Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  tvärstreckat mottfly

Organismgrupp Fjärilar, Nattflyn Schrankia taenialis
Tvärstreckat mottfly Fjärilar, Nattflyn

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Arten är ett av våra minsta nattflyn och kan lätt förväxlas med en småfjäril. Framvingarna är bruna med mellanfältet urskiljbart genom dess avgränsning med svarta tvärlinjer, tydligast i bakre hälften av vingen. Några ljusare gulbruna stråk i vingens längdriktning och en ljusare sömlinje ger arten ett distinkt utseende. Bakvingarna är grå och större i förhållande till framvingarna än vad som är typiskt inom nattflygruppen. Vingbredd 16–18 mm.
Utbredning
Länsvis förekomst för tvärstreckat mottfly Observationer i  Sverige för tvärstreckat mottfly
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Tvärstreckat mottfly uppgavs redan under 1800-talet från Småland av Wallengren. Arten är så liten att den blivit kraftigt förbisedd fram till 1940-talet. Dess starkt begränsade utbredning i Sverige är sannolikt enbart klimatmässigt betingad och utgörs främst av urbergsområden i Skånes nordöstra hörn och västra hälften av Blekinge. Området utsträcker sig mellan Vinslöv, Glimåkra, Hjärsås, Listerlandet, Asarum, Bräkne-Hoby och Göholm. Isolerat förekommer den dessutom på Stenshuvud. Först 1972 påträffades arten på Öland vid Torslunda, Kåtorp och Tävelsrum. Senare har den blivit funnen talrikt vid Algutsrum, Törnbotten 1993 och några exemplar vid Ottenby under 1980-talet. Den kan ännu vara förbisedd inom fler landsdelar där den inte eftersökts. I gränstrakterna mellan Skåne och Blekinge kan populationstätheten vara hög på relativt små ytor. En fynduppgift från Västmanland har ansetts felaktig och senare strukits. I våra grannländer förekom tvärstreckat mottfly tidigare närmast i Tyskland, Nordschlesien och i Baltikum. I Danmark upptäcktes en population av arten 1996 på östra Lolland. Tidigare har endast ett exemplar påträffats på Nordöstsjälland 1877 och två exemplar med skilda fyndorter på Bornholm 1987. Sannolikt är artens etablering i Danmark av senare datum. I Storbritannien är arten vida utbredd i södra England och södra Wales. Både från England och Tyskland uppges att arten är lokal, men talrik där den förekommer. Världsutbredningen sträcker sig från sydgränsen i Pyrenéerna, södra Alperna, Ungern, Bulgarien och via sydvästra Ryssland, Kaukasus och Armenien till Japan och Korea. Isolerat förekommer den på Sicilien och Kanarieöarna.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B1b(iii,v)c(iv)+2b(iii,v)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Tvärstreckat mottfly förekommer främst i nordöstra Skåne och västra Blekinge, exempelvis vid Valje och på Ryssberget där arten förekommer i olika typer av skogsbiotoper. Dessutom förekommer arten i lund- och buskmarker på södra och mellersta Öland. Fjärilen uppträder mycket lokalt på små arealer där larven lever på olika örter. Artens habitat växer igen och minskning sker sannolikt i främst Blekinge genom att utmarker präglade av tidigare bete mer sluter sig till alltför skuggig skogsmark. Antalet reproduktiva individer skattas till 6000 (4000-10000). Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (16-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4000 (3000-9500) km² och förekomstarean (AOO) till 120 (64-200) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B1b(iii,v)c(iv)+2b(iii,v)c(iv)).
Ekologi
Artens larvutveckling har närmast oss studerats i Tyskland där ljung Calluna vulgaris anges som enda värdväxt. I äldre litteratur och från uppfödningar anförs även timjan Thymus serpyllum och vanlig sallad som accepterade värdväxter. Larverna förtär endast ljungens blommor, som måste vara färska. De kräver hög luftfuktighet och utvecklingen tar tre och en halv till fyra veckor. En andel av larverna förpuppas under sensommaren och ger upphov till en partiell andrageneration i slutet av augusti till slutet av september. Övriga larver övervintrar fullväxta och förpuppas under försommaren i en tät kokong bemängd med växtdelar, som är upphängd i en kort stark tråd från värdväxten. Puppstadiet varar cirka två veckor. I Sverige infaller flygtiden mellan första och sista veckan i juli och någon partiell andrageneration har så vitt känt aldrig påträffats. Livsmiljön är i Skåne gles hedekskog på urbergsknallar med ett tunnare jordtäcke och med inslag av gran, tall, bok och avenbok. Fjärilen svärmar här från tidig skymning i gläntor och större öppningar med ljung. Senare kan den lockas till jäst fruktsaft och UV-ljusfällor. Sannolikt gynnas arten av berggrundens småbrutenhet, som ger upphov till många små moränfyllda sänkor som befinner sig på gränsen till att vara periodiskt vattenfyllda småkärr. Den omväxlande solexponeringen i en glesare skog är möjligen nödvändig för att ljungens blomning ska bli utdragen över en längre period på varje värdplanta. Livsmiljön på Öland är annorlunda då ljung helt saknas på de sanka starrängar som närmast omges av videbuskar. I Tyskland och England förekommer tvärstreckat mottfly även på öppna ljunghedar.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Buskmark
Buskmark
Ädellövskog
Ädellövskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· ljung
· ljung
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Erebidae, Släkte Schrankia, Art Schrankia taenialis (Hübner, 1809) - tvärstreckat mottfly Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B1b(iii,v)c(iv)+2b(iii,v)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Tvärstreckat mottfly förekommer främst i nordöstra Skåne och västra Blekinge, exempelvis vid Valje och på Ryssberget där arten förekommer i olika typer av skogsbiotoper. Dessutom förekommer arten i lund- och buskmarker på södra och mellersta Öland. Fjärilen uppträder mycket lokalt på små arealer där larven lever på olika örter. Artens habitat växer igen och minskning sker sannolikt i främst Blekinge genom att utmarker präglade av tidigare bete mer sluter sig till alltför skuggig skogsmark. Antalet reproduktiva individer skattas till 6000 (4000-10000). Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (16-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4000 (3000-9500) km² och förekomstarean (AOO) till 120 (64-200) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B1b(iii,v)c(iv)+2b(iii,v)c(iv)).
Arten är ett av våra minsta nattflyn och kan lätt förväxlas med en småfjäril. Framvingarna är bruna med mellanfältet urskiljbart genom dess avgränsning med svarta tvärlinjer, tydligast i bakre hälften av vingen. Några ljusare gulbruna stråk i vingens längdriktning och en ljusare sömlinje ger arten ett distinkt utseende. Bakvingarna är grå och större i förhållande till framvingarna än vad som är typiskt inom nattflygruppen. Vingbredd 16–18 mm.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för tvärstreckat mottfly

