Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  gulhövdad hagtornsbrokmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Spuleria flavicaput
Gulhövdad hagtornsbrokmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Framvinge blankt mörkbrunt med en ljusbrytning som drar åt blålila med ett par små knappt synliga fjälltofsar mot vingens bakre del. Vingfransar är mörkbruna. Bakvingen är blankt gråbrun. Huvudet är tydligt gult. Med det gula huvudet och de långsmala mörka blanka vingarna kan arten inte gärna förväxlas med någon annan svensk art. Gulhuvad hatornbrokmal Spuleria flavicaput är avbildad i Koster & Sinev (2003). Vingspann 12-14 mm.
Utbredning
Länsvis förekomst för gulhövdad hagtornsbrokmal Observationer i  Sverige för gulhövdad hagtornsbrokmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige är arten endast känd från tre mycket begränsade lokaler i Kristianstads kommun, i Skåne. Ett fynd är gjort i västra Blekinge, men någon population har där inte kunnat konstateras. Närmast förekommer arten i Danmark och därifrån sträcker sig dess utbredningsområde vidare söderut i stora delar av Europa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B1ac(iv)+2ac(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Endast känd från tre små lokaler i nordöstra Skåne. 1992 hittades ett exemplar även i västra Blekinge, men hittills har ingen fast population kunnat lokaliserats. 1999 togs även ett exemplar på en lämplig biotop på Klagshamnsudden i sydvästra Skåne. Arten lever i öppna marker med buskar av hagtorn (Crataegus sp.). Fjärilens biotoper är för närvarande inte hotade, men utbredningsområdet och förekomstarean är litet. Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (3-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 500 (90-1800) km² och förekomstarean (AOO) till 20 (12-100) km². -2010. Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och extrema fluktuationer förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ac(iv)+2ac(iv)).
Ekologi
Larven urholkar skott av hagtorn Crataegus spp. och gnager före förpuppningen i larvgången ett ovalt hål, endast täckt av ett tunt lager bark, på undersidan av skottet. Fjärilen kläcks tidigt i juni och flyger i anslutning till hagtornsbuskarna, i morgonsol, men även på eftermiddagarna. Arten tycks föredra fritt stående buskar och ses mer sällan utanför dessa.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Buskmark
Buskmark
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· hagtornar
· hagtornar
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Parametriotidae (märgmalar), Släkte Spuleria, Art Spuleria flavicaput (Haworth, 1828) - gulhövdad hagtornsbrokmal Synonymer gulhuvad hagtornbrokmal

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B1ac(iv)+2ac(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Endast känd från tre små lokaler i nordöstra Skåne. 1992 hittades ett exemplar även i västra Blekinge, men hittills har ingen fast population kunnat lokaliserats. 1999 togs även ett exemplar på en lämplig biotop på Klagshamnsudden i sydvästra Skåne. Arten lever i öppna marker med buskar av hagtorn (Crataegus sp.). Fjärilens biotoper är för närvarande inte hotade, men utbredningsområdet och förekomstarean är litet. Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (3-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 500 (90-1800) km² och förekomstarean (AOO) till 20 (12-100) km². -2010. Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och extrema fluktuationer förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ac(iv)+2ac(iv)).
Framvinge blankt mörkbrunt med en ljusbrytning som drar åt blålila med ett par små knappt synliga fjälltofsar mot vingens bakre del. Vingfransar är mörkbruna. Bakvingen är blankt gråbrun. Huvudet är tydligt gult. Med det gula huvudet och de långsmala mörka blanka vingarna kan arten inte gärna förväxlas med någon annan svensk art. Gulhuvad hatornbrokmal Spuleria flavicaput är avbildad i Koster & Sinev (2003). Vingspann 12-14 mm.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för gulhövdad hagtornsbrokmal

Länsvis förekomst och status för gulhövdad hagtornsbrokmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för gulhövdad hagtornsbrokmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige är arten endast känd från tre mycket begränsade lokaler i Kristianstads kommun, i Skåne. Ett fynd är gjort i västra Blekinge, men någon population har där inte kunnat konstateras. Närmast förekommer arten i Danmark och därifrån sträcker sig dess utbredningsområde vidare söderut i stora delar av Europa.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Parametriotidae - märgmalar 
  • Släkte
    Spuleria  
  • Art
    Spuleria flavicaput(Haworth, 1828) - gulhövdad hagtornsbrokmal
    Synonymer
    gulhuvad hagtornbrokmal

Larven urholkar skott av hagtorn Crataegus spp. och gnager före förpuppningen i larvgången ett ovalt hål, endast täckt av ett tunt lager bark, på undersidan av skottet. Fjärilen kläcks tidigt i juni och flyger i anslutning till hagtornsbuskarna, i morgonsol, men även på eftermiddagarna. Arten tycks föredra fritt stående buskar och ses mer sällan utanför dessa.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Buskmark, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· hagtornar - Crataegus (Viktig)
Total borthuggning av hagtornsbuskar bedöms som det allvarligaste aktuella hotet. Detta förekommer i betesmarker i linje med de krav på röjning av vedväxter som ingår i regelverket för jordbruksersättning. Igenväxning av naturbetesmarkerna är också ett hot på sikt.

Påverkan
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
Fritt stående hagtornsbuskar och mindre träd som bidrar till karaktären hos naturbetes-marker bör sparas. Alltför täta buskage kan lämpligen glesas ut genom röjning. Skogsplantering på de kända lokalerna bör undvikas.

Koster, S. & Sinev, S. 2003. Momphidae s. l. Microlepidoptera of Europe. Volume 5. Apollo Books.

Riedl, T. 1969. Matériaux pour la conneissance des Momphidae paléarctiques IX. Polske Pismo Entomologicxne 39: 4.

Svensson, I. 1981. Småfjärilar i Kristianstadstrakten. Skånes Naturvårdsförbunds Årsskrift 1981. p. 98.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingvar Svensson 1989. Rev. Göran Palmqvist 2011. © ArtDatabanken, SLU 2011.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Parametriotidae - märgmalar 
  • Släkte
    Spuleria  
  • Art
    Spuleria flavicaput, (Haworth, 1828) - gulhövdad hagtornsbrokmal
    Synonymer
    gulhuvad hagtornbrokmal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingvar Svensson 1989. Rev. Göran Palmqvist 2011. © ArtDatabanken, SLU 2011.