Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  ginstfältmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Scythris crypta
Ginstfältmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Detta är vår minsta korthuvudmal med ett vingspann på bara 8–9 mm. Den liknar i håven mest en liten pinne eller ett barr. Kropp och framvingar är mörkt bruna till svarta med svagt blå eller purpuraktig glans. I regel bildar några vita fjäll en liten vit fläck i den centrala delen av vingen. De brunfjälliga bakvingarna är smala med nästan rak bakkant. Arten är närmast lik sandbackekorthuvudmalen Scythris siccella, som dock är mera brunfärgad med enstaka ockra-färgade fjäll i den yttre halvan av framvingen. Dessutom saknar den alltid den vita mittfläcken. Fjärilens litenhet och speciella biotopval bör utesluta de flesta förväxlingsbara arter. Den är avbildad i Bengtsson (1984).
Utbredning
Länsvis förekomst för ginstfältmal Observationer i  Sverige för ginstfältmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige är denna art endast känd från några närbelägna lokaler i södra Halland. Det första fyndet gjordes 4/6 1978 vid Mästocka ljunghed. Därefter påträffades den vid Våxtorp, samt i en vägslänt med ginst öster om Oskarsström 1994. Under inventeringsarbete som ingår i det nationella åtgärdsprogram som berör ginstfjärilarna och dess värdväxter påträffades arten i den övergivna grustäkten i Åled 2004. Samma år kunde arten även konstateras vid Veinge, dels vid stationsområdet, dels vid motorbanan i grustäkten öster om stationen. Vid fortsatt inventeringsarbete 2005 hittades ytterligare en ny förekomst vid Tönnersjömålet på Mästocka skjutfält. 2006 påträffades den även vid Övragård. Arten är i övrigt endast funnen på starkt begränsade lokaler i Danmark, Italien, forna Jugoslavien och Tjeckien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B1ab(i,ii,iii,iv,v)c(ii,iii,iv)+2ab(i,ii,iii,iv,v)c(ii,iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Arten är liksom värdväxten, hårginst Genista pilosa, mycket hårt trängd och finns bara på ett fåtal lokaler. Antalet lokalområden i landet skattas till 8 (6-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 400 (356-500) km² och förekomstarean (AOO) till 32 (24-40) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer i förekomstarean, antalet lokaler eller subpopulationer och antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(i,ii,iii,iv,v)c(ii,iii,iv)+2ab(i,ii,iii,iv,v)c(ii,iii,iv)).
Ekologi
Larven lever på hårginst Genista pilosa och arten förekommer på stäppartade sandmarker med värdväxten, men även på mycket torra ljunghedar. Fjärilen tycks trivas på habitat där ginsten står ganska öppet i morän eller sand, t ex i gamla grustäkter, utefter järnvägar och på ljunghedar som sköts med extensiv vårbränning där solen kommer åt att värma upp markskiktet kraftigt. I Veinge har arten snabbt vandrat in på nyetablerad lågväxt hårginst vid en nyanlagd del av motorbanan. Kunskapen om artens habitatkrav är begränsad, men det tycks som om arten i Sverige främst har hittats i låg vegetation. Eftersom den hos oss befinner sig på sin absoluta nordgräns är det rimligt att anta att den här är värmekrävande. Fjärilen ses från slutet av maj till början av juli och påträffas i regel genom skraphåvning av ginstplantorna i solsken under eftermiddagen. Den lilla svarta malen är svår att få syn på och ses sällan flyga.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· ginster
· ginster
· hårginst
· hårginst
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Scythrididae (fältmalar), Släkte Scythris, Art Scythris crypta Hannemann, 1961 - ginstfältmal Synonymer ginsthedkorthuvudmal

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B1ab(i,ii,iii,iv,v)c(ii,iii,iv)+2ab(i,ii,iii,iv,v)c(ii,iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Arten är liksom värdväxten, hårginst Genista pilosa, mycket hårt trängd och finns bara på ett fåtal lokaler. Antalet lokalområden i landet skattas till 8 (6-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 400 (356-500) km² och förekomstarean (AOO) till 32 (24-40) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer i förekomstarean, antalet lokaler eller subpopulationer och antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(i,ii,iii,iv,v)c(ii,iii,iv)+2ab(i,ii,iii,iv,v)c(ii,iii,iv)).

