Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Silusa rubiginosa

Organismgrupp Skalbaggar, Kortvingar Silusa rubiginosa
  Skalbaggar, Kortvingar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 3,5-4 mm lång, kraftigt byggd, spolformig kortvinge. Kroppen är svart eller mörkbrun, halsskölden är ljusare mot sidorna och täckvingarna är brunröda med mörkare fält mot sömmen och skutellen. Antennerna är bruna med ljusare bas och benen är rödgula. Huvud och halssköld är mycket tätt punkterade och hela kroppen är täckt med en gulaktig behåring. Antennerna är påfallande breda. Denna art liksom flera andra kortvingar bör säkert artbestämmas av en specialist.
Utbredning
Länsvis förekomst för Silusa rubiginosa Observationer i  Sverige för Silusa rubiginosa
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Påträffad från Skåne till Dalarna och Gästrikland. Känd från alla våra grannländer. Världsutbredningen är begränsad till Europa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Lever under bark i anslutning till savflöden, främst på alm. Utbredd från Skåne till Gästrikland. Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (50-200). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (200-800) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Ekologi
Lever under bark i anslutning till savflöden på levande träd. De flesta fynden är gjorda runt savflöden på nedre delen av almar både i parker, alléer och i skogsmark. Arten attraheras även av savflöden som åstadkoms genom larvangrepp av vanlig träfjäril (Cossus cossus) på andra lövträd som asp, poppel, sälg och björk. Den fullbildade skalbaggen påträffas från mars till senhösten. Arten lever förmodligen som rovdjur på alla de flugarter och skalbaggar som lever av den utflytande saven. Den gömmer sig under barkflagor som finns runt savflödena på träden.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Triviallövskog
Triviallövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· almar
· almar
· asp
· asp
· björkar
· björkar
· bok
· bok
· ekar
· ekar
· popplar
· popplar
· skogslönn
· skogslönn
· sälg
· sälg
· viden
· viden
Levande träd
Levande träd
· sälg
· sälg
Levande djur
Levande djur
· leddjur
· leddjur
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Staphylinidae (kortvingar), Släkte Silusa, Art Silusa rubiginosa Erichson, 1837 Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Lever under bark i anslutning till savflöden, främst på alm. Utbredd från Skåne till Gästrikland. Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (50-200). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (200-800) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
En 3,5-4 mm lång, kraftigt byggd, spolformig kortvinge. Kroppen är svart eller mörkbrun, halsskölden är ljusare mot sidorna och täckvingarna är brunröda med mörkare fält mot sömmen och skutellen. Antennerna är bruna med ljusare bas och benen är rödgula. Huvud och halssköld är mycket tätt punkterade och hela kroppen är täckt med en gulaktig behåring. Antennerna är påfallande breda. Denna art liksom flera andra kortvingar bör säkert artbestämmas av en specialist.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Silusa rubiginosa

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Silusa rubiginosa

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Påträffad från Skåne till Dalarna och Gästrikland. Känd från alla våra grannländer. Världsutbredningen är begränsad till Europa.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Staphylinoidea  
  • Familj
    Staphylinidae - kortvingar 
  • Underfamilj
    Aleocharinae - småkortvingar 
  • Tribus
    Homalotini  
  • Släkte
    Silusa  
  • Art
    Silusa rubiginosaErichson, 1837

Lever under bark i anslutning till savflöden på levande träd. De flesta fynden är gjorda runt savflöden på nedre delen av almar både i parker, alléer och i skogsmark. Arten attraheras även av savflöden som åstadkoms genom larvangrepp av vanlig träfjäril (Cossus cossus) på andra lövträd som asp, poppel, sälg och björk. Den fullbildade skalbaggen påträffas från mars till senhösten. Arten lever förmodligen som rovdjur på alla de flugarter och skalbaggar som lever av den utflytande saven. Den gömmer sig under barkflagor som finns runt savflödena på träden.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Triviallövskog, Löv-/barrblandskog, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· almar - Ulmus (Viktig)
· asp - Populus tremula (Har betydelse)
· björkar - Betula (Har betydelse)
· bok - Fagus sylvatica (Har betydelse)
· ekar - Quercus (Har betydelse)
· popplar - Populus (Har betydelse)
· skogslönn - Acer platanoides (Har betydelse)
· sälg - Salix caprea (Har betydelse)
· viden - Salix (Har betydelse)
Levande träd (Viktig)
· sälg - Salix caprea (Har betydelse)
Levande djur (Viktig)
· leddjur - Arthropoda (Viktig)
Gamla savande träd gallras ofta ut ur alléer och parker med den motiveringen att de anses som farliga trots att de kan sava under många decennier utan att vara rötskadade i någon större omfattning. Almsjukan är även ett hot på många ställen i Sydsverige genom att många gamla almar dör i förväg på grund av almsjukeangreppen

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Man bör avvakta med att avverka gamla savande almar och försöka spara dem så länge som möjligt. Toppkapning (hamling) är ett sätt att eliminera faran för att träddelar skadar folk. Savande och skadade träd i skogen bör sparas i samband med gallringar och slutavverkningar.

Baranowski, R. 1991. En inventering av skalbaggsfaunan vid Maltesholm. Länsstyrelsen i Kristianstad. 1991.

Hansen, V. 1964. Fortegnelse over Danmarks biller. Entomol. Meddel. 33: 153.

Jansson, A. 1921. Coleopterologiska bidrag 4–5. Ent. Tidskr. 42: 175–210.

Koch, K. 1989. Die Käfer Mitteleuropas, Ökologie, Band 1. Krefeld, sid.353.

Palm, T. 1933. Anmaärkningsvärda coleopterfynd från Sydskånes kusttrakter. Ent. Tidskr. 54: 89–105.

Palm, T. 1938. Bidrag till kännedom om den skånska coleopterfaunan. Opusc. Ent. 3: 79–83.

Palm, T. 1959. Die Holz- und Rindenkäfer der süd- und mittelschwedischen Laubbäume. Opusc. Ent. Suppl. 16: 229.

Palm, T. 1960. Bidrag till kännedom om svenska skalbaggars biologi och systematik. 36–38. Ent. Tidskr. 81: 98–107.

Palm, T. 1968. Svensk Insektfauna 9. Skalbaggar, Kortvingar Häfte 5: 54–55.

Sörensson, M. 1995. Om faunan av ryggradslösa djur i Vesums mosse samt några andra områden i Burlövs och Staffantorps kommuner.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 2002. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Staphylinoidea  
  • Familj
    Staphylinidae - kortvingar 
  • Underfamilj
    Aleocharinae - småkortvingar 
  • Tribus
    Homalotini  
  • Släkte
    Silusa  
  • Art
    Silusa rubiginosa, Erichson, 1837
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 2002. © ArtDatabanken, SLU 2005.