Sideridis turbida
Vitpunkterat lundfly
Fjärilar, Nattflyn
- Ej bedömd NE
- Ej tillämplig NA
- Livskraftig LC
- Kunskapsbrist DD
- Nära hotad NT
- Sårbar VU
- Starkt hotad EN
- Akut hotad CR
- Nationellt utdöd RE
Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Noctuidae (nattflyn), Släkte Sideridis, Art Sideridis turbida (Esper, 1790) - vitpunkterat lundfly Synonymer Sideridis albicolon (Hübner, 1813)
Kriterier B2b(ii,iii,iv,v)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
-
2010 Sårbar (VU)
-
2005 Nära hotad (NT)
-
2000 Nära hotad (NT)
Dokumentation Vitpunkterat lundfly förekommer lokalt på sandfältsområden och stäppängar i södra Halland, Skåne, Blekinge och på Öland. Arten får för närvarande sitt livsutrymme, liksom många andra arter knutna till öppna torrmarker, successivt minskat genom igenväxning och i en del fall även exploatering. Larven lever på ett flertal lågväxta örter. Habitatkvaliteten minskar även genom fortgående kvävenedfall och igenväxning med knylhavre. Antalet reproduktiva individer skattas till 3000 (2000-4000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 450 (140-900) km². Populationen minskar med mer än 5% inom 10 år. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2b(ii,iii,iv,v)c(iv)).
Länsvis förekomst och status för vitpunkterat lundfly baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.
Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.
Vitpunkterat lundfly har sedan länge uppfattats som sällsynt och förekommer endast på ett fåtal platser i landet någorlunda talrikt. Arten uppgavs av Wallengren under 1800-talet från Skåne och Uppland. I Uppland har den aldrig återfunnits, och fyndet bör kanske betraktas som infört eller felbestämt. De kända förekomsterna var fram till slutet av 1960-talet Halland (utan lokalangivelse), Öland: Vickleby och Räpplinge; Blekinge: Asarum, Skåne: Vejbystrand vid Skälderviken samt i sydvästra Skåne, Löddeköpinge, Lund, St. Hult, Skanör och Bedinge. I östra Skåne föreligger cirka tio lokalangivelser mellan Kåseberga, Benestad och Sandhammaren i söder, samt mellan Åhus och Kristianstad i norr. Inom dessa områden i östra Skåne påträffas vitpunkterat lundfly fortfarande årligen. På några platser, såsom Kåseberga backar och Åhustraktens sandstäppområden, kan arten vissa år vara talrik. Vidare förekommer den ännu relativt talrikt i Veberödstrakten i Skåne, samt på sandstäppområdena vid Gårdby och Åby på Öland. Arten har under de senaste 30 åren även påträffats enstaka i Halmstadstrakten i Halland, i sydöstligaste Småland, samt vid Tveta och Löttorp på Öland. Ett exemplar har påträffats på Gotska Sandön 1979 respektive på Gotland: Hamra 2004. Arten har inte påträffats i Finland och endast få fyndorter anges från Lettland, liksom från Litauen, där den är funnen i fem av 45 distrikt. I Norge förekommer vitpunkterat lundfly sällsynt inom Rogalands sanddynområden på Jären söder om Stavanger. Här påvisades arten först i sex exemplar från två områden 1950, samt ett äldre dittills obeaktat fynd från 1935. Danmark är det enda land i Norden där vitpunkterat lundfly är mer utbredd och lokalt påträffas relativt talrikt. Fynd redovisas från alla distrikt, men arten är endast mer sporadiskt funnen på Lolland och Falster. Dess nordvästgräns i Europa är östra Skottland och östra Irland, där den anges vara lokal, medan den längre söderut i England och Wales är vitt utbredd vid kusten i sanddynområden och även förekommer på några sandiga hedar i inlandet. I Tyskland förekommer vitpunkterat lundfly lokalt och sällsynt till mycket sällsynt, med något talrikare förekomst på en plats. Artens världsutbredning är något oklar genom sammanblandning med en närstående art. Den uppges förekomma från norra delen av Medelhavsområdet till Ural och Centralasien.
