Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  prydlig lövmätare

Organismgrupp Fjärilar, Mätare Scopula ornata
Prydlig lövmätare Fjärilar, Mätare

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Prydlig lövmätare är en av de vackraste Scopula-arterna i Sverige. Fjärilen har en lysande vit grundfärg med en söm av bruna och sirliga svarta teckningar längs både fram- och bakvingarnas ytterkant. Den har en spännvidd på 20–26 mm och är ungefär lika stor som övriga Scopula-arter. Fjärilen kan i Sverige endast förväxlas med den nära släktingen blåfläckad lövmätare S. decorata som dock endast förekommer på torrmarker på Öland och Gotland. Möjligen kan migrerande individer av blåfläckad lövmätare från Bornholm och södra sidan av Östersjön ta sig till Skåne. Denna har en något mer smutsvit grundfärg, betydligt kraftigare vingkantsömmar med, som namnet antyder, blekblå fält insprängda både på fram- och bakvingen. Dessutom har arten en tydlig, förhållandevis bred skuggmarkerad yttre tvärlinje, vilket prydlig lövmätare saknar. Den långsträckta nötbruna larven sitter som ett extra bladskaft längs stammen på värdväxten kungsmynta Origanum vulgare.
Utbredning
Länsvis förekomst för prydlig lövmätare Observationer i  Sverige för prydlig lövmätare
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Prydlig lövmätare är sedan mycket länge känd från sydsidan av åsen vid Löderups strandbad i sydöstra Skåne, från Ven samt backarna i och söder om Ålabodarna på Skånes västkust. Arten har tidigare även förekommit på lämpliga platser häremellan, men dessa har efterhand försvunnit i takt med det ökade exploateringstrycket på Skånes kustområden. Enstaka fynd har gjorts utanför de kända förekomsterna, inte bara i Skåne utan även på Öland, Gotland och i Småland och Blekinge. Sannolikt utgörs flertalet av dessa fynd av migrerande fjärilar från andra sidan av Östersjön. Arten har minskat dramatiskt på Löderupsåsen efter 1997 och har försvunnit från stora delar av den före detta lertäkten i Ålabodarna. Den enda fastlandlokalen där den fortfarande har en stark population är naturreservatet Glumslövs backar söder om Ålabodarna. Prydlig lövmätare förekommer ännu på Backafallen på ön Ven men artens nuvarande status där är dåligt känd. Arten förekommer över stora delar av Europa och saknas endast i de nederbördsrikare områdena i väst och i högre bergsområden. I Sveriges närområde förekommer den längs Finlands sydkust, i de östra, nederbördsfattigare delarna av de baltiska republikerna och de östra delarna av Danmark. Österut fortsätter utbredningsområdet genom Turkiet, Kaukasus, norra Iran och ända bort till Ostasien, Amur, Japan och Korea. Arten förekommer även i Nordafrika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
A3c; B1ab(iii,v)c(iii,iv)+2ab(iii,v)c(iii,iv); C1+2b
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Prydlig lövmätare är endast känd från två områden som helt saknar kontakt med varandra i Skåne. Dels från sydsidan av de blomrika och mycket branta backarna strax väster om Kåseberga till Löderups strandbad, dels från de sydvättande branterna ovan en tidigare lertäkt vid Ålabodarna. Larven lever på kungsmynta (Origanum vulgare). Arten tycks endast förekomma där värdväxten står helt solexponerad och dessutom med bara markfläckar i närheten vilket möjligen kommer att leda till att arten dör ut om biotoperna börjar växa igen. Antalet reproduktiva individer skattas till 600 (400-1000). Antalet lokalområden i landet skattas till 4 (3-6). Fynd på Öland migrant enligt Claes Eliasson. Kommer från obsdatabasen och står som äldre koordinatsatta fynd. //KA. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 750 (535-1000) km² och förekomstarean (AOO) till 20 (12-24) km². Skulle kunna sätta artens historiska utbredningsområde som max, det blir då ca 20000 km^2.//KA. Skulle kunna sätta artens historiska förekomstarea som max, det blir då ca 92 km^2.//KA. Populationen minskar med mer än 20% inom 5 år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. Under de kommande 10 åren förväntas minskningstakten uppgå till 60 (50-80) %. Exploatering med fritidsbebyggelse av artens förekomst i Löderup kommer att ske inom snar framtid, sammantaget med fortgående igenväxning vid Ålabodarna ger en dyster prognos. . Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Extrema fluktuationer förekommer i antalet lokaler eller subpopulationer och antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt A-kriteriet. De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få, extrema fluktuationer förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Starkt hotad (EN). (A3c; B1ab(iii,v)c(iii,iv)+2ab(iii,v)c(iii,iv); C1+2b).
Ekologi
Förekomsten av prydlig lövmätare i Sverige utgör artens absolut nordvästligaste utbredningspunkt. Precis som flera andra organismer på sin yttersta nordgräns är arten därför knuten till mycket varma och solexponerade livsmiljöer. Alla svenska förekomster finns i sydvända branter som ger ett varmt mikroklimat och ligger i närheten av havet vilket ger avsevärt fler soltimmar än övriga delar av Sydsverige. Marken består av fint material med högt mineralinnehåll vilket gynnar en krävande flora, bland annat kungsmynta O. vulgare som utgör larvens värdväxt. Fjärilen förekommer endast där växtligheten är förhållandevis låg och ingen vegetation skuggar ut värdväxten. Så fort buskage eller högvuxen örtvegetation tar över tycks arten försvinna. Fjärilen är både dag- och nattaktiv, den sitter i vegetationen och kan lätt skrämmas upp under hela dygnet. Dess snövita färg gör att fjärilen lätt kan identifieras så fort den börjar flyga. På natten lockas fjärilen även till UV-ljus. Arten flyger i två utdragna generationer, den första under juni–juli och den andra från slutet av juli till september. Eftersom flygtiden i båda generationerna är relativt lång och en smula diffus kan man hitta larver i olika storlekar under stora delar av sommarhalvåret. Larven verkar mest vara nattaktiv, men ibland äter den när det är ljust. I litteratur från Mellaneuropa anges även många andra värdväxter, exempelvis timjan och många andra myntaväxter, men i Sverige tycks larven endast leva på kungsmynta. Larven övervintrar som ungefär halvvuxen, det verkar dock som larven kan klara vintern oberoende av vilket stadium den är i. Larven förpuppar sig på markytan i en tunn spånad bestående av bland annat växtdelar.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· kungsmynta
· kungsmynta
· tvåhjärtbladiga blomväxter
· tvåhjärtbladiga blomväxter
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Geometridae (mätare), Släkte Scopula, Art Scopula ornata (Scopoli, 1763) - prydlig lövmätare Synonymer

