Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  svart ögonbock

Organismgrupp Skalbaggar, Långhorningar Ropalopus macropus
Svart ögonbock Skalbaggar, Långhorningar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En platt, långsmal skalbagge som blir 14 mm lång. Den är helsvart och har långa, kraftigt byggda ben och antenner.
Utbredning
Länsvis förekomst för svart ögonbock Observationer i  Sverige för svart ögonbock
Svensk förekomst
Ej längre bofast, ej tillfälligt förekommande
Arten påträffades under 1800-talet på tre lokaler i Skåne (Kävlinge, Ilstorp och Esperöd). Några senare fynd är ej kända. Ej i övriga Norden, Närmast i Lettland och i norra Polen. Världsutbredningen sträcker sig från östra Mellaneuropa österut till Turkiet, Kaukasus och Iran.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nationellt utdöd (RE)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nationellt utdöd (RE)
  • 2005 Nationellt utdöd (RE)
  • 2000 Nationellt utdöd (RE)
Larvutvecklingen sker i Mellaneuropa under barken på nyligen döda grenar och klena stamdelar av diverse lövträd som ek, fruktträd och andra rosväxter, men även Salix och lind. Påträffades i mitten av 1800-talet på tre lokaler i Skåne. Inga senare fynd är kända. Arten rödlistas som Nationellt utdöd (RE) eftersom det bedömts som sannolikt att den upphört att regelbundet reproducera sig inom landet.
Ekologi
Larvutvecklingen sker i Mellaneuropa under barken på nyligen döda grenar och klena stamdelar av diverse lövträd som ek, fruktträd och andra rosväxter, men även Salix och lind. Larverna gnager slingrande gångar under barken men larvgångarna skär djupt in i splintveden. Före förpuppningen gnager sig arten helt in i veden. Larvutvecklingen sträcker sig över två år och den fullbildade skalbaggen påträffas på lämpligt yngelvirke i juni och juli. Den besöker ibland även blommor. Några biologiska uppgifter om svenska fynd finns inte.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· aplar
· aplar
· bok
· bok
· ekar
· ekar
· skogslind
· skogslind
· viden
· viden
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Dött träd
Dött träd
· aplar
· aplar
· bok
· bok
· ekar
· ekar
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Cerambycidae (långhorningar), Släkte Ropalopus, Art Ropalopus macropus (Germar, 1824) - svart ögonbock Synonymer Rhopalopus macropus (Germar, 1824)

Kategori Nationellt utdöd (RE)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nationellt utdöd (RE)
  • 2005 Nationellt utdöd (RE)
  • 2000 Nationellt utdöd (RE)

Dokumentation Larvutvecklingen sker i Mellaneuropa under barken på nyligen döda grenar och klena stamdelar av diverse lövträd som ek, fruktträd och andra rosväxter, men även Salix och lind. Påträffades i mitten av 1800-talet på tre lokaler i Skåne. Inga senare fynd är kända. Arten rödlistas som Nationellt utdöd (RE) eftersom det bedömts som sannolikt att den upphört att regelbundet reproducera sig inom landet.
En platt, långsmal skalbagge som blir 14 mm lång. Den är helsvart och har långa, kraftigt byggda ben och antenner.

Svensk förekomst Ej längre bofast, ej tillfälligt förekommande
Länsvis förekomst för svart ögonbock

Länsvis förekomst och status för svart ögonbock baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för svart ögonbock

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten påträffades under 1800-talet på tre lokaler i Skåne (Kävlinge, Ilstorp och Esperöd). Några senare fynd är ej kända. Ej i övriga Norden, Närmast i Lettland och i norra Polen. Världsutbredningen sträcker sig från östra Mellaneuropa österut till Turkiet, Kaukasus och Iran.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Chrysomeloidea  
  • Familj
    Cerambycidae - långhorningar 
  • Underfamilj
    Cerambycinae  
  • Tribus
    Callidiini  
  • Släkte
    Ropalopus  
  • Art
    Ropalopus macropus(Germar, 1824) - svart ögonbock
    Synonymer
    Rhopalopus macropus (Germar, 1824)

Larvutvecklingen sker i Mellaneuropa under barken på nyligen döda grenar och klena stamdelar av diverse lövträd som ek, fruktträd och andra rosväxter, men även Salix och lind. Larverna gnager slingrande gångar under barken men larvgångarna skär djupt in i splintveden. Före förpuppningen gnager sig arten helt in i veden. Larvutvecklingen sträcker sig över två år och den fullbildade skalbaggen påträffas på lämpligt yngelvirke i juni och juli. Den besöker ibland även blommor. Några biologiska uppgifter om svenska fynd finns inte.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Lövskog, Ädellövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· aplar - Malus (Har betydelse)
· bok - Fagus sylvatica (Viktig)
· ekar - Quercus (Har betydelse)
· skogslind - Tilia cordata (Har betydelse)
· viden - Salix (Har betydelse)
Växtdelar, ej ved (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
· aplar - Malus (Har betydelse)
· bok - Fagus sylvatica (Har betydelse)
· ekar - Quercus (Har betydelse)
Eftersom arten gärna håller till i fruktträd och andra rosväxter kan det hända att arten var knuten till gamla, ovårdade trädgårdar. Den kan ha försvunnit i samband med förbättrad skötsel av trädgårdar och fruktträdsplanteringar. Även antalet vildaplar har säkerligen minskat starkt under det senaste seklet.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Ifall svart ögonbock skulle återupptäckas i sydligaste Sverige kan snabba skötselrekommendationer behövas för att bevara den. Utläggning av yngelmaterial kan vara en metod att gynna arten.

Bense, U. 1995. Longhorn Beetles- Illustrated Key to the Cerambycidae and Vesperidae of Europe. Sid. 258–259. Margraf, Weikersheim.

von Demelt, C. 1966. Die Tierwelt Deutschlands. Teil 52. Bockkäfer. Sid. 67. Jena.

Heyrovsky, L. 1955. Fauna CSR. Cerambycidae. Sid. 193. Prag.

Lundberg, S. 1978. Skalbaggsarter som inte återfunnits. Ent. Tidskr. 99: 125.

Palm, T. 1955. Coleoptera med isolerad nordeuropeisk förekomst i Sverige. Opusc. Ent. 20: 121–122.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Chrysomeloidea  
  • Familj
    Cerambycidae - långhorningar 
  • Underfamilj
    Cerambycinae  
  • Tribus
    Callidiini  
  • Släkte
    Ropalopus  
  • Art
    Ropalopus macropus, (Germar, 1824) - svart ögonbock
    Synonymer
    Rhopalopus macropus (Germar, 1824)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.