Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  hakbagge

Organismgrupp Skalbaggar, Jordlöpare m.fl. Rhysodes sulcatus
Hakbagge Skalbaggar, Jordlöpare m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Den fullbildade skalbaggen är 6,5–8,5 mm lång och glänsande rödbrun–svartbrun, med långsträckt cylindrisk kroppsform och kraftigt byggda antenner. Halsskölden är försedd med tre kraftiga, längsgående fåror. Täckvingarna har djupa, kraftigt nedsänkta punktrader.
Utbredning
Länsvis förekomst för hakbagge Observationer i  Sverige för hakbagge
Svensk förekomst
Ej längre bofast, ej tillfälligt förekommande
Arten är påträffad i Blekinge och Småland. I Sverige har den inte observerats under 1900-talet. Världsutbredningen sträcker sig från östra Mellaneuropa till västra Sibirien, Kaukasus och Turkiet. Arten finns kvar i Slovakien och östra Polen (främst i Bialowieza) men är utdöd i flertalet europeiska länder.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nationellt utdöd (RE)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nationellt utdöd (RE)
  • 2005 Nationellt utdöd (RE)
  • 2000 Nationellt utdöd (RE)
Larvutvecklingen sker i fuktig, död ved i grova lågor av både barr- och lövträd, främst i täta, urskogsliknande skogsbestånd. Arten är utomlands uppgiven från bok, poppel, asp, gran och silvergran. I Sverige finns endast 1800-talsfynd från Blekinge och Småland. Arten rödlistas som Nationellt utdöd (RE) eftersom det bedömts som sannolikt att den upphört att regelbundet reproducera sig inom landet.
Ekologi
Larvutvecklingen sker under bark och i fuktig, död ved i på marken liggande grova stammar av både barr- och lövträd. Arten är utomlands uppgiven från bok, poppel, asp, gran och silvergran. Den är knuten till täta, urskogsliknande skogsbestånd med rik tillgång på död ved. Larven har en tvåårig utveckling och gnager gångar i den fuktiga, murkna veden. Den har av vissa författare uppgetts livnära sig som rovdjur eller av exkrementer från andra vedinsekter, men undersökningar visar att larven lever av rutten ved (Burakowski 1975). Den fullbildade skalbaggen kläcks under sommaren. Den kan sedan antingen stanna kvar över vintern i puppkammaren i veden eller lämna den och gå ut under barken eller krypa in i någon springa på stammen för att övervintra.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· asp
· asp
· avenbok
· avenbok
· bok
· bok
· ekar
· ekar
· gran
· gran
· popplar
· popplar
Dött träd
Dött träd
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· svampar
· svampar
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Rhysodidae (hakbaggar), Släkte Rhysodes, Art Rhysodes sulcatus (Fabricius, 1787) - hakbagge Synonymer

Kategori Nationellt utdöd (RE)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nationellt utdöd (RE)
  • 2005 Nationellt utdöd (RE)
  • 2000 Nationellt utdöd (RE)

Dokumentation Larvutvecklingen sker i fuktig, död ved i grova lågor av både barr- och lövträd, främst i täta, urskogsliknande skogsbestånd. Arten är utomlands uppgiven från bok, poppel, asp, gran och silvergran. I Sverige finns endast 1800-talsfynd från Blekinge och Småland. Arten rödlistas som Nationellt utdöd (RE) eftersom det bedömts som sannolikt att den upphört att regelbundet reproducera sig inom landet.
Den fullbildade skalbaggen är 6,5–8,5 mm lång och glänsande rödbrun–svartbrun, med långsträckt cylindrisk kroppsform och kraftigt byggda antenner. Halsskölden är försedd med tre kraftiga, längsgående fåror. Täckvingarna har djupa, kraftigt nedsänkta punktrader.

Svensk förekomst Ej längre bofast, ej tillfälligt förekommande
Länsvis förekomst för hakbagge

Länsvis förekomst och status för hakbagge baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för hakbagge

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är påträffad i Blekinge och Småland. I Sverige har den inte observerats under 1900-talet. Världsutbredningen sträcker sig från östra Mellaneuropa till västra Sibirien, Kaukasus och Turkiet. Arten finns kvar i Slovakien och östra Polen (främst i Bialowieza) men är utdöd i flertalet europeiska länder.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Adephaga - rovskalbaggar 
  • Överfamilj
    Caraboidea  
  • Familj
    Rhysodidae - hakbaggar 
  • Släkte
    Rhysodes  
  • Art
    Rhysodes sulcatus(Fabricius, 1787) - hakbagge

Larvutvecklingen sker under bark och i fuktig, död ved i på marken liggande grova stammar av både barr- och lövträd. Arten är utomlands uppgiven från bok, poppel, asp, gran och silvergran. Den är knuten till täta, urskogsliknande skogsbestånd med rik tillgång på död ved. Larven har en tvåårig utveckling och gnager gångar i den fuktiga, murkna veden. Den har av vissa författare uppgetts livnära sig som rovdjur eller av exkrementer från andra vedinsekter, men undersökningar visar att larven lever av rutten ved (Burakowski 1975). Den fullbildade skalbaggen kläcks under sommaren. Den kan sedan antingen stanna kvar över vintern i puppkammaren i veden eller lämna den och gå ut under barken eller krypa in i någon springa på stammen för att övervintra.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog, Lövskog, Ädellövskog, Löv-/barrblandskog

Biotoper där arten kan förekomma: Triviallövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· asp - Populus tremula (Har betydelse)
· avenbok - Carpinus betulus (Har betydelse)
· bok - Fagus sylvatica (Har betydelse)
· ekar - Quercus (Har betydelse)
· gran - Picea abies (Har betydelse)
· popplar - Populus (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
Svampar och lavar (Viktig)
· svampar - Fungi (Har betydelse)
Arten är knuten till urskogsliknande kogsbestånd, och är sedan länge försvunnen från såväl Sverige som de västra delarna av Mellaneuropa.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)

Burakowski, B. 1975. Description of larva and pupa of Rhysodes sulcatus (F.) (Coleoptera, Rhysodidae) and notes on the bionomy of this species. Annales Zoologici 32 (12): 271–287.

Horion, A. 1935. Nachtrag zu Fauna Germanica. Krefeld. p. 75.

Lundberg, S. 1978. Skalbaggar som ej återfunnits. Ent. Tidskr. 99: 12.

Palm, T. 1959. Die Holz- und Rindenkäfer der süd- und mittelschwedischen Laubbäume. Opusc. Ent. Suppl. XVI: 217.

Palm, T. 1982. Förändringar i den svenska skalbaggsfaunan. Ent. Tidskr. 103: 28.

Thomson, C.G. 1863. Skandinaviens Coleoptera 5: 112. Lund.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. Rev. Håkan Ljungberg 2005. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Adephaga - rovskalbaggar 
  • Överfamilj
    Caraboidea  
  • Familj
    Rhysodidae - hakbaggar 
  • Släkte
    Rhysodes  
  • Art
    Rhysodes sulcatus, (Fabricius, 1787) - hakbagge
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. Rev. Håkan Ljungberg 2005. © ArtDatabanken, SLU 2005.