-
RikeAnimalia - djur
-
StamArthropoda - leddjur
-
UnderstamHexapoda - insekter
-
KlassInsecta - egentliga insekter
-
OrdningLepidoptera - fjärilar
-
ÖverfamiljNoctuoidea
-
FamiljNoctuidae - nattflyn
-
UnderfamiljNoctuinae
-
TribusHadenini
-
SläkteSideridis
-
ArtSideridis turbida(Esper, 1790) - vitpunkterat lundflySynonymerSideridis albicolon (Hübner, 1813)
Artens livsmiljö är sandstäpp i inlandet och sanddyner vid havet. Larven är mer eller mindre polyfag och uppges i Danmark leva av mållväxter Chenopodium spp. och Atriplex spp., puktörne Ononis repens, maskrosor Taraxacum spp., slideväxter Polygonum spp. och skräppor Rumex spp. Från England anges även senapsväxter Sisymbrium spp. fungera som värdväxter. Larven är uteslutande nattaktiv och förpuppningen äger rum på upp till 35 cm djup i en jordkokong. Övervintringen sker i puppstadiet. Flygtiden infaller från sista dagarna i maj till början av juli. I Sverige kläcker vitpunkterat lundfly tidigare på de sydvända backarna vid Kåseberga än i det flacka Åhusområdet, som även befinner sig på större avstånd från havet. Fjärilen är aktiv från skymningen genom hela natten och kan lockas till UV-ljus och jäst fruktsaft. Den kan även påträffas under parningen sittande högt i örtvegetationen. Vilka faktorer som begränsar dess utbredning och populationstäthet är okända, det förefaller dock som om arten kräver stora arealer av lämplig livsmiljö och därför har svårt att överleva i regioner där endast en smalare strandremsa med öppna sandiga biotoper erbjuds. Den större utbredningen mot norr i länder med ett mer atlantiskt klimat talar för att den alternativt kräver en lång invintringsperiod eller inte klarar många minusgrader under övervintringen.
Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)
Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap
Landskapstyper där arten kan förekomma: Havsstrand
Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark
Biotoper där arten kan förekomma: Blottad mark
Substrat/Föda:Påverkan
- Försurning (Viss negativ effekt)
- Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
- Igenplantering (Stor negativ effekt)
Ander, K. 1945. Kritisk granskning av våra Macrolepidoptera dubiae. Opusc. ent. 10: 65–97.
Burrau, N. 1937. Faunistiska notiser om Lepidoptera. Opusc. ent. 2: 153–155.
Douwes, P., Kaaber, S., Nordström, F., Opheim, M. & Sotavalta, O. 1969. De fennoskandiska och danska nattflynas utbredning. C. W. K. Gleerups förlag, Lund.
Forslund, M. 1996. Sandstäpp – ett exotiskt inslag på Öland. Lucanus 1(2): 51–55.
Franzén, M. & Johannesson, M. 2005. Intressanta fynd av storfjärilar (Macrolepidoptera) i Sverige 2004. Ent. Tidskr. 126: 55–70.
Hoffmeyer, S. 1962. De danske ugler. Universitetsforlaget, Århus.
Ivinskis, P. 1993. Check-list of Lithuanian Lepidoptera. Ekologijos Institutas, Vilnius.
Kjellander, E. 1944. Lepidopterologiska notiser 2. Opusc. ent. 9(1–2): 53–55.
Koch, M. 1983. Wir bestimmen Schmetterlinge. III teil; Eulenfalter, Neumann-Neudamm Verlag, Radebeul.
Lampa, S. 1885. Förteckning öfver Skandinaviens och Finlands Macrolepidoptera. Ent. Tidskr. 6(1–3): 1–137.
Meyrick, E. 1895. British Lepidoptera. MacMillan and co., London.
Nielsen, A. 1951. Tre noctuider nye for Norges fauna, funnet på Jaeren (Ry). Norsk Ent. Tidskr. 8: 217–218.
Nielsen, A. 1956. Bidrag til Rogalands macrolepidopterfauna, med saerlig henblikk på Jaeren. Norsk Ent. Tidskr. 10(1): 1–30.
Nordström, F. 1929. Halländska fjärilar. Ent. Tidskr. 50(1): 49–53.
Nordström, F., Wahlgren, E. & Tullgren, A. 1935–41. Svenska fjärilar. Nordisk familjeboks förlag, Stockholm.
Palm, N. B. 1945. Lepidopterologiska anteckningar. Opusc. ent. 10(1–2): 58–60. Palmqvist, G. 1999. Intressanta fynd av storfjärilar (Macrolepidoptera) i Sverige 1998. Ent. Tidskr. 120: 59–74.
Skinner, B. 1984. Colour identification guide to moths of British Isles. Penguin Books Ltd, Harmondsworth.
Skou, P. 1991. Nordens ugler. Danmarks dyreliv Bind 5. Apollo books, Stenstrup.
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Claes U. Eliasson 1995. Rev. Claes U. Eliasson 1999. Rev. Claes U. Eliasson 2005. © ArtDatabanken, SLU 2005.
-
RikeAnimalia - djur
-
StamArthropoda - leddjur
-
UnderstamHexapoda - insekter
-
KlassInsecta - egentliga insekter
-
OrdningLepidoptera - fjärilar
-
ÖverfamiljNoctuoidea
-
FamiljNoctuidae - nattflyn
-
UnderfamiljNoctuinae
-
TribusHadenini
-
SläkteSideridis
-
ArtSideridis turbida, (Esper, 1790) - vitpunkterat lundflySynonymerSideridis albicolon (Hübner, 1813)
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Claes U. Eliasson 1995. Rev. Claes U. Eliasson 1999. Rev. Claes U. Eliasson 2005. © ArtDatabanken, SLU 2005.