Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  arvfältmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Scythris knochella
Arvfältmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Den mörkt brungrå framvingen med svag purpurglans har ett längsgående gulvitt streck från vingbasen till dryga mitten av vingen. I rät linje utanför detta finns en tydlig triangulär gulvit punkt.Tillsammans bildar dessa ett utropstecken, vilket har givit arten dess svenska namn. Bakvingen är mörkt gråbrun liksom kroppen i övrigt. Bakkroppens apikala del och analtofsens undersida är elfenbensvita. Vingspann 12-14 mm. Trots den karakteristiska teckningen finns en förväxlingsrisk med närstående Scyhtris-arter som t.ex. S. cicadella, S. limbella och S. potentillella kan ha element i teckningen som påminner om S. knochella. Särskilt slitna exemplar kan innebära identifieringsproblem. På ev. nyupptäckta lokaler är det därför lämpligt att ta beläggexemplar (hane) för genitalpreparering för säker artbestämning. Den gröntonat vita larven har rödaktigt gula dorsal och subdorsallinjer samt gultaktigt huvud med mörka fläckar.
Utbredning
Länsvis förekomst för arvfältmal Observationer i  Sverige för arvfältmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige är arten endast känd från ett öppet örtrikt sandområde på Revingefältet i anslutning till Krankesjön i södra Skåne. En hane kunde påträffas där 1975-07-15, vilket utgör det första säkra belägget för artens förekomst i landet (Samuelsson 1976). Äldre uppgifter från andra landskap har ej kunnat verifieras eller har visat sig varit grundade på felbestämning. Arten finns fortfarande kvar vid Krankesjön, bl.a. kunde ett tiotal relativt nykläckta individer observeras 2008-07-13 nektarsökande på hedblomster Helichrysum arenarium (A. Björkerling). Närmast utanför landet förekommer den på en lokal i Danmark och är vidare spridd i Mellan- och Sydeuropa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Akut hotad (CR)
Kriterier
B1ab(ii,iii,iv,v)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Endast känd från ett öppet örtrikt sandmarksområde i anslutning till Krankesjön i södra Skåne. Biotopen har på senare år till stora delar förstörts på grund av hårt bete med Highland cattleboskap. Denna typ av sandmarker har i stort försvunnit från Skåne i takt med omställningen av jordbruket och ökat användande av konstgödsel. Larven lever troligen på olika arter av Cerastium. Antalet lokalområden i landet skattas till 3 (2-6). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 12 (8-64) km² och förekomstarean (AOO) till 12 (8-24) km². -2010. Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Akut hotad (CR). De skattade värdena för utbredningsområde ligger under gränsvärdet för Akut hotad (CR). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(ii,iii,iv,v)c(iv)).
Ekologi
Artens biologi är ofullständigt känd. Larven lever på fältarv Cerastium arvense och vårarv C. semicecandrum, men troligen också på andra örter. Larvfynd har t.ex. även gjorts på timjan Thymus sp. Larven lever under maj-juni i ett vävrör som löper längs stammen på näringsväxten och är utdraget från växten ett stycke ovanpå marken (Schütze 1931). Fjärilen förekommer huvudsakligen i juli på öppna, gärna sandiga marker. Den flyger uppenbarligen ogärna och aktivitetsperioden omfattar juli och början av augusti. Fjärilen söker nektar på olika blommor gärna korgblommiga under varma eftermiddagar.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· fältarv
· fältarv
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Scythrididae (fältmalar), Släkte Scythris, Art Scythris knochella (Fabricius, 1794) - arvfältmal Synonymer utropstecknad korthuvudmal

