Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Scydmaenus perrisi

Organismgrupp Skalbaggar, Kortvingar Scydmaenus perrisi
  Skalbaggar, Kortvingar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En liten rödbrun skalbagge som är ganska lik en myra. Kroppslängden är 1,6–1,9 mm. Hos hannen är huvudets baksida utformat som en grop med en liten upphöjning i framkanten. Hos den närbesläktade Scydmaenus hellwigi har hanen ett mycket bredare huvud med en mycket säreget formad, djup urgröpning i huvudets bakkant.
Utbredning
Länsvis förekomst för Scydmaenus perrisi Observationer i  Sverige för Scydmaenus perrisi
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Påträffad i östra Småland, på mellersta Öland, i Östergötland samt i Västmanland. Ej känd från övriga Norden eller Baltikum. Världsutbredningen omfattar för övrigt Syd- och Mellaneuropa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Knuten till myran Lasius brunneus och främst påträffad i gamla hålekar. Påträffad i Småland, Öland, Östergötland och Västmanland. Antalet lokalområden i landet skattas till 80 (40-140). Förekomstarean (AOO) skattas till 320 (160-560) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i bon av myran Lasius brunneus, främst i gamla grova träd, helst ihåliga gamla solexponerade stammar av ek. Arterna i familjen Scydmaenidae antas leva som rovdjur på kvalster. Arten påträffas oftast vid sållning hos myran och verkar kunna hittas som fullbildad under en stor del av året.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· asp
· asp
· björkar
· björkar
· bok
· bok
· ekar
· ekar
· popplar
· popplar
· skogslind
· skogslind
Levande träd
Levande träd
Dött träd
Dött träd
Levande djur
Levande djur
· brun trämyra
· brun trämyra
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Staphylinidae (kortvingar), Släkte Scydmaenus, Art Scydmaenus perrisi (Reitter, 1879) Synonymer Scydmaenus perrisii (Reitter, 1882)

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Knuten till myran Lasius brunneus och främst påträffad i gamla hålekar. Påträffad i Småland, Öland, Östergötland och Västmanland. Antalet lokalområden i landet skattas till 80 (40-140). Förekomstarean (AOO) skattas till 320 (160-560) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
En liten rödbrun skalbagge som är ganska lik en myra. Kroppslängden är 1,6–1,9 mm. Hos hannen är huvudets baksida utformat som en grop med en liten upphöjning i framkanten. Hos den närbesläktade Scydmaenus hellwigi har hanen ett mycket bredare huvud med en mycket säreget formad, djup urgröpning i huvudets bakkant.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Scydmaenus perrisi

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Scydmaenus perrisi

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Påträffad i östra Småland, på mellersta Öland, i Östergötland samt i Västmanland. Ej känd från övriga Norden eller Baltikum. Världsutbredningen omfattar för övrigt Syd- och Mellaneuropa.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Staphylinoidea  
  • Familj
    Staphylinidae - kortvingar 
  • Underfamilj
    Scydmaeninae - glattbaggar 
  • Tribus
    Scydmaenini  
  • Släkte
    Scydmaenus  
  • Art
    Scydmaenus perrisi(Reitter, 1879)
    Synonymer
    Scydmaenus perrisii (Reitter, 1882)

Larvutvecklingen sker i bon av myran Lasius brunneus, främst i gamla grova träd, helst ihåliga gamla solexponerade stammar av ek. Arterna i familjen Scydmaenidae antas leva som rovdjur på kvalster. Arten påträffas oftast vid sållning hos myran och verkar kunna hittas som fullbildad under en stor del av året.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· asp - Populus tremula (Har betydelse)
· björkar - Betula (Har betydelse)
· bok - Fagus sylvatica (Har betydelse)
· ekar - Quercus (Har betydelse)
· popplar - Populus (Har betydelse)
· skogslind - Tilia cordata (Har betydelse)
Levande träd (Viktig)
Dött träd (Har betydelse)
Levande djur (Viktig)
· brun trämyra - Lasius brunneus (Viktig)
Detta är ett exempel på en värmerelikt som lever i en ytterst smal nisch i det svenska eklandskapet och som säkerligen är mycket känslig för all negativ begränsning av biotopen.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Alla åtgärder som har negativ inverkan på eklandskapen, till exempel minskande frekvens av gamla hålträd samt igenväxning, måste begränsas. Vid all skötsel av dessa marker bör man även planera för den framtida successionen av grova lövträd, främst ekar.

Horion, A. 1949. Faunistik der mitteleuropäischen Käfer. Bd. 2: 214–215.

Lundberg, S. 1993. Skalbaggar i Hornsö- och Strömsrumstrakten i östra Småland. Ent. Tidskr. 114: 85.

Palm, T. 1954. Batrisodes Laportei (Aube) och Scydmaenus perrisi (Reitt). Opusc. Ent. 19: 21–26.

Palm, T. 1959. Die Holz- und Rindenkäfer der süd- und mittelschwedischen Laubbäume. Opusc. Ent. Suppl. XVI: 221.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Staphylinoidea  
  • Familj
    Staphylinidae - kortvingar 
  • Underfamilj
    Scydmaeninae - glattbaggar 
  • Tribus
    Scydmaenini  
  • Släkte
    Scydmaenus  
  • Art
    Scydmaenus perrisi, (Reitter, 1879)
    Synonymer
    Scydmaenus perrisii (Reitter, 1882)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.