Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Siphlonurus armatus

Organismgrupp Sländor, Dagsländor Siphlonurus armatus
  Sländor, Dagsländor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Larven har tre stjärtspröt medan den vuxna sländan endast har två. Larverna har två rader med bladlika gälar på bakkroppen där de två främsta är dubbla medan de sex bakre är enkla. Larven är 12–17 mm som störst och den vuxna insekten i ungefär samma storlek. Det mest utmärkande kännetecknet för familjen Siphlonuridaes larver är bakroppsegementens spetsiga sidotaggar. Liknande taggar finns även hos andra svenska arter men dessa dagsländor är betydligt mindre i storlek. De vuxna sländorna artbestäms utifrån utseendet på nionde bakkroppssegmentet och på hannens könsdelar.
Utbredning
Länsvis förekomst för Siphlonurus armatus Observationer i  Sverige för Siphlonurus armatus
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
S. armatus är en centraleuropeisk art vars yttre förekomstområden är belägna i Storbritannien, Beneluxländerna, Sverige, Alperna, Bulgarien/Rumänien och några ryska delrepubliker. I Sverige är arten idag känd från Södermanland och Uppland. Den noterades först <1909 vid Billinge i Skåne (varifrån inga moderna fynd föreligger) men observerades sedan inte förrän april 1989 - i en bäck som mynnar i Brakmaren i Stockholms län. Sedan dess har ett flertal bäckar av rätt typ undersökts i Stockholms län under maj och antalet fynd har därvid successivt ökat. Frånsett området kring Stockholm har S. armatus dock inte återfunnits i Sverige efter 1970, trots att mer än 10 000 bottenfaunaprov tagits. Arten är inte heller upptagen i bestämningsnyckeln för danska dagsländor av 1984 (Wiberg-Larsen, 1984) men däremot i den engelska från 1988 (Elliot et al., 1988). Det kan inte uteslutas att S. armatus förväxlats med S. aestivalis före 1981, vilket i så fall påverkar utbredningsbilden. Först 1981 gavs en bestämningsnyckel ut som medgav säker bestämning av Siphlonurus -arterna (Malzacher, 1981). För att erhålla en klar bild av artens tidigare utbredning och eventuella tillbakagång behöver världens Siphlonurus -material revideras.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2b(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Lever i små, temporära, kustnära bäckar med högt pH. Idag främst förekommande i Mälardalen samt känd från en bäck i vardera Skåne och Kamlar län. Risken att arten minskar är uppenbar p.g.a. sjunkande syrgashalter till följd av jord- och skogsbruksaktiviteter, samt klimatförändring med ökande vattentemperaturer. Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (20-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 15784 (15000-20000) km² och förekomstarean (AOO) till 120 (80-200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii)).
Ekologi
S. armatus har en ettårig livscykel och tillbringar vinterhalvåret i äggstadiet. Arten lever i bäckar som är så små att de kan frysa till under vintern och torka ut under sommaren. Medelbredden på de bäckar där den påträffats understiger en meter. Larverna livnär sig i akvarium på alger och delar av högre växter. Som unga återfinns de under våren i skuggade, grunda och hastigt rinnande partier med i huvudsak grusbotten. De fullväxta, mycket snabbsimmande larverna söker sig till djupare lugnområden som kan bilda små isolerade vattenpölar om bäcken torkar ut under sommaren. Sådana pölar kan vara fyllda av tusentals larver, och det är vanligen där kläckningen från larv till vingad insekt sker. Vid kläckning tycks arten gynnas av hög vattentemperatur, varför pölarna inte behöver vara skuggade. I England uppges arten vara funnen i sjöar och dammar samt i sakta rinnande bäckar och älvar. Den kräver sannolikt ett kontinuerligt flöde av kyligt vatten från mars till juni. Vidare synes den kräva att det kan bildas små, varaktiga vattenpölar med strilvatten om bäcken i övrigt torkar ut under sommaren. Bottnen har vid fyndlokalerna bestått antingen av hällar med kraftig sprickbildning bevuxna med mossa (Fontinalis antipyretica) eller av grus-sand. De få fyndlokalerna har kantats av klenvuxen lövskog med inslag av i första hand al eller, vad gäller vuxna larver, öppna gräsmarker. Det är lätt att kläcka vuxna larver till vingade insekter i akvarium vilket tyder på att dessa är tämligen tåliga.
Landskapstyper
Sötvatten
Sötvatten
Våtmark
Våtmark
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Vattendrag
Vattendrag
Sötvattensstrand
Sötvattensstrand
Vattenmassa
Vattenmassa
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor), "Allätare" (omnivor), Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Ephemeroptera (dagsländor), Familj Siphlonuridae (simdagsländor), Släkte Siphlonurus, Art Siphlonurus armatus Eaton, 1870 Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2b(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Lever i små, temporära, kustnära bäckar med högt pH. Idag främst förekommande i Mälardalen samt känd från en bäck i vardera Skåne och Kamlar län. Risken att arten minskar är uppenbar p.g.a. sjunkande syrgashalter till följd av jord- och skogsbruksaktiviteter, samt klimatförändring med ökande vattentemperaturer. Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (20-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 15784 (15000-20000) km² och förekomstarean (AOO) till 120 (80-200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii)).
Larven har tre stjärtspröt medan den vuxna sländan endast har två. Larverna har två rader med bladlika gälar på bakkroppen där de två främsta är dubbla medan de sex bakre är enkla. Larven är 12–17 mm som störst och den vuxna insekten i ungefär samma storlek. Det mest utmärkande kännetecknet för familjen Siphlonuridaes larver är bakroppsegementens spetsiga sidotaggar. Liknande taggar finns även hos andra svenska arter men dessa dagsländor är betydligt mindre i storlek. De vuxna sländorna artbestäms utifrån utseendet på nionde bakkroppssegmentet och på hannens könsdelar.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Siphlonurus armatus