Länsvis förekomst och status för tvärstreckat mottfly baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för tvärstreckat mottfly

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Tvärstreckat mottfly uppgavs redan under 1800-talet från Småland av Wallengren. Arten är så liten att den blivit kraftigt förbisedd fram till 1940-talet. Dess starkt begränsade utbredning i Sverige är sannolikt enbart klimatmässigt betingad och utgörs främst av urbergsområden i Skånes nordöstra hörn och västra hälften av Blekinge. Området utsträcker sig mellan Vinslöv, Glimåkra, Hjärsås, Listerlandet, Asarum, Bräkne-Hoby och Göholm. Isolerat förekommer den dessutom på Stenshuvud. Först 1972 påträffades arten på Öland vid Torslunda, Kåtorp och Tävelsrum. Senare har den blivit funnen talrikt vid Algutsrum, Törnbotten 1993 och några exemplar vid Ottenby under 1980-talet. Den kan ännu vara förbisedd inom fler landsdelar där den inte eftersökts. I gränstrakterna mellan Skåne och Blekinge kan populationstätheten vara hög på relativt små ytor. En fynduppgift från Västmanland har ansetts felaktig och senare strukits. I våra grannländer förekom tvärstreckat mottfly tidigare närmast i Tyskland, Nordschlesien och i Baltikum. I Danmark upptäcktes en population av arten 1996 på östra Lolland. Tidigare har endast ett exemplar påträffats på Nordöstsjälland 1877 och två exemplar med skilda fyndorter på Bornholm 1987. Sannolikt är artens etablering i Danmark av senare datum. I Storbritannien är arten vida utbredd i södra England och södra Wales. Både från England och Tyskland uppges att arten är lokal, men talrik där den förekommer. Världsutbredningen sträcker sig från sydgränsen i Pyrenéerna, södra Alperna, Ungern, Bulgarien och via sydvästra Ryssland, Kaukasus och Armenien till Japan och Korea. Isolerat förekommer den på Sicilien och Kanarieöarna.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Noctuoidea  
  • Familj
    Erebidae  
  • Underfamilj
    Hypenodinae  
  • Släkte
    Schrankia  
  • Art
    Schrankia taenialis(Hübner, 1809) - tvärstreckat mottfly