Åtgärdsprogram Fastställt
Detta är vår minsta korthuvudmal med ett vingspann på bara 8–9 mm. Den liknar i håven mest en liten pinne eller ett barr. Kropp och framvingar är mörkt bruna till svarta med svagt blå eller purpuraktig glans. I regel bildar några vita fjäll en liten vit fläck i den centrala delen av vingen. De brunfjälliga bakvingarna är smala med nästan rak bakkant. Arten är närmast lik sandbackekorthuvudmalen Scythris siccella, som dock är mera brunfärgad med enstaka ockra-färgade fjäll i den yttre halvan av framvingen. Dessutom saknar den alltid den vita mittfläcken. Fjärilens litenhet och speciella biotopval bör utesluta de flesta förväxlingsbara arter. Den är avbildad i Bengtsson (1984).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för ginstfältmal

Länsvis förekomst och status för ginstfältmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för ginstfältmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige är denna art endast känd från några närbelägna lokaler i södra Halland. Det första fyndet gjordes 4/6 1978 vid Mästocka ljunghed. Därefter påträffades den vid Våxtorp, samt i en vägslänt med ginst öster om Oskarsström 1994. Under inventeringsarbete som ingår i det nationella åtgärdsprogram som berör ginstfjärilarna och dess värdväxter påträffades arten i den övergivna grustäkten i Åled 2004. Samma år kunde arten även konstateras vid Veinge, dels vid stationsområdet, dels vid motorbanan i grustäkten öster om stationen. Vid fortsatt inventeringsarbete 2005 hittades ytterligare en ny förekomst vid Tönnersjömålet på Mästocka skjutfält. 2006 påträffades den även vid Övragård. Arten är i övrigt endast funnen på starkt begränsade lokaler i Danmark, Italien, forna Jugoslavien och Tjeckien.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Scythrididae - fältmalar 
  • Släkte
    Scythris  
  • Art
    Scythris cryptaHannemann, 1961 - ginstfältmal
    Synonymer
    ginsthedkorthuvudmal

Larven lever på hårginst Genista pilosa och arten förekommer på stäppartade sandmarker med värdväxten, men även på mycket torra ljunghedar. Fjärilen tycks trivas på habitat där ginsten står ganska öppet i morän eller sand, t ex i gamla grustäkter, utefter järnvägar och på ljunghedar som sköts med extensiv vårbränning där solen kommer åt att värma upp markskiktet kraftigt. I Veinge har arten snabbt vandrat in på nyetablerad lågväxt hårginst vid en nyanlagd del av motorbanan. Kunskapen om artens habitatkrav är begränsad, men det tycks som om arten i Sverige främst har hittats i låg vegetation. Eftersom den hos oss befinner sig på sin absoluta nordgräns är det rimligt att anta att den här är värmekrävande. Fjärilen ses från slutet av maj till början av juli och påträffas i regel genom skraphåvning av ginstplantorna i solsken under eftermiddagen. Den lilla svarta malen är svår att få syn på och ses sällan flyga.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Människoskapad miljö på land, Öppen fastmark, Exploaterad miljö, Blottad mark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· ginster - Genista (Viktig)
· hårginst - Genista pilosa (Viktig)
Värdväxtens avtagande och försvinnande från många lokaler genom att nyskapande av hedmarker har upphört, vilket lett till minskad ljungbränning, minskat kreatursbete etc. Skogsplantering, kvävenedfall, igenväxning, återställningsåtgärder efter grustäkt, gräsinsådd på vägslänter, kemisk växtbekämpning på banvallar och spårområden, byte från sand och fint grus till bergkross på banvallar, gödning genom stödutfodring, dyngansamling och konstgödsling samt exploatering för bebyggelse är exempel på hot. Alla dessa faktorer gör att den kontinuerliga störning av markskiktet, som behövs för att hårginsten och de insekter som lever på denna växt skall kunna överleva, helt har upphört.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
Ett nationellt åtgärdsprogram för ”Nålginst, tysk ginst och ginstlevande fjärilar” är framtaget för åren 2006–2010. Där föreslås bland annat att ginsten bör gynnas genom successiv ljungbränning inom Mästockareservatet, vid Veinge station och i övrigt genom att ginstlokaler skyddas mot igenväxning och skogsplantering. Nya ginstlokaler bör skapas genom exempelvis bränning av hyggen och genom att avstå från slentrianmässig slutbehandling av grustäkter med förekomst av hårginst, där i regel utplaning och tallplantering ingår. Då arten är beroende av en markstruktur med öppen sand, är sannolikt den viktigaste åtgärden en försiktig avskrapning eller harvning av markytan, för att därigenom skapa nya sandblottor.

Åtgärdsprogram Fastställt

Bengtsson, B. Å. 1984. The Scythrididae of Northern Europe. Fauna Ent. Scand. 13.

Larsson, K. (Opubl.). Åtgärdsprogram för Nålginst, Tagginst och ginstlevande fjärilar. Naturvårdsverket.

Svensson, I. 1979. Anmärkningsvärda fynd av Microlepidoptera i Sverige 1978. Ent. Tidskr. 100: 92–93.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Jan-Olov Björklund 2006. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Scythrididae - fältmalar 
  • Släkte
    Scythris  
  • Art
    Scythris crypta, Hannemann, 1961 - ginstfältmal
    Synonymer
    ginsthedkorthuvudmal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Jan-Olov Björklund 2006. © ArtDatabanken, SLU 2006.