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier A3c; B1ab(iii,v)c(iii,iv)+2ab(iii,v)c(iii,iv); C1+2b
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Prydlig lövmätare är endast känd från två områden som helt saknar kontakt med varandra i Skåne. Dels från sydsidan av de blomrika och mycket branta backarna strax väster om Kåseberga till Löderups strandbad, dels från de sydvättande branterna ovan en tidigare lertäkt vid Ålabodarna. Larven lever på kungsmynta (Origanum vulgare). Arten tycks endast förekomma där värdväxten står helt solexponerad och dessutom med bara markfläckar i närheten vilket möjligen kommer att leda till att arten dör ut om biotoperna börjar växa igen. Antalet reproduktiva individer skattas till 600 (400-1000). Antalet lokalområden i landet skattas till 4 (3-6). Fynd på Öland migrant enligt Claes Eliasson. Kommer från obsdatabasen och står som äldre koordinatsatta fynd. //KA. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 750 (535-1000) km² och förekomstarean (AOO) till 20 (12-24) km². Skulle kunna sätta artens historiska utbredningsområde som max, det blir då ca 20000 km^2.//KA. Skulle kunna sätta artens historiska förekomstarea som max, det blir då ca 92 km^2.//KA. Populationen minskar med mer än 20% inom 5 år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. Under de kommande 10 åren förväntas minskningstakten uppgå till 60 (50-80) %. Exploatering med fritidsbebyggelse av artens förekomst i Löderup kommer att ske inom snar framtid, sammantaget med fortgående igenväxning vid Ålabodarna ger en dyster prognos. . Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Extrema fluktuationer förekommer i antalet lokaler eller subpopulationer och antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt A-kriteriet. De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få, extrema fluktuationer förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Starkt hotad (EN). (A3c; B1ab(iii,v)c(iii,iv)+2ab(iii,v)c(iii,iv); C1+2b).

