Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  bokbarkglansbagge

Organismgrupp Skalbaggar, Cucujoidea (glansbaggar, nyckelpigor m.fl.) Rhizophagus brancsiki
Bokbarkglansbagge Skalbaggar, Cucujoidea (glansbaggar, nyckelpigor m.fl.)

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 3,5-4 mm lång, rödbrun skalbagge med långsmal, parallellsidig kropp, korta antenner och ben. De tre yttersta antennlederna är mycket bredare än de övriga och bildar en tydlig klubba.
Utbredning
Länsvis förekomst för bokbarkglansbagge Observationer i  Sverige för bokbarkglansbagge
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Känd från Skåne och Halland. Ej i övriga Norden eller i Baltikum, närmast i Polen. Världsutbredningen är begränsad till Europa och sträcker sig från Frankrike och Italien över Östeuropa till Georgien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)
Larvutvecklingen sker i fuktig, vitrötad ved i grova högstubbar och lågor av bok. Känd från Skåne och Halland. Antalet lokalområden i landet skattas till 80 (60-140). Förekomstarean (AOO) skattas till 320 (240-560) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i vitrötad ved i grova högstubbar och lågor av bok. Samma stamdelar angrips ofta under flera år. Veden skall vara ganska fuktig och så lös att man kan sönderdela den längs årsringarna med fingrarna. De fullbildade skalbaggarna kan påträffas under en stor del av året, ofta på samma ställe där larvutvecklingen skett. Tillsammans med denna art lever ofta den rödlistade stumpbaggen Plegaderus dissectus.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Fungivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· björkar
· björkar
· bok
· bok
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· koralltaggsvamp
· koralltaggsvamp
· svampar
· svampar
Dött träd
Dött träd
Levande djur
Levande djur
· leddjur
· leddjur
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Monotomidae (gråbaggar), Släkte Rhizophagus, Art Rhizophagus brancsiki Reitter, 1905 - bokbarkglansbagge Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Larvutvecklingen sker i fuktig, vitrötad ved i grova högstubbar och lågor av bok. Känd från Skåne och Halland. Antalet lokalområden i landet skattas till 80 (60-140). Förekomstarean (AOO) skattas till 320 (240-560) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
En 3,5-4 mm lång, rödbrun skalbagge med långsmal, parallellsidig kropp, korta antenner och ben. De tre yttersta antennlederna är mycket bredare än de övriga och bildar en tydlig klubba.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för bokbarkglansbagge

Länsvis förekomst och status för bokbarkglansbagge baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för bokbarkglansbagge

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Känd från Skåne och Halland. Ej i övriga Norden eller i Baltikum, närmast i Polen. Världsutbredningen är begränsad till Europa och sträcker sig från Frankrike och Italien över Östeuropa till Georgien.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Cucujoidea  
  • Familj
    Monotomidae - gråbaggar 
  • Underfamilj
    Rhizophaginae  
  • Släkte
    Rhizophagus  
  • Art
    Rhizophagus brancsikiReitter, 1905 - bokbarkglansbagge

Larvutvecklingen sker i vitrötad ved i grova högstubbar och lågor av bok. Samma stamdelar angrips ofta under flera år. Veden skall vara ganska fuktig och så lös att man kan sönderdela den längs årsringarna med fingrarna. De fullbildade skalbaggarna kan påträffas under en stor del av året, ofta på samma ställe där larvutvecklingen skett. Tillsammans med denna art lever ofta den rödlistade stumpbaggen Plegaderus dissectus.

Ekologisk grupp: Fungivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· björkar - Betula (Har betydelse)
· bok - Fagus sylvatica (Viktig)
Svampar och lavar (Viktig)
· koralltaggsvamp - Hericium coralloides (Har betydelse)
· svampar - Fungi (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
Levande djur (Viktig)
· leddjur - Arthropoda (Viktig)
Kontinuitetsbrott i tillgången på lämplig föda är ett hot mot arten.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Alla gamla, urskogsartade bokbestånd i Sydsverige bör avsättas som naturreservat. Man bör även öka andelen död bokved i kulturskogen, så att denna art liksom alla andra boklevande veddjur har möjlighet att expandera i framtiden.

Nyholm, T. 1945. Coleopterologiska meddelanden. V. Opusc. Ent. 10: 15–20.

Palm, T. 1954. Anteckningar om svenska skalbaggar. IX. Ent. Tidskr. 75: 24.

Palm, T. 1959. Die Holz- und Rindenkäfer der süd- und mittelschwedischen Laubbäume. Opusc. Ent. Suppl. XVI: 259.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Cucujoidea  
  • Familj
    Monotomidae - gråbaggar 
  • Underfamilj
    Rhizophaginae  
  • Släkte
    Rhizophagus  
  • Art
    Rhizophagus brancsiki, Reitter, 1905 - bokbarkglansbagge
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.