gynnas av kraftig solinstrålning i kombination med mycket död marknära ved eller mulm under nedbrytning. De flesta svenska nya fynden är från fallfällor på marknivå eller trädfällor (mindre plexiglasskiva över aluminiumform) på upp till 1,5 m höjd (på träd) från brandfält. Fynd från havsstrand tyder på liknande förutsättningar. Ett fynd gjordes vid havstrand i samband med blombesök på strandvial Lathyrus japonicus, ett annat på röda vinbärsbuskar i en trädgård. Flygtiden infaller framför allt under juni och juli. Kunskap om just den aktuella artens biologi och näringsval är inte känd i detalj.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
Levande djur
Levande djur
· ryggradslösa djur
· ryggradslösa djur
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Diptera (tvåvingar), Familj Therevidae (stilettflugor), Släkte Psilocephala, Art Psilocephala imberbis (Fallén, 1814) - klarvingad vedstilettfluga Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2b(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation En tidigare vida utbredd art med äldre förekomster i många landskap från Skåne till Torne lpm. Uppfattades även i äldre tid uppfattats som en sällsynt art som bara påträffad i enstaka exemplar. Kanske motiverat av att inga fynd gjorts i Götaland och stora delar av Svealand sedan 1850-talet. Efter 1990 har 10 fynd gjorts i Ångermanland och Västerbotten de enda aktuella förekomsterna. Ekologin är inte specifikt känd men troligen är larverna rovlevande i ved. Flera av fynden tyder på att arten är brandgynnad. Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (20-400). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (80-2000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii)).
Klarvingad vedstilettfluga är 8–10 mm lång och saknar till skillnad mot de flesta andra släktena bland stilettflugorna hår i ansiktet. Flugan har övervägande svart grundfärg som dock täcks av kraftig silverpudring utom på delar av ryggskölden (som dock har två puderstrimmor), ej heller på de delvis blekgula skenbenen och fötterna. Hanens bakkroppsspets (de blanksvarta genitalierna) är kontrasterande blanksvart och hos honans bakkropp är övervägande blanksvart med på tergit 1 till 6 mer eller mindre kilformade pudrade sidofläckar. Honans panna är vidare i bakre två tredjedelarna blanksvart. Vingarna har sluten cell 4 och bara svagt utvecklat vingmärke – därav den svenska benämningen. Hos arter av det liknande släktet Cliorisma har hanen gul bakkroppsspets och honan silverpudrade sidokanter på pannan. Andra arter utan hår på ansiktet och delvis gula ben är normalt tydligt större. Arten bestäms enklast med van Veens (2005).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för klarvingad vedstilettfluga

Länsvis förekomst och status för klarvingad vedstilettfluga baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för klarvingad vedstilettfluga

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I museisamlingar finns mer än tjugo 1800-tals fynd från söder till norr (åtminstone Skåne, Blekinge, Småland, Gotland, Östergötland, Västergötland, Uppland, Värmland, Lycksele lappmark. Lule lappmark), de flesta insamlade av Boheman, Fries, Roth och Wahlberg. Från början av 1900-talet finns ytterligare något fynd från Skåne, Ångermanland (Wahlgren) och Norrbotten (Svenonius). Från 1990 och framåt har klarvingad vedstilettfluga åter påträffats, sammanlagt med drygt 20 fynd i Småland, Södermanland, Värmland, Dalarna, Medelpad, Hälsingland, Ångermanland, Västerbotten, Åsele och Lycksele lappmark, många insamlade av C. Bergström, S. Hellqvist, S. Kirppu, A. Nilsson, R. Pettersson, L.O. Wikars och bestämda av författaren eller S. Hellqvist. Många fynd är gjorda i samband med inventeringar av brandfält i Dalarna och Ångermanland. I övriga Norden är arten känd från Norge, där inga fynd gjorts de senaste 150 åren, samt från Finland genom ett 10-tal gamla fynd från Finska viken till Österbotten samt två fynd från södra Finland 2005/2006. Den förekommer vidare i norra europeiska Ryssland.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Asiloidea  
  • Familj
    Therevidae - stilettflugor 
  • Släkte
    Psilocephala  
  • Art
    Psilocephala imberbis(Fallén, 1814) - klarvingad vedstilettfluga