Artens larvutveckling har närmast oss studerats i Tyskland där ljung Calluna vulgaris anges som enda värdväxt. I äldre litteratur och från uppfödningar anförs även timjan Thymus serpyllum och vanlig sallad som accepterade värdväxter. Larverna förtär endast ljungens blommor, som måste vara färska. De kräver hög luftfuktighet och utvecklingen tar tre och en halv till fyra veckor. En andel av larverna förpuppas under sensommaren och ger upphov till en partiell andrageneration i slutet av augusti till slutet av september. Övriga larver övervintrar fullväxta och förpuppas under försommaren i en tät kokong bemängd med växtdelar, som är upphängd i en kort stark tråd från värdväxten. Puppstadiet varar cirka två veckor. I Sverige infaller flygtiden mellan första och sista veckan i juli och någon partiell andrageneration har så vitt känt aldrig påträffats. Livsmiljön är i Skåne gles hedekskog på urbergsknallar med ett tunnare jordtäcke och med inslag av gran, tall, bok och avenbok. Fjärilen svärmar här från tidig skymning i gläntor och större öppningar med ljung. Senare kan den lockas till jäst fruktsaft och UV-ljusfällor. Sannolikt gynnas arten av berggrundens småbrutenhet, som ger upphov till många små moränfyllda sänkor som befinner sig på gränsen till att vara periodiskt vattenfyllda småkärr. Den omväxlande solexponeringen i en glesare skog är möjligen nödvändig för att ljungens blomning ska bli utdragen över en längre period på varje värdplanta. Livsmiljön på Öland är annorlunda då ljung helt saknas på de sanka starrängar som närmast omges av videbuskar. I Tyskland och England förekommer tvärstreckat mottfly även på öppna ljunghedar.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Lövskog, Buskmark

Biotoper där arten kan förekomma: Ädellövskog, Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· ljung - Calluna vulgaris (Viktig)
Kalavverkning, gallring, hyggesröjning och igenplantering kan vara hot mot enskilda lokala populationer. Mer exakta hot är svåra att precisera på nuvarande kunskapsnivå om artens miljökrav. Den sammanlagda arealen av förekomstområden är dock så liten att arten hotas av många typer av exploatering i en tätbefolkad landsända.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Artens miljökrav och biologi bör undersökas närmare. Där den förekommer i miljöer med andra rödlistade arter bör gemensamma lösningar sökas för deras bevarande. Generellt bör alltför kraftiga förändringar av miljön undvikas, såsom kalavverkning och ersättande av ursprunglig skog med planterad gran.
Mats Lindeborg har bidragit vid andra revisionen av faktabladet.

Bergendorff, C. 1991. Fjärilar från Göholm. Blekinge natur 1991: 108–118.

Douwes, P., Kaaber, S., Nordström, F., Opheim, M. & Sotavalta, O. 1969. De fennoskandiska och danska nattflynas utbredning. C. W. K. Gleerups förlag, Lund.

Douwes, P. 1972. De bästa storfjärilsfynden 1972. Nerikes Ent. sällskaps årsskrift 4: 3–4.

Friedrich, E. 1983. Breeding Butterflies and Moths. Harley books, Colchester.

Koch, M. 1983. Wir bestimmen Schmetterlinge. III teil; Eulenfalter, Neumann-Neudamm Verlag, Radebeul.

Lampa, S. 1885. Förteckning öfver Skandinaviens och Finlands Macrolepidoptera. Ent. Tidskr. 6(1–3): 1–137.

Lindeborg, M. 1996. Inventeringar av fjärilsfaunan i Ottenbylund på Öland 1993-1995. Lucanus 1(2): 40–49.

Nordström, F., Wahlgren, E. & Tullgren, A. 1935–41. Svenska fjärilar. Nordisk familjeboks förlag, Stockholm.

Nordström, F. 1943. Förteckning över Sveriges storfjärilar. Catalogus Insectorum Sueciae. Opusc. ent. 8: 59–120.

Nordström, F. 1953. Catalogus Insectorum Sueciae; additamenta ad partes I–X. Opusc. ent. 18: 75–87.

Norgaard, I. (red.). 1998. Samlet liste over fund af danske storsommerfugle i tiden fra 1987–1996, del II (Noctuidae). Tillæg til Lepidoptera. Lepidopterologisk forening, Köpenhamn.

Ryrholm, N. 1994. Intressanta fynd av storfjärilar (Macrolep.) i Sverige 1993. Ent. Tidskr. 115(1–2): 37–44.

Skinner, B. 1984. Colour identification guide to moths of British Isles. Penguin Books Ltd, Harmondsworth.

Skou, P. 1991. Nordens ugler. Danmarks dyreliv Bind 5. Apollo books, Stenstrup.

Svensson, I. 1946. Lepidopterologiska iakttagelser. Ent. Tidskr. 67: 53–61.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Claes U. Eliasson 1996. Rev. Claes U. Eliasson 1999, 2005 och 2012.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Noctuoidea  
  • Familj
    Erebidae  
  • Underfamilj
    Hypenodinae  
  • Släkte
    Schrankia  
  • Art
    Schrankia taenialis, (Hübner, 1809) - tvärstreckat mottfly
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Claes U. Eliasson 1996. Rev. Claes U. Eliasson 1999, 2005 och 2012.