Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Quedius truncicola

Organismgrupp Skalbaggar, Kortvingar Quedius truncicola
  Skalbaggar, Kortvingar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 11–12 mm lång kortvinge med glänsande, lacksvart framkropp och rostfärgad bakkropp. Ögonen är ungefär lika långa som tinningarna och skutellen är försedd med några borstbärande punkter.
Utbredning
Länsvis förekomst för Quedius truncicola Observationer i  Sverige för Quedius truncicola
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Påträffad i några landskap från Skåne till Västmanland. Världsutbredningen är europeisk, men med en tydlig tyngdpunkt i Centraleuropa (södra och mellersta Tyskland, Österrike, Slovakien och norra Italien). Arten förekommer dock så långt söderut som på Sicilien, och i England och Frankrike är arten lokal men relativt spridd.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Lever i stamhåligheter med fuktig mulm eller i större rötvedspartier i anslutning till savflöden i gamla lövträd, främst bok men även alm, lönn och hästkastanj. Påträffad i några landskap från Skåne till Västmanland. Antalet lokalområden i landet skattas till 60 (40-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 240 (160-400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Ekologi
Lever i anslutning till stamhåligheter med fuktig (i många fall blöt) mulm i gamla lövträd. Ofta är det savflöden orsakade av stamskador på trädet som skapar dessa fuktiga förhållanden inuti stammen. Ibland finns arten även i större rötvedspartier med anslutning till savflöden utanpå trädstammen. De flesta fynden är gjorda på bok men arten är även påträffad i alm, lönn och hästkastanj. I samma miljöer lever ofta andra rödlistade insekter, främst flugarter, som till viss del tycks utgöra dess föda. Den fullbildade skalbaggen kan påträffas under en stor del av året.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· almar
· almar
· asp
· asp
· björkar
· björkar
· bok
· bok
· ekar
· ekar
· hästkastanj
· hästkastanj
· popplar
· popplar
· skogslind
· skogslind
· skogslönn
· skogslönn
Levande träd
Levande träd
Efterlämningar av djur
Efterlämningar av djur
Levande djur
Levande djur
· leddjur
· leddjur
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Staphylinidae (kortvingar), Släkte Quedius, Art Quedius truncicola Fairmaire & Laboulbène, 1856 Synonymer Quedius ventralis (Aragona, 1830) nec (Gravenhorst, 1802)

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Lever i stamhåligheter med fuktig mulm eller i större rötvedspartier i anslutning till savflöden i gamla lövträd, främst bok men även alm, lönn och hästkastanj. Påträffad i några landskap från Skåne till Västmanland. Antalet lokalområden i landet skattas till 60 (40-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 240 (160-400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
En 11–12 mm lång kortvinge med glänsande, lacksvart framkropp och rostfärgad bakkropp. Ögonen är ungefär lika långa som tinningarna och skutellen är försedd med några borstbärande punkter.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Quedius truncicola

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Quedius truncicola

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Påträffad i några landskap från Skåne till Västmanland. Världsutbredningen är europeisk, men med en tydlig tyngdpunkt i Centraleuropa (södra och mellersta Tyskland, Österrike, Slovakien och norra Italien). Arten förekommer dock så långt söderut som på Sicilien, och i England och Frankrike är arten lokal men relativt spridd.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Staphylinoidea  
  • Familj
    Staphylinidae - kortvingar 
  • Underfamilj
    Staphylininae - storkortvingar 
  • Tribus
    Staphylinini  
  • Släkte
    Quedius  
  • Undersläkte
    Quedius (Microsaurus)  
  • Art
    Quedius truncicolaFairmaire & Laboulbène, 1856
    Synonymer
    Quedius ventralis (Aragona, 1830) nec (Gravenhorst, 1802)

Lever i anslutning till stamhåligheter med fuktig (i många fall blöt) mulm i gamla lövträd. Ofta är det savflöden orsakade av stamskador på trädet som skapar dessa fuktiga förhållanden inuti stammen. Ibland finns arten även i större rötvedspartier med anslutning till savflöden utanpå trädstammen. De flesta fynden är gjorda på bok men arten är även påträffad i alm, lönn och hästkastanj. I samma miljöer lever ofta andra rödlistade insekter, främst flugarter, som till viss del tycks utgöra dess föda. Den fullbildade skalbaggen kan påträffas under en stor del av året.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Exploaterad miljö, Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· almar - Ulmus (Viktig)
· asp - Populus tremula (Har betydelse)
· björkar - Betula (Har betydelse)
· bok - Fagus sylvatica (Viktig)
· ekar - Quercus (Har betydelse)
· hästkastanj - Aesculus hippocastanum (Har betydelse)
· popplar - Populus (Har betydelse)
· skogslind - Tilia cordata (Viktig)
· skogslönn - Acer platanoides (Har betydelse)
Levande träd (Viktig)
Efterlämningar av djur (Har betydelse)
Levande djur (Viktig)
· leddjur - Arthropoda (Viktig)
Arten hotas av att ihåliga bokar ofta huggs bort ur bestånden. Flera av artens bästa lokaler saknar helt skydd mot avverkning. Flera fynd är dessutom gjorda i tätortsnära miljöer som parker i städer och i alléer, där tyvärr träden ofta systematiskt gallras ut eftersom de anses utgöra en säkerhetsrisk.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
För att behålla rödlistade djur som Q. truncicola och många andra insekter som är knutna till denna miljö krävs det åtgärder i såväl skogsbruket som skötseln av det öppna landskapet, inkluderande vården av parker och alléer. Det sista gäller vare sig markerna är privatägda eller ligger inom stadsplanerat område. Redan nu uppstår lätt diskussioner rörande skadade park- och alléträd och de risker dessa kan medföra för person- och egendomsskador. I sämsta fall, där riskerna verkligen är betydande, kan rekommendationen bli att man inskränker sig till att kapa ner en del av toppdelen och låta stubbdelen stå kvar. I traditionell skogsmark är det viktigt att markägarna lämnar kvar hålträd under gallringar och att man sedan även spar dem vid slutavverkningar så att de får växa in i det nya uppväxande beståndet.

Lundberg, S. 1966. Bidrag till kännedomen om svenska skalbaggar 9. Ent. Tidskr. 87: 54.

Lundberg, S. 1972. Bidrag till kännedomen om svenska skalbaggar 13. Ent. Tidskr. 93: 44–45.

Lundberg, S. 1993. Skalbaggar i Hornsö- och Strömsrumstrakten i östra Småland. Ent. Tidskr. 114: 85.

Palm, T. 1952. Om tvenne återfunna svenska Staphylinider. Ent. Tidskr. 73: 240–242.

Palm, T. 1959. Die Holz- und Rindenkäfer der süd- och mittelschwedischen Laubbäume. Opusc. Ent. Suppl. XVI: 230.

Sörensson, M. 1996. Sydsvenska kortvingar (Coleoptera: Staphylinidae) ur ett naturvårdsperspektiv: 1. Quedius truncicola. Ent. Tidskr. 117: 11–22.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Staphylinoidea  
  • Familj
    Staphylinidae - kortvingar 
  • Underfamilj
    Staphylininae - storkortvingar 
  • Tribus
    Staphylinini  
  • Släkte
    Quedius  
  • Undersläkte
    Quedius (Microsaurus)  
  • Art
    Quedius truncicola, Fairmaire & Laboulbène, 1856
    Synonymer
    Quedius ventralis (Aragona, 1830) nec (Gravenhorst, 1802)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.