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Siphlonurus armatus

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



S. armatus är en centraleuropeisk art vars yttre förekomstområden är belägna i Storbritannien, Beneluxländerna, Sverige, Alperna, Bulgarien/Rumänien och några ryska delrepubliker. I Sverige är arten idag känd från Södermanland och Uppland. Den noterades först <1909 vid Billinge i Skåne (varifrån inga moderna fynd föreligger) men observerades sedan inte förrän april 1989 - i en bäck som mynnar i Brakmaren i Stockholms län. Sedan dess har ett flertal bäckar av rätt typ undersökts i Stockholms län under maj och antalet fynd har därvid successivt ökat. Frånsett området kring Stockholm har S. armatus dock inte återfunnits i Sverige efter 1970, trots att mer än 10 000 bottenfaunaprov tagits. Arten är inte heller upptagen i bestämningsnyckeln för danska dagsländor av 1984 (Wiberg-Larsen, 1984) men däremot i den engelska från 1988 (Elliot et al., 1988). Det kan inte uteslutas att S. armatus förväxlats med S. aestivalis före 1981, vilket i så fall påverkar utbredningsbilden. Först 1981 gavs en bestämningsnyckel ut som medgav säker bestämning av Siphlonurus -arterna (Malzacher, 1981). För att erhålla en klar bild av artens tidigare utbredning och eventuella tillbakagång behöver världens Siphlonurus -material revideras.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Ephemeroptera - dagsländor 
  • Familj
    Siphlonuridae - simdagsländor 
  • Släkte
    Siphlonurus  
  • Art
    Siphlonurus armatusEaton, 1870

