Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  tätpunkterad sandstumpbagge

Organismgrupp Skalbaggar, Stumpbaggar och strandsandbaggar Saprinus immundus
Tätpunkterad sandstumpbagge Skalbaggar, Stumpbaggar och strandsandbaggar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Längd 3–4 mm. Mycket brett rundad och starkt välvd skalbagge. Översidan blankt svart med svagt bronsskimmer. Täckvingarna baktill och längs sidorna med tät, grov och rynkigt sammanflytande punktur, framtill med några spegelblanka områden. Ben och antenner kan fällas in i fåror på kroppen undersida. De två bakre ryggsegmenten täcks inte av täckvingarna.

Arten är svårbestämd, och bestämningen bör kontrolleras av en specialist.
Utbredning
Länsvis förekomst för tätpunkterad sandstumpbagge Observationer i  Sverige för tätpunkterad sandstumpbagge
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är idag endast känd från enstaka lokaler på östra Gotland och Fårö. Från Skåne och Halland finns gamla 1800-tals fynd, och arten är troligen utgången där. Många äldre fynduppgifter har vid genomgång visat sig baseras på förväxling med S. aeneus. 

Närmast i Danmark, Finland och Baltikum. Världsutbredningen sträcker sig från Europa och Nordafrika österut till Mongoliet.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Lever som rovdjur på kadaver och i uppkastad tång på sandiga havsstränder. Tidigare känd från Skåne, Halland, Öland och Gotland. Sentida fynd endast från östra Skåne och Fårö. För arten lämpliga stränder utnyttjas nästan undantagslöst som badstränder. Förutom att detta medför ett intensivt trampslitage städas ofta tång, döda djur och annat organiskt material bort från stränderna. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (10-30). Förekomstarean (AOO) skattas till 80 (40-120) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Ekologi
Tätpunkterad sandstumpbagge är ett rovdjur som påträffas på kadaver och i uppkastad tång på sandiga havsstränder. Arten livnär sig förmodligen framför allt av larver av andra insekter, såsom flugor och skalbaggar.
Landskapstyper
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Havsstrand
Havsstrand
Blottad mark
Blottad mark
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Efterlämningar av djur
Efterlämningar av djur
Levande djur
Levande djur
· leddjur
· leddjur
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Histeridae (stumpbaggar), Släkte Saprinus, Art Saprinus immundus (Gyllenhal, 1827) - tätpunkterad sandstumpbagge Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Lever som rovdjur på kadaver och i uppkastad tång på sandiga havsstränder. Tidigare känd från Skåne, Halland, Öland och Gotland. Sentida fynd endast från östra Skåne och Fårö. För arten lämpliga stränder utnyttjas nästan undantagslöst som badstränder. Förutom att detta medför ett intensivt trampslitage städas ofta tång, döda djur och annat organiskt material bort från stränderna. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (10-30). Förekomstarean (AOO) skattas till 80 (40-120) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Längd 3–4 mm. Mycket brett rundad och starkt välvd skalbagge. Översidan blankt svart med svagt bronsskimmer. Täckvingarna baktill och längs sidorna med tät, grov och rynkigt sammanflytande punktur, framtill med några spegelblanka områden. Ben och antenner kan fällas in i fåror på kroppen undersida. De två bakre ryggsegmenten täcks inte av täckvingarna.

Arten är svårbestämd, och bestämningen bör kontrolleras av en specialist.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för tätpunkterad sandstumpbagge

Länsvis förekomst och status för tätpunkterad sandstumpbagge baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för tätpunkterad sandstumpbagge

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är idag endast känd från enstaka lokaler på östra Gotland och Fårö. Från Skåne och Halland finns gamla 1800-tals fynd, och arten är troligen utgången där. Många äldre fynduppgifter har vid genomgång visat sig baseras på förväxling med S. aeneus. 

Närmast i Danmark, Finland och Baltikum. Världsutbredningen sträcker sig från Europa och Nordafrika österut till Mongoliet.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Histeroidea  
  • Familj
    Histeridae - stumpbaggar 
  • Underfamilj
    Saprininae  
  • Släkte
    Saprinus  
  • Art
    Saprinus immundus(Gyllenhal, 1827) - tätpunkterad sandstumpbagge

Tätpunkterad sandstumpbagge är ett rovdjur som påträffas på kadaver och i uppkastad tång på sandiga havsstränder. Arten livnär sig förmodligen framför allt av larver av andra insekter, såsom flugor och skalbaggar.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Havsstrand

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna strandbiotoper, Havsstrand, Blottad mark, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Efterlämningar av djur (Viktig)
Levande djur (Viktig)
· leddjur - Arthropoda (Viktig)
Artens livsmiljö är utsatt för stark påverkan av badturism och annan exploatering av havsstränder. Badstränder rensas regelbundet från organiskt material såsom uppkastad tång och döda djur, vilket minskar tillgången på substrat.


Påverkan
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
  • Mänsklig störning av art (Stor negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Stor negativ effekt)
Förhindra igenväxning (t.ex. genom bibehållet bete) och exploatering av öppna sandmarker nära havet. Undvik rensning av stränder, åtminstone i skyddade områden.

Hansen, V. 1964. Fortegnelse over Danmarks biller. Ent Medd. XXXIII: 195.

Koch, C. H. 1989. Die Käfer Mitteleuropas, Ökologi Bd 1: 154. Krefeld.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Håkan Ljungberg 2017.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Histeroidea  
  • Familj
    Histeridae - stumpbaggar 
  • Underfamilj
    Saprininae  
  • Släkte
    Saprinus  
  • Art
    Saprinus immundus, (Gyllenhal, 1827) - tätpunkterad sandstumpbagge
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Håkan Ljungberg 2017.