Åtgärdsprogram Framtagande avbrutet
Prydlig lövmätare är en av de vackraste Scopula-arterna i Sverige. Fjärilen har en lysande vit grundfärg med en söm av bruna och sirliga svarta teckningar längs både fram- och bakvingarnas ytterkant. Den har en spännvidd på 20–26 mm och är ungefär lika stor som övriga Scopula-arter. Fjärilen kan i Sverige endast förväxlas med den nära släktingen blåfläckad lövmätare S. decorata som dock endast förekommer på torrmarker på Öland och Gotland. Möjligen kan migrerande individer av blåfläckad lövmätare från Bornholm och södra sidan av Östersjön ta sig till Skåne. Denna har en något mer smutsvit grundfärg, betydligt kraftigare vingkantsömmar med, som namnet antyder, blekblå fält insprängda både på fram- och bakvingen. Dessutom har arten en tydlig, förhållandevis bred skuggmarkerad yttre tvärlinje, vilket prydlig lövmätare saknar. Den långsträckta nötbruna larven sitter som ett extra bladskaft längs stammen på värdväxten kungsmynta Origanum vulgare.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för prydlig lövmätare

Länsvis förekomst och status för prydlig lövmätare baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för prydlig lövmätare

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Prydlig lövmätare är sedan mycket länge känd från sydsidan av åsen vid Löderups strandbad i sydöstra Skåne, från Ven samt backarna i och söder om Ålabodarna på Skånes västkust. Arten har tidigare även förekommit på lämpliga platser häremellan, men dessa har efterhand försvunnit i takt med det ökade exploateringstrycket på Skånes kustområden. Enstaka fynd har gjorts utanför de kända förekomsterna, inte bara i Skåne utan även på Öland, Gotland och i Småland och Blekinge. Sannolikt utgörs flertalet av dessa fynd av migrerande fjärilar från andra sidan av Östersjön. Arten har minskat dramatiskt på Löderupsåsen efter 1997 och har försvunnit från stora delar av den före detta lertäkten i Ålabodarna. Den enda fastlandlokalen där den fortfarande har en stark population är naturreservatet Glumslövs backar söder om Ålabodarna. Prydlig lövmätare förekommer ännu på Backafallen på ön Ven men artens nuvarande status där är dåligt känd. Arten förekommer över stora delar av Europa och saknas endast i de nederbördsrikare områdena i väst och i högre bergsområden. I Sveriges närområde förekommer den längs Finlands sydkust, i de östra, nederbördsfattigare delarna av de baltiska republikerna och de östra delarna av Danmark. Österut fortsätter utbredningsområdet genom Turkiet, Kaukasus, norra Iran och ända bort till Ostasien, Amur, Japan och Korea. Arten förekommer även i Nordafrika.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Geometroidea  
  • Familj
    Geometridae - mätare 
  • Underfamilj
    Sterrhinae  
  • Tribus
    Scopulini  
  • Släkte
    Scopula  
  • Art
    Scopula ornata(Scopoli, 1763) - prydlig lövmätare

Förekomsten av prydlig lövmätare i Sverige utgör artens absolut nordvästligaste utbredningspunkt. Precis som flera andra organismer på sin yttersta nordgräns är arten därför knuten till mycket varma och solexponerade livsmiljöer. Alla svenska förekomster finns i sydvända branter som ger ett varmt mikroklimat och ligger i närheten av havet vilket ger avsevärt fler soltimmar än övriga delar av Sydsverige. Marken består av fint material med högt mineralinnehåll vilket gynnar en krävande flora, bland annat kungsmynta O. vulgare som utgör larvens värdväxt. Fjärilen förekommer endast där växtligheten är förhållandevis låg och ingen vegetation skuggar ut värdväxten. Så fort buskage eller högvuxen örtvegetation tar över tycks arten försvinna. Fjärilen är både dag- och nattaktiv, den sitter i vegetationen och kan lätt skrämmas upp under hela dygnet. Dess snövita färg gör att fjärilen lätt kan identifieras så fort den börjar flyga. På natten lockas fjärilen även till UV-ljus. Arten flyger i två utdragna generationer, den första under juni–juli och den andra från slutet av juli till september. Eftersom flygtiden i båda generationerna är relativt lång och en smula diffus kan man hitta larver i olika storlekar under stora delar av sommarhalvåret. Larven verkar mest vara nattaktiv, men ibland äter den när det är ljust. I litteratur från Mellaneuropa anges även många andra värdväxter, exempelvis timjan och många andra myntaväxter, men i Sverige tycks larven endast leva på kungsmynta. Larven övervintrar som ungefär halvvuxen, det verkar dock som larven kan klara vintern oberoende av vilket stadium den är i. Larven förpuppar sig på markytan i en tunn spånad bestående av bland annat växtdelar.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Havsstrand