Kategori Akut hotad (CR)
Kriterier B1ab(ii,iii,iv,v)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Endast känd från ett öppet örtrikt sandmarksområde i anslutning till Krankesjön i södra Skåne. Biotopen har på senare år till stora delar förstörts på grund av hårt bete med Highland cattleboskap. Denna typ av sandmarker har i stort försvunnit från Skåne i takt med omställningen av jordbruket och ökat användande av konstgödsel. Larven lever troligen på olika arter av Cerastium. Antalet lokalområden i landet skattas till 3 (2-6). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 12 (8-64) km² och förekomstarean (AOO) till 12 (8-24) km². -2010. Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Akut hotad (CR). De skattade värdena för utbredningsområde ligger under gränsvärdet för Akut hotad (CR). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(ii,iii,iv,v)c(iv)).
Den mörkt brungrå framvingen med svag purpurglans har ett längsgående gulvitt streck från vingbasen till dryga mitten av vingen. I rät linje utanför detta finns en tydlig triangulär gulvit punkt.Tillsammans bildar dessa ett utropstecken, vilket har givit arten dess svenska namn. Bakvingen är mörkt gråbrun liksom kroppen i övrigt. Bakkroppens apikala del och analtofsens undersida är elfenbensvita. Vingspann 12-14 mm. Trots den karakteristiska teckningen finns en förväxlingsrisk med närstående Scyhtris-arter som t.ex. S. cicadella, S. limbella och S. potentillella kan ha element i teckningen som påminner om S. knochella. Särskilt slitna exemplar kan innebära identifieringsproblem. På ev. nyupptäckta lokaler är det därför lämpligt att ta beläggexemplar (hane) för genitalpreparering för säker artbestämning. Den gröntonat vita larven har rödaktigt gula dorsal och subdorsallinjer samt gultaktigt huvud med mörka fläckar.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för arvfältmal

Länsvis förekomst och status för arvfältmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för arvfältmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige är arten endast känd från ett öppet örtrikt sandområde på Revingefältet i anslutning till Krankesjön i södra Skåne. En hane kunde påträffas där 1975-07-15, vilket utgör det första säkra belägget för artens förekomst i landet (Samuelsson 1976). Äldre uppgifter från andra landskap har ej kunnat verifieras eller har visat sig varit grundade på felbestämning. Arten finns fortfarande kvar vid Krankesjön, bl.a. kunde ett tiotal relativt nykläckta individer observeras 2008-07-13 nektarsökande på hedblomster Helichrysum arenarium (A. Björkerling). Närmast utanför landet förekommer den på en lokal i Danmark och är vidare spridd i Mellan- och Sydeuropa.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Scythrididae - fältmalar 
  • Släkte
    Scythris  
  • Art
    Scythris knochella(Fabricius, 1794) - arvfältmal
    Synonymer
    utropstecknad korthuvudmal

Artens biologi är ofullständigt känd. Larven lever på fältarv Cerastium arvense och vårarv C. semicecandrum, men troligen också på andra örter. Larvfynd har t.ex. även gjorts på timjan Thymus sp. Larven lever under maj-juni i ett vävrör som löper längs stammen på näringsväxten och är utdraget från växten ett stycke ovanpå marken (Schütze 1931). Fjärilen förekommer huvudsakligen i juli på öppna, gärna sandiga marker. Den flyger uppenbarligen ogärna och aktivitetsperioden omfattar juli och början av augusti. Fjärilen söker nektar på olika blommor gärna korgblommiga under varma eftermiddagar.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· fältarv - Cerastium arvense (Har betydelse)
Igenväxning, skogsplantering och bebyggelse. På den enda kända svenska förekomsten har biotopen till stora delar påverkats av hårt bete med boskap i ranch-drift. Denna typ av sandmarker har i stort försvunnit från Skåne på grund av expanderande jordbruk eller igenväxning. Skogsplantering, åkerbruk eller exploatering med bebyggelse är direkt förödande för torrängsarter som denna.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Bekämpningsmedel (Viss negativ effekt)
Röjning för vidmakthållande av öppna ytor och pinnharvning för att bibehålla uppbrutet fältskikt och gynna ettåriga näringsväxter är sannolikt avgörande för artens överlevnad i landet. På den kända lokalen bör en skötselplan utformas där en ny lämplig betesregim gynnar och inte nöter ut de känsliga torrängsmarkerna.

Bengtsson, B.Å. 1984. The Scythrididae of Northern Europe. Fauna Ent. Scand. 13.

Samuelsson, G. 1976. Ett säkert fynd av Scythris knochella F. i Sverige (Lep. Scythridae). Entomologen 5(1): 17-18.

Schütze, K.T. 1931. Die Biologie der Kleinschmetterlinge unter besonderer Berücksichtigung ihrer Nährpflanzen und Erscheinungszeiten. Frankfurt am Main.

Spuler, A. 1910. Die Schmetterlinge Europas. Band 2. Stuttgart.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingvar Svensson 1989. Rev. Ingvar Svensson 1994, Björn Cederberg 2011. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Scythrididae - fältmalar 
  • Släkte
    Scythris  
  • Art
    Scythris knochella, (Fabricius, 1794) - arvfältmal
    Synonymer
    utropstecknad korthuvudmal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingvar Svensson 1989. Rev. Ingvar Svensson 1994, Björn Cederberg 2011. © ArtDatabanken, SLU 2005.