S. armatus har en ettårig livscykel och tillbringar vinterhalvåret i äggstadiet. Arten lever i bäckar som är så små att de kan frysa till under vintern och torka ut under sommaren. Medelbredden på de bäckar där den påträffats understiger en meter. Larverna livnär sig i akvarium på alger och delar av högre växter. Som unga återfinns de under våren i skuggade, grunda och hastigt rinnande partier med i huvudsak grusbotten. De fullväxta, mycket snabbsimmande larverna söker sig till djupare lugnområden som kan bilda små isolerade vattenpölar om bäcken torkar ut under sommaren. Sådana pölar kan vara fyllda av tusentals larver, och det är vanligen där kläckningen från larv till vingad insekt sker. Vid kläckning tycks arten gynnas av hög vattentemperatur, varför pölarna inte behöver vara skuggade. I England uppges arten vara funnen i sjöar och dammar samt i sakta rinnande bäckar och älvar. Den kräver sannolikt ett kontinuerligt flöde av kyligt vatten från mars till juni. Vidare synes den kräva att det kan bildas små, varaktiga vattenpölar med strilvatten om bäcken i övrigt torkar ut under sommaren. Bottnen har vid fyndlokalerna bestått antingen av hällar med kraftig sprickbildning bevuxna med mossa (Fontinalis antipyretica) eller av grus-sand. De få fyndlokalerna har kantats av klenvuxen lövskog med inslag av i första hand al eller, vad gäller vuxna larver, öppna gräsmarker. Det är lätt att kläcka vuxna larver till vingade insekter i akvarium vilket tyder på att dessa är tämligen tåliga.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor), "Allätare" (omnivor), Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Sötvatten

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark, Skog, Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Vattendrag, Sötvattensstrand, Vattenmassa

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
Organogena jordar/sediment (Har betydelse)
Arten hotas troligen av ändrad flödesrytmik som medför torrperioder under tiden mars–juli, samt av ändrade temperaturförhållanden med högre vattentemperatur under mars–juni. Sannolikt är den under någon fas av sin utveckling känslig för låga pH-värden, syrgasbrist och/eller hög vattengrumlighet. Utjämning av bottnar via t.ex. vegetationsrensning torde hota arten genom att förutsättningarna för att bilda vattenpölar som håller strilvatten under torrperioden minskar.

Påverkan
  • Försurning (Viss negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Vattenreglering (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
  • Vattengrumling (Stor negativ effekt)
Vid de få vattendrag som idag hyser arten bör lövskogsbevuxna skyddszoner avsättas längs stränderna. Vidare bör man undvika vegetationsrensning i dessa vattendrag. Den bör även eftersökas ytterligare i sydligaste Sverige.

Bengtsson, S. 1909. Beiträge zur Kenntnis der palärarktischen Ephemeriden. Acta Univ. Lund. (N. F.), 2, 5, No. 4: 1–19.

Bengtsson, S. 1917. Weitere Beiträge zur Kenntnis der nordischen Eintagsfliegen. Ent. Tidskr. 1917(2): 174–194.

Degerman, E., Fernholm, B. och Lingdell, P-E. 1994. Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag.

Naturvårdsverket rapport nr 4345: 41, 183.

Ellliot, J. M., Humpesch, U. H. and Macan, T. T. 1988. Larvae of British Ephemeroptera. Freshw. Biol. Ass. No 49. 145 pp.

Illies, J. (ed.) (1978). Limnofauna Europaea. 2nd edn. Fisher, Stuttgart.

Malzacher, P. 1981. Beitrag zur Taxonomi europäischer Siphlonurus -Larven (Ephemeroptera, Insecta).

Stuttgarter. Beitr. Naturk. Ser A. Nr. 345. 11 pp.

Puthz, V. 1977. Bemerkungen über europäische Siphlonurus -arten (Insecta, Ephemeroptera). Reichenbachia 16(16): 169–175.

Schoenemund, E. 1930. Eintagsfliegen oder Ephemeroptera. Die Tierwelt Deutschlands. Jena. 106 pp. Wiberg-Larsen, P. 1984. Slørvinger og Døgnfluer. Miljøstyrelsens Ferskvandslaboratorium. 91 pp.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Pär-Erik Lingdell 1995. Rev. Ulf Bjelke 2007. © ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Ephemeroptera - dagsländor 
  • Familj
    Siphlonuridae - simdagsländor 
  • Släkte
    Siphlonurus  
  • Art
    Siphlonurus armatus, Eaton, 1870
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Pär-Erik Lingdell 1995. Rev. Ulf Bjelke 2007. © ArtDatabanken, SLU 2007.