Larven lever sannolikt som många andra stilettflugelarver som rovdjur på andra insektlarver, men kan möjligen också överleva på annan föda. I likhet med några andra arter tycks den gynnas av kraftig solinstrålning i kombination med mycket död marknära ved eller mulm under nedbrytning. De flesta svenska nya fynden är från fallfällor på marknivå eller trädfällor (mindre plexiglasskiva över aluminiumform) på upp till 1,5 m höjd (på träd) från brandfält. Fynd från havsstrand tyder på liknande förutsättningar. Ett fynd gjordes vid havstrand i samband med blombesök på strandvial Lathyrus japonicus, ett annat på röda vinbärsbuskar i en trädgård. Flygtiden infaller framför allt under juni och juli. Kunskap om just den aktuella artens biologi och näringsval är inte känd i detalj.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Lövskog, Triviallövskog, Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
Levande djur (Viktig)
· ryggradslösa djur - Evertebrata (Viktig)
Klarvingad stilettfluga kan tillhöra gruppen relativt dåligt eftersökta arter, men som dock missgynnats av de brukade skogarnas ökande brist på äldre lövträd och hålträd och bristen på skogsbränder. Den här aktuella arten har visserligen stor utbredning i landet och mörkertalet när det gäller faktiska förekomster är sannolikt stort, men fynd efter 1850 saknas från Götaland och stora delar av Svealand. Vid hittills genomförda riktade inventeringar av brandfält förekommer den, men bara i ett fåtal av inventeringarna, trots att de i princip är genomförda på samma sätt. Kontinuitetsskogarnas snabba tillbakagång kan vara ett hot som innebär en kontinuerlig minskning av habitat och substrattillgång. Förekomsterna i dagens skogslandskap tyder på en redan kraftigt fragmenterering, vilket medför en fortsatt negativ utveckling för arten. Den ökande efterfrågan på biobränsle innebär ett också ett ökande hot.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
I likhet med andra insekter som gynnas av död ved i skyddade lägen är även klarvingad stilettfluga beroende av att ridåer eller grupper av äldre träd, stående och liggande, får finnas kvar vid gallring och slutavverkning och lämnas att brytas ner på naturlig väg. Bränning efter avverkning tycks ha en gynnsam inverkan. Långsiktigt måste det sörjas för återväxt av lämpliga träd på bl.a. samma lokaler för att skapa kontinuitet. Noggrannare studier och kartläggande av artens utbredning och då framförallt larvens krav på biotop och föda i vårt land (bl.a genom insamling av larver och senare kläckning) erfordras för att precisera ytterligare åtgärder. Insamling och kläckning av larver har i andra sammanhang visat sig vara en bra metod.

Bergsten, J., Nilsson, A. & Hellqvist, S. 2004. Natur I Norr 2004-2: 1–15.

Danielsson, R. Diptera i Lund Universitets Zoologiska Museums samling. http://www.biomus.lu.se. Update 2005-05-26. Download Nov. 2007.

Discover Life. http://discover life.org. Download Nov. 2007.

Falck, M. 2011. The stiletto flies (Diptera, Therevidae) of Norway. Norwegian Journal of Entomology 58: 131-163.

Finnish Entomological Database. www.fmnh.helsinki.fi/insects. Download Nov. 2007.

Holston, K. Utdrag ur databas över Therevidae i riksmuseets samlingar 2007 (pc).

Isaksson, David & Kirppu, Sebastian. 2007. Inventering av brandinsekter i sydöstra och norra Dalarna 2006. Länsstyrelsen i Dalarnas län. Opublicerad rapport.

Kröber, O. 1925. 26. Therevidae. I Lindner, E. (ed.) Die Fliegen der paläarktischen Region. Stuttgart.Veen, M. van 2005. Therevidae of Northwest Europe. http://home.hccnet.nl/mp.van.veen/therevidae/. Last updated 29.12.2005. Download Oct. 2007.

Wikars, L.-O. 2007. Vedskalbaggar och andra insekter i naturvårdsbränd skog i Båtfors naturreservat, Uppsala län. Rapport. Länsstyrelsen Uppsala län. http://www.lansstyrelsen.se/uppsala/SiteCollectionDocuments/Sv/djur-och-natur/hotade-vaxter-och-djur/lanets-hotade-vaxter-och-djur/skog/brand-skog/insekter-brandf-batfors-2001-2007.pdf

Zetterstedt, J. W. 1842. Diptera Scandinaviae I: 212–213.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: L. Hedström 1999. Rev. Hans Bartsch 2007. © ArtDatabanken, SLU 2008.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Asiloidea  
  • Familj
    Therevidae - stilettflugor 
  • Släkte
    Psilocephala  
  • Art
    Psilocephala imberbis, (Fallén, 1814) - klarvingad vedstilettfluga
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: L. Hedström 1999. Rev. Hans Bartsch 2007. © ArtDatabanken, SLU 2008.