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna strandbiotoper, Öppen fastmark, Blottad mark

Biotoper där arten kan förekomma: Öppna gräsmarker, Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· kungsmynta - Origanum vulgare (Viktig)
· tvåhjärtbladiga blomväxter - Magnoliopsida (Viktig)
Artens livsmiljöer hotas för närvarande främst av igenväxning. Ett generellt problem över hela förekomstområdet, liksom hela sydvästra Sverige, är den kontinuerliga gödsling som kvävenedfallet orsakar. Detta gör att större kvävegynnade växter konkurrerar och skuggar ut mindre växter som är anpassade till kvävefattiga och torra miljöer, därmed blir vegetationen allt tätare och högre även i ”öppna” marker. Eftersom kaninpopulationen på Löderup slogs ut av sjukdom i slutet av 1990-talet har kaninbetet och grävandet av nya bohål upphört vilket gör att åsens sydsida nu är stadd i snabb igenväxning av både buskage och kvävegynnade örter. Kaninpopulationen har ännu inte (2006) kunnat återetablera sig på åsen, sannolikt beroende på att mårdpopulationen har ökat kraftigt efter att rävarna slogs ut av rävskabben. Mården kan jaga i kaninens bohålor vilket räven inte gör i alls samma omfattning. Den tidigare mycket starka förekomsten av prydlig lövmätare i den före detta lertäkten i Ålabodarna har dött ut i delar av sydbranten som nu numera täcks av unga lövträd och buskage, dock hänger den tills vidare kvar i de övre, ännu öppna delarna.

Påverkan
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
På Löderupsåsen bör det, om möjligt, underlättas för återetablering av kaniner på/i åsen. Kaninernas betestryck och grävande skulle sannolikt återskapa den tidigare växtdiversitet som nu snabbt är på väg att försvinna. Dessutom bör allt slån- och övrigt buskage röjas/ryckas bort. Om buskarna rycks bort kommer detta att skapa nya markstörningar som åtminstone på kortare sikt kan kompensera för uteblivet kaningrävande. Om inte kaninerna kan återetableras i Löderup bör naturvårdsbränning genomföras på olika delar av åsen varje år för att återskapa någon typ av störningskontinuitet. Lertäkten i Ålabodarna bör röjas så att de solexponerde delarna återtar sin torrmarkskaraktär. Dessutom bör den prydliga lövmätarens populationsstorlek och övriga förutsättningar på Ven undersökas.

Åtgärdsprogram Framtagande avbrutet

Buszko, J. & Nowacki, J. 2000. The Lepidoptera of Poland. A Distributional Checklist. Polish Entomological Monographs 1. Poznan & Torun (Polskie Towarzystwo Entomologiczne), 178 pp.

Ebert, G. (Ed.), Ebert, G., Bartsch, D., Hafner, S., Häuser, C., Nikusch, I., Ratzel, U., Steiner, A., Thiele, J. & Trusch. R. 2001. Die Schmetterlinge Baden-Württembergs. Band 8: Nachtfalter VI. [Geometridae].

Stuttgart (Eugen Ulmer GmbH & Co.), 541 pp.

Forster, W. & Wohlfahrt, T. A. 1981. Die Schmetterlinge Mitteleuropas. Spanner (Geometridae). Stuttgart (Franckhsche Verlagshandlung), 312 pp.

Hausmann, A. 2004. The Geometrid Moths of Europe vol 2. Apollo Books. Stenstrup. 600pp.

Hoffmeyer, S. 1960. De danske målere. Ed. 2 [1966]. Aarhus (Universitetsforlaget i Aarhus), 361 pp.

Skou, P. 1984. Nordens målere. Håndbog over de danske og fennoskandiske arter af Drepanidae og Geometridae (Lepidoptera). København & Svendborg (Fauna Bøger & Apollo Bøger), 332 pp.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Nils Ryrholm 2006. © ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Geometroidea  
  • Familj
    Geometridae - mätare 
  • Underfamilj
    Sterrhinae  
  • Tribus
    Scopulini  
  • Släkte
    Scopula  
  • Art
    Scopula ornata, (Scopoli, 1763) - prydlig lövmätare
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Nils Ryrholm 2006. © ArtDatabanken, SLU 2007.