Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Ptenidium gressneri

Organismgrupp Skalbaggar, Fjädervingar, mycelbaggar, asbaggar m.fl. Ptenidium gressneri
  Skalbaggar, Fjädervingar, mycelbaggar, asbaggar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En liten blank och bred art som är brunsvart och mellan 0,9–1,0 mm lång. Täckvingarna är ofta en aning ljusare än resten av kroppen. Halsskölden är till skillnad från de flesta andra fjädervingarna bredast vid basen. På halssköldens bas saknas de fyra små tydliga gropar som finns hos de andra Ptenidium-arterna. Vid basen på den stora trekantiga skutellen finns endast en liten grop medan det finns fler gropar hos de övriga Ptenidium-arterna. Arten har långa trådsmala antenner där de sista två lederna är utvidgade och bildar en tydlig antennklubba. Flygvingarna till fjädervingarna är som namnet anger utformade som en fågelfjäder. Fjädervingar bör artbestämmas av en specialist.
Utbredning
Länsvis förekomst för Ptenidium gressneri Observationer i  Sverige för Ptenidium gressneri
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är med, vissa luckor i Västsverige, utbredd från Skåne till Uppland och Västmanland. Arten är påfallande lokal men kan i vissa hålträd vara tämligen allmän. Ofta förekommer den endast i några få träd i bestånden. Närmast i Danmark och i Baltikum. Totalutbredningen omfattar Europa och Turkiet.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Lever i lös vitrötad och fuktig ved eller i mulm i stamhåligheter på gamla grova lövträd, både i helt döda träd och i levande träd med stamhål. Främst i bok, alm och ek. Utbredd från Skåne till Västmanland. Antalet lokalområden i landet skattas till 400 (200-800). Förekomstarean (AOO) skattas till 1600 (800-3200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Ekologi
Lever i lös vitrötad och fuktig ved eller i mulm i stamhåligheter på gamla grova lövträd, både i helt döda träd och i levande träd med stamhål. Främst i bok, alm och ek. Arten kan påträffas under ganska lång tid i samma stam. Den påträffas ofta i avfall av vedvivlar och trägnagare. Det finns ofta även myror i dessa miljöer. De flesta fynden är gjorda i stående träd. Arten livnär sig förmodligen av svampsporer. Den fullbildade skalbaggen påträffas främst under vår och försommar samt under hösten. Den kan även sållas fram under vintern.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Triviallövskog
Triviallövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Fungivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· alar
· alar
· almar
· almar
· ask
· ask
· asp
· asp
· björkar
· björkar
· bok
· bok
· ekar
· ekar
· hästkastanj
· hästkastanj
· popplar
· popplar
· skogsalm
· skogsalm
· skogslind
· skogslind
· skogslönn
· skogslönn
· sälg
· sälg
Levande träd
Levande träd
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Ptiliidae (fjädervingar), Släkte Ptenidium, Art Ptenidium gressneri Erichson, 1845 Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Lever i lös vitrötad och fuktig ved eller i mulm i stamhåligheter på gamla grova lövträd, både i helt döda träd och i levande träd med stamhål. Främst i bok, alm och ek. Utbredd från Skåne till Västmanland. Antalet lokalområden i landet skattas till 400 (200-800). Förekomstarean (AOO) skattas till 1600 (800-3200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
En liten blank och bred art som är brunsvart och mellan 0,9–1,0 mm lång. Täckvingarna är ofta en aning ljusare än resten av kroppen. Halsskölden är till skillnad från de flesta andra fjädervingarna bredast vid basen. På halssköldens bas saknas de fyra små tydliga gropar som finns hos de andra Ptenidium-arterna. Vid basen på den stora trekantiga skutellen finns endast en liten grop medan det finns fler gropar hos de övriga Ptenidium-arterna. Arten har långa trådsmala antenner där de sista två lederna är utvidgade och bildar en tydlig antennklubba. Flygvingarna till fjädervingarna är som namnet anger utformade som en fågelfjäder. Fjädervingar bör artbestämmas av en specialist.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Ptenidium gressneri

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Ptenidium gressneri

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är med, vissa luckor i Västsverige, utbredd från Skåne till Uppland och Västmanland. Arten är påfallande lokal men kan i vissa hålträd vara tämligen allmän. Ofta förekommer den endast i några få träd i bestånden. Närmast i Danmark och i Baltikum. Totalutbredningen omfattar Europa och Turkiet.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Staphylinoidea  
  • Familj
    Ptiliidae - fjädervingar 
  • Underfamilj
    Ptiliinae  
  • Tribus
    Ptenidiini  
  • Släkte
    Ptenidium  
  • Art
    Ptenidium gressneriErichson, 1845

Lever i lös vitrötad och fuktig ved eller i mulm i stamhåligheter på gamla grova lövträd, både i helt döda träd och i levande träd med stamhål. Främst i bok, alm och ek. Arten kan påträffas under ganska lång tid i samma stam. Den påträffas ofta i avfall av vedvivlar och trägnagare. Det finns ofta även myror i dessa miljöer. De flesta fynden är gjorda i stående träd. Arten livnär sig förmodligen av svampsporer. Den fullbildade skalbaggen påträffas främst under vår och försommar samt under hösten. Den kan även sållas fram under vintern.

Ekologisk grupp: Fungivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Triviallövskog, Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· alar - Alnus (Har betydelse)
· almar - Ulmus (Viktig)
· ask - Fraxinus excelsior (Viktig)
· asp - Populus tremula (Viktig)
· björkar - Betula (Har betydelse)
· bok - Fagus sylvatica (Viktig)
· ekar - Quercus (Har betydelse)
· hästkastanj - Aesculus hippocastanum (Har betydelse)
· popplar - Populus (Har betydelse)
· skogsalm - Ulmus glabra (Viktig)
· skogslind - Tilia cordata (Viktig)
· skogslönn - Acer platanoides (Viktig)
· sälg - Salix caprea (Har betydelse)
Levande träd (Viktig)
Dött träd (Viktig)
Genom att arten är knuten till ihåliga ädellövträd är den tilltagande bristen på dessa det största hotet mot arten. Många passande lokaler växer även kontinuerligt igen vilket förkortar livslängden på träden.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Man bör spara ihåliga gamla ädellövträd för arten. Gamla ihåliga ädellövträd bör kontinuerligt röjas fram och detta bör följas upp med återkommande besök i beståndet.

Hansen, V. 1964. Fortegnelse over Danmarks biller. Entom. Meddel. 33: 86.

Palm, T. 1954. Anteckningar om svenska skalbaggar IX. Ent. Tidskr. 75: 15.

Palm, T. 1959. Die Holz- und Rindenkäfer der süd- und mittelschwedischen Laubbäume. Opusc. Ent. Suppl. 16: 222.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 2002. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Staphylinoidea  
  • Familj
    Ptiliidae - fjädervingar 
  • Underfamilj
    Ptiliinae  
  • Tribus
    Ptenidiini  
  • Släkte
    Ptenidium  
  • Art
    Ptenidium gressneri, Erichson, 1845
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 2002. © ArtDatabanken, SLU 2006.