Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Quedius vexans

Organismgrupp Skalbaggar, Kortvingar Quedius vexans
  Skalbaggar, Kortvingar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 8–11 mm lång, avlångt spolformig kortvinge. Kroppen är svart med röda täckvingar, även benen och antennbasen är gulröda. Ben och antenner är kraftigt byggda. Täckvingarna är korta och täcker endast cirka en tredjedel av bakkroppen. Quedius-arterna är svåra att skilja från varandra och en säker artbestämning bör göras av en specialist.
Utbredning
Länsvis förekomst för Quedius vexans Observationer i  Sverige för Quedius vexans
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige endast känd från en lokal, vid Ripa i Östskåne. Konstaterades så sent som i slutet av 1970-talet som ny för Sverige, och är påträffad vid några ytterligare tillfällen på samma lokal. Närmast i Finland och i Baltikum (Lettland). Världsutbredningen är begränsad till Europa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B1ab(iii)+2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Påträffas på torra öppna marker under döda växtdelar och spillning, men har förmodligen en knytning till bon av smågnagare och andra däggdjur. Känd från en sandmarkslokal i östra Skåne. Med ett delvis underjordiskt levnadssätt kan arten misstänkas vara förbisedd. Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (2-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 20 (10-100) km² och förekomstarean (AOO) till 20 (8-40) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii)+2ab(iii)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i olika djurbon och gångar nere i marken, t.ex. av mullvad, sorkar och möss. I Sverige är arten funnen under döda växtdelar och spillning på torr, öppen sandmark (trädesåkrar, betesmark), i Mellaneuropa påträffas den på åkrar, ängar och flodstränder. Förmodligen livnär sig arten av olika fluglarver och andra insekter som finns i bona och gångarna.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Levande djur
Levande djur
· leddjur
· leddjur
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Staphylinidae (kortvingar), Släkte Quedius, Art Quedius vexans Eppelsheim, 1881 Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B1ab(iii)+2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Påträffas på torra öppna marker under döda växtdelar och spillning, men har förmodligen en knytning till bon av smågnagare och andra däggdjur. Känd från en sandmarkslokal i östra Skåne. Med ett delvis underjordiskt levnadssätt kan arten misstänkas vara förbisedd. Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (2-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 20 (10-100) km² och förekomstarean (AOO) till 20 (8-40) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii)+2ab(iii)).
En 8–11 mm lång, avlångt spolformig kortvinge. Kroppen är svart med röda täckvingar, även benen och antennbasen är gulröda. Ben och antenner är kraftigt byggda. Täckvingarna är korta och täcker endast cirka en tredjedel av bakkroppen. Quedius-arterna är svåra att skilja från varandra och en säker artbestämning bör göras av en specialist.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Quedius vexans

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Quedius vexans

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige endast känd från en lokal, vid Ripa i Östskåne. Konstaterades så sent som i slutet av 1970-talet som ny för Sverige, och är påträffad vid några ytterligare tillfällen på samma lokal. Närmast i Finland och i Baltikum (Lettland). Världsutbredningen är begränsad till Europa.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Staphylinoidea  
  • Familj
    Staphylinidae - kortvingar 
  • Underfamilj
    Staphylininae - storkortvingar 
  • Tribus
    Staphylinini  
  • Släkte
    Quedius  
  • Undersläkte
    Quedius (Microsaurus)  
  • Art
    Quedius vexansEppelsheim, 1881

Larvutvecklingen sker i olika djurbon och gångar nere i marken, t.ex. av mullvad, sorkar och möss. I Sverige är arten funnen under döda växtdelar och spillning på torr, öppen sandmark (trädesåkrar, betesmark), i Mellaneuropa påträffas den på åkrar, ängar och flodstränder. Förmodligen livnär sig arten av olika fluglarver och andra insekter som finns i bona och gångarna.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker

Substrat/Föda:
Levande djur (Viktig)
· leddjur - Arthropoda (Viktig)
Artens status är dåligt känd, men sandmarker av den typ därarten påträffats är utsatta för ett påtagligt igenväxnings- och exploateringshot. Det aktuella området har redan delvis exploaterats för andra ändamål.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Arten bör inventeras, och dess status samt exakta krav klarläggas. Upprätthåll ett extensivt jordbruk med trädesperioder och betesdrift på sandfält.

Baranowski, R. & Sörensson, M. 1981. Bland sandmarksskalbaggar vid östskånska Ripa. Ent. Tidskr. 102: 17–21.

Koch, K. 1989. Die Käfer Mitteleuropas, Ökologie, Band. 1: 318.

Lundberg, S. 1980. Fynd av för Sverige nya skalbaggsarter rapporterade under åren 1978–79. Ent. Tidskr. 101: 91–93.

Lundberg, S. 1984. Bidrag till kännedom om svenska skalbaggar 22. Ent. Tidskr. 105: 107–108.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 2002. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Staphylinoidea  
  • Familj
    Staphylinidae - kortvingar 
  • Underfamilj
    Staphylininae - storkortvingar 
  • Tribus
    Staphylinini  
  • Släkte
    Quedius  
  • Undersläkte
    Quedius (Microsaurus)  
  • Art
    Quedius vexans, Eppelsheim, 1881
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 2002. © ArtDatabanken, SLU 2005.