Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Sisyra terminalis

Organismgrupp Sländor, Nätvingar och halssländor Sisyra terminalis
  Sländor, Nätvingar och halssländor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Nätvingar kännetecknas av breda kraftiga vingar, men är trots dessa oskickliga flygare och ger ett trögt intryck. Svampsländorna är gråbruna med vingar som hålls brant takliggande över bakkroppen. Antennerna är långa och Sisyra terminalis artbestäms utifrån utseendet på dessa: att den inre ¾ av längden är mörk och den yttre är tydligt ljus. Larverna hos släktet Sisyra är mycket dåligt kända och av Sveriges fyra arter kan endast två identifieras med säkerhet. Till det yttre är larverna avlånga med största bredden vid första bakkroppsegmentet och avsmalnande åt båda hållen. Ögon, ben och antenner är väl utvecklade och ovansidan av framkroppssegmenten har varsin hård platta. Larverna andas med gälar vilka är placerade under bakkroppen.
Utbredning
Länsvis förekomst för Sisyra terminalis Observationer i  Sverige för Sisyra terminalis
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är känd från två lokaler i vardera Skåne, Halland, Småland och Blekinge samt en lokal i Västergötland och en i Västmanland. Fram till 2009 hade arten inte påträffats i Sverige sedan 1953, men detta år återfanns den i Suseån i Halland. Närmast utanför Sverige är den funnen på ett par platser i Finland. I övrigt är arten känd från stora delar av Väst- och Östeuropa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B1a+2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
Larven utvecklas i sötvattenssvampdjur i åar och sjöar. Arten var länge inte påträffad sedan 1953 och var tidigare känd från två lokaler i vardera Skåne, Halland, Småland och Blekinge samt en lokal i Västergötland och en i Västmanland. Arten påträffades 2009 i Suseån i Halland. Under 2008 gjordes eftersök på lokalen i Västmanland och en av de äldre lokalerna i Halland, utan att arten hittades. Antalet reproduktiva individer skattas till 5050 (100-10000). Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (1-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 1000 (10-50000) km² och förekomstarean (AOO) till 20 (4-80) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och antalet lokalområden är extremt få gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B1a+2a).
Ekologi
Larven utvecklas i sötvattenssvampdjur i floder och sjöar. De vuxna sländorna lägger sina ägg på vegetation ovan vattenytan. När larverna kläcks faller de ner i vattnet och glider med strömmen. De kan även simma aktivt och söker sig mot svampdjurskolonier när de lokaliserat en sådan. Med kraftiga käkar biter de sig fast och börjar äta. De lever dels på utsidan men äter sig även i fram i gångar. Larverna har tre stadier och när de är färdigutvecklade kryper de upp på land och förpuppas, vilket sker genom att en kokong spinns. Detta görs på vertikala ytor som trädstammar men även på brofundament. De vuxna sländorna är nattaktiva och lever som saprofager på döda insekter och rovdjur på bladlöss. På dagarna vilar de på undersidan av blad och under broar. I övrigt är artens biologi föga känd.
Landskapstyper
Sötvatten
Sötvatten
Våtmark
Våtmark
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Vattendrag
Vattendrag
Sötvattensstrand
Sötvattensstrand
Vattenmassa
Vattenmassa
Sjöar
Sjöar
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Parasit
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Levande djur
Levande djur
· Spongillidae
· Spongillidae
Mark/sediment
Mark/sediment
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Neuroptera (nätvingar), Familj Sisyridae (svampdjurssländor), Släkte Sisyra, Art Sisyra terminalis Curtis, 1854 Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B1a+2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Larven utvecklas i sötvattenssvampdjur i åar och sjöar. Arten var länge inte påträffad sedan 1953 och var tidigare känd från två lokaler i vardera Skåne, Halland, Småland och Blekinge samt en lokal i Västergötland och en i Västmanland. Arten påträffades 2009 i Suseån i Halland. Under 2008 gjordes eftersök på lokalen i Västmanland och en av de äldre lokalerna i Halland, utan att arten hittades. Antalet reproduktiva individer skattas till 5050 (100-10000). Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (1-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 1000 (10-50000) km² och förekomstarean (AOO) till 20 (4-80) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och antalet lokalområden är extremt få gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B1a+2a).
Nätvingar kännetecknas av breda kraftiga vingar, men är trots dessa oskickliga flygare och ger ett trögt intryck. Svampsländorna är gråbruna med vingar som hålls brant takliggande över bakkroppen. Antennerna är långa och Sisyra terminalis artbestäms utifrån utseendet på dessa: att den inre ¾ av längden är mörk och den yttre är tydligt ljus. Larverna hos släktet Sisyra är mycket dåligt kända och av Sveriges fyra arter kan endast två identifieras med säkerhet. Till det yttre är larverna avlånga med största bredden vid första bakkroppsegmentet och avsmalnande åt båda hållen. Ögon, ben och antenner är väl utvecklade och ovansidan av framkroppssegmenten har varsin hård platta. Larverna andas med gälar vilka är placerade under bakkroppen.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Sisyra terminalis

