Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  rödhjon

Organismgrupp Skalbaggar, Långhorningar Pyrrhidium sanguineum
Rödhjon Skalbaggar, Långhorningar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 6–15 mm lång, platt och till synes vackert röd skalbagge som egentligen är djupsvart men klädd med en tät, blodröd hårbeklädnad. Antennerna är svarta och lite längre är halva kroppen.
Utbredning
Länsvis förekomst för rödhjon Observationer i  Sverige för rödhjon
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Utbredd från Skåne till Östergötland samt i den östra delen av Mälardalen. Känd från alla de nordiska länderna och Baltikum. Världsutbredningen sträcker sig från Syd- och Västeuropa österut till Turkiet och Iran.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Larvutvecklingen sker i nyligen döda, solexponerade grova grenar och stamdelar av ek. Arten uppges även kunna leva på andra lövträd som avenbok, bok, alm och apel. Utbredd från Skåne till Östergötland samt i den östra delen av Mälardalen. Antalet lokalområden i landet skattas till 300 (200-500). Förekomstarean (AOO) skattas till 1200 (800-2000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat (pga ett ökat utnyttjande av flisved (GROT) för energiändamål och röjning i hagmarker pga ändrade miljöersättningsregler). Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i nyligen döda, solexponerade grova grenar och stamdelar av ek. Arten uppges även kunna leva på andra lövträd som avenbok, bok, alm och apel. Angreppen sker främst i solexponerat virke, t.ex i grenar som lämnats kvar efter avverkningar eller i upplag av ekstammar. Larven gnager breda, platta gångar i innerbarken. Förpuppningen kan ske redan första hösten, varvid den fullbildade skalbaggen kläcks tidigt på våren och kan lämna virket redan i mitten av april eller början av maj. Den påträffas sittande på nyligen avverkat virke tidigt på våren.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· bok
· bok
· ekar
· ekar
· skogslind
· skogslind
Levande träd
Levande träd
· ekar
· ekar
Dött träd
Dött träd
· ekar
· ekar
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Cerambycidae (långhorningar), Släkte Pyrrhidium, Art Pyrrhidium sanguineum (Linnaeus, 1758) - rödhjon Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Larvutvecklingen sker i nyligen döda, solexponerade grova grenar och stamdelar av ek. Arten uppges även kunna leva på andra lövträd som avenbok, bok, alm och apel. Utbredd från Skåne till Östergötland samt i den östra delen av Mälardalen. Antalet lokalområden i landet skattas till 300 (200-500). Förekomstarean (AOO) skattas till 1200 (800-2000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat (pga ett ökat utnyttjande av flisved (GROT) för energiändamål och röjning i hagmarker pga ändrade miljöersättningsregler). Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
En 6–15 mm lång, platt och till synes vackert röd skalbagge som egentligen är djupsvart men klädd med en tät, blodröd hårbeklädnad. Antennerna är svarta och lite längre är halva kroppen.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för rödhjon

Länsvis förekomst och status för rödhjon baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för rödhjon

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Utbredd från Skåne till Östergötland samt i den östra delen av Mälardalen. Känd från alla de nordiska länderna och Baltikum. Världsutbredningen sträcker sig från Syd- och Västeuropa österut till Turkiet och Iran.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Chrysomeloidea  
  • Familj
    Cerambycidae - långhorningar 
  • Underfamilj
    Cerambycinae  
  • Tribus
    Callidiini  
  • Släkte
    Pyrrhidium  
  • Art
    Pyrrhidium sanguineum(Linnaeus, 1758) - rödhjon

Larvutvecklingen sker i nyligen döda, solexponerade grova grenar och stamdelar av ek. Arten uppges även kunna leva på andra lövträd som avenbok, bok, alm och apel. Angreppen sker främst i solexponerat virke, t.ex i grenar som lämnats kvar efter avverkningar eller i upplag av ekstammar. Larven gnager breda, platta gångar i innerbarken. Förpuppningen kan ske redan första hösten, varvid den fullbildade skalbaggen kläcks tidigt på våren och kan lämna virket redan i mitten av april eller början av maj. Den påträffas sittande på nyligen avverkat virke tidigt på våren.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· bok - Fagus sylvatica (Har betydelse)
· ekar - Quercus (Viktig)
· skogslind - Tilia cordata (Har betydelse)
Levande träd (Har betydelse)
· ekar - Quercus (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
· ekar - Quercus (Har betydelse)
Rödhjonet är beroende av en ständig kontinuitet av nyligen dött ekvirke och avverkade grövre grenar. Arten överlever idag nästan enbart inom områden med en hög andel ek i skogsbestånden, som t.ex. i östligaste delarna av Småland och på mellersta Öland. Ett stort problem är att man numera i allt större utsträckning tar vara på huggningsavfall för att flisa det som skogsenergiråvara. Arten är idag hotad på eller försvunnen från många lokaler.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
På grund av att såväl rödhjonet som många andra rödlistade skalbaggar är knutna till nyligen döda ekgrenar är det mycket viktigt att man inte flisar allt avverkningsavfall från ek. För rödhjonets vidkommande gäller detta i synnerhet Kalmar län, där den har tyngdpunkten i sin svenska utbredning. Man bör även vara observant på att lagrat virke kan bli påtagliga lockfällor för dessa djur genom att de lockas från betydande avstånd för att lägga ägg i virket, varefter man flisar det. Man bör därför helst spara allt nyavverkat virke av ek som lagrats efter mitten av maj och låta det ligga tills nästa sensommar.

Adebratt, S. & Lundberg, S. 1966. Några anteckningar om skalbaggar från en resa i Småland och Skåne 19–24 april 1964. Ent. Tidskr. 87: 101.

Baranowski, R. 1982. Intressanta skalbaggsfynd. 6. Ent. Tidskr. 103: 136 Lundberg, S. 1993. Sällsynta och hotade skalbaggar i Hornsö- och Strömsrumstrakten i östra Småland. Ent. Tidskr. 114: 86, 93.

Nylander, U. 1953. Notiser om sällsyntare skalbaggar. Ent. Tidskr. 74: 84.

Palm, T. 1953. Phymatodes pusillus F., en ny svensk cerambycid. Opusc. Ent. 18: 253.

Palm, T. 1954. Biologiska iakttagelser över två svenska cerambycider. Opusc. Ent. 19: 169–170.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Chrysomeloidea  
  • Familj
    Cerambycidae - långhorningar 
  • Underfamilj
    Cerambycinae  
  • Tribus
    Callidiini  
  • Släkte
    Pyrrhidium  
  • Art
    Pyrrhidium sanguineum, (Linnaeus, 1758) - rödhjon
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.