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Sisyra terminalis

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är känd från två lokaler i vardera Skåne, Halland, Småland och Blekinge samt en lokal i Västergötland och en i Västmanland. Fram till 2009 hade arten inte påträffats i Sverige sedan 1953, men detta år återfanns den i Suseån i Halland. Närmast utanför Sverige är den funnen på ett par platser i Finland. I övrigt är arten känd från stora delar av Väst- och Östeuropa.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Neuroptera - nätvingar 
  • Familj
    Sisyridae - svampdjurssländor 
  • Släkte
    Sisyra  
  • Art
    Sisyra terminalisCurtis, 1854

Larven utvecklas i sötvattenssvampdjur i floder och sjöar. De vuxna sländorna lägger sina ägg på vegetation ovan vattenytan. När larverna kläcks faller de ner i vattnet och glider med strömmen. De kan även simma aktivt och söker sig mot svampdjurskolonier när de lokaliserat en sådan. Med kraftiga käkar biter de sig fast och börjar äta. De lever dels på utsidan men äter sig även i fram i gångar. Larverna har tre stadier och när de är färdigutvecklade kryper de upp på land och förpuppas, vilket sker genom att en kokong spinns. Detta görs på vertikala ytor som trädstammar men även på brofundament. De vuxna sländorna är nattaktiva och lever som saprofager på döda insekter och rovdjur på bladlöss. På dagarna vilar de på undersidan av blad och under broar. I övrigt är artens biologi föga känd.

Ekologisk grupp: Parasit

Landskapstyper som är viktiga för arten: Sötvatten

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark, Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Vattendrag, Sötvattensstrand, Vattenmassa

Biotoper där arten kan förekomma: Sjöar, Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Levande djur (Viktig)
· Spongillidae (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Berg/hårdbotten (Har betydelse)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
Ingrepp i livsmiljö, t.ex. reglering av de vattendrag där arten förekommer eller förorening av dem. Kunskapens om artens miljökrav är dock för liten för att det skall gå att uttala sig med säkerhet.

Påverkan
  • Minskning av relaterad art (Stor negativ effekt)
  • Minskning av relaterad art (Stor negativ effekt)
  • Vattengrumling (Stor negativ effekt)
  • Vattenreglering (Viss negativ effekt)
Skydd mot föroreningar och förbud mot vattenregleringar på de aktuella lokalerna. Artens status och hotbild måste klarläggas, kunskapen om svampdjurssländor och svampdjur måste ökas.

Aspöck, H., Aspöck, U. & Hölzel, H. 1980. Die Neuropteren Europas. Krefeld. p. 173-174.

Meinander, M. 1996. Neuroptera, Lacewings. In Aquatic Insects of North Europe. P. 111-114. Apollo Books Stenstrup.

Tjeder, B. 1940. Catalogus insectorum suecie. I. Opusc. Ent. 5: 117–121.

Tjeder, B. 1953. Faunistical notes on Swedish Neuroptera. Opusc. Ent. 18: 227–228.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Bjelke 2009. © ArtDatabanken, SLU 2009.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Neuroptera - nätvingar 
  • Familj
    Sisyridae - svampdjurssländor 
  • Släkte
    Sisyra  
  • Art
    Sisyra terminalis, Curtis, 1854
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Bjelke 2009. © ArtDatabanken, SLU 2009.