Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  klockgentianafjädermott

Organismgrupp Fjärilar, Mott Stenoptilia pneumonanthes
Klockgentianafjädermott Fjärilar, Mott

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Framvingen är gulbrun eller gråbrun med en vattring av vita, mörkbruna eller svartaktiga fjäll i framför allt den främre delen av vingen. Vid en tredjedel från vingbasen finns oftast en liten kort, svartaktig längsfläck inne i det vattrade området. Vid basen av framvingens klyvning finns en mörk och suddig tvillingfläck, som ibland kan vara utvidgad till en större mörkbrun fläck, som sträcker sig till framkanten och kan vara diffust utbredd åt sidorna. Strax före spetsen av den främre framvingefliken ligger en sned, mörk fläck, som utåt är ljust kantad. Denna fläck kan emellanåt vara reducerad till ett litet böjt längsstreck mitt i fliken. Framvingefransarna har vid basen långa, tunna, längsgående, avbrutna mörka streck, men ibland hänger strecken ihop till en hel linje. Vingspann 18-21 mm. Klockgentianafjädermott kan lätt förväxlas med flera andra arter i släktet Stenoptilia. Fyndplatsen, flygtiden och genitalierna är vägledande, men det viktigaste karaktärsdraget är larvens värdväxt, klockgentiana. Bara en enda annan svensk fjärilsart lever monofagt på klockgentiana, nämligen alkonblåvinge Maculinea alcon, som är starkt hotad (EN).
Utbredning
Länsvis förekomst för klockgentianafjädermott Observationer i  Sverige för klockgentianafjädermott
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten var fram till 2009 i Sverige endast funnen på Skanörs ljung i sydvästligaste Skåne, där den upptäcktes första gången 1963. Den har emellertid inte påträffats där under de senaste årtiondena, varför den på goda grunder kan anses vara försvunnen från platsen. Detta resulterade i att arten bedömdes som utdöd i Sverige. Ett överraskande fynd av arten gjordes i augusti år 2009 vid Örsjön i Lidhults församling, ca 1 mil väster om sjön Bolmens sydspets i sydvästra Småland. Lokalen utgörs av en smal bård utmed vattnet där det växer rikligt med klockgentiana. I Norden i övrigt förekommer den endast mycket lokalt på Jylland i Danmark och den saknas i många av de övriga europeiska länderna..
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Akut hotad (CR)
Kriterier
B1ab(iii)+2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nationellt utdöd (RE)
  • 2005 Nationellt utdöd (RE)
  • 2000 Akut hotad (CR)
Var tidigare endast känd från en våtmarkslokal, Skanörs ljung, i södra Skåne med värdväxten klockgentina (Gentiana penumonathe). Värdväxten är mycket känslig för bete och möjligen är utökat bete orsaken till att inga fynd har kunnat göras under senare år, trots otaliga eftersök av arten på den gamla lokalen. År 2012 återfanns arten vid Örsjön i Kronobergs län. Både ägg och adulter har setts på denna lokal. Antalet lokalområden i landet skattas till 1 (1-2). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4 (4-780) km² och förekomstarean (AOO) till 4 (4-8) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Akut hotad (CR). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii)+2ab(iii)).
Ekologi
Fjärilen lägger sina blekgula, avlånga ägg på blommor av klockgentiana Genthiana pneumonanthe. Sannolikt övervintrar ägget eller möjligen den lilla larven på eller invid plantan, som är flerårig. Larven lever uteslutande i blommorna och påträffas som fullvuxen i juli. Fjärilen flyger i augusti - mest under kvällen - på ljunghedar och myrar med värdväxten. Den skräms lätt upp under eftermiddagen. Arten är sannolikt värmekrävande.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· klockgentiana
· klockgentiana
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Pterophoridae (fjädermott), Släkte Stenoptilia, Art Stenoptilia pneumonanthes (Büttner, 1880) - klockgentianafjädermott Synonymer

Kategori Akut hotad (CR)
Kriterier B1ab(iii)+2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nationellt utdöd (RE)
  • 2005 Nationellt utdöd (RE)
  • 2000 Akut hotad (CR)

Dokumentation Var tidigare endast känd från en våtmarkslokal, Skanörs ljung, i södra Skåne med värdväxten klockgentina (Gentiana penumonathe). Värdväxten är mycket känslig för bete och möjligen är utökat bete orsaken till att inga fynd har kunnat göras under senare år, trots otaliga eftersök av arten på den gamla lokalen. År 2012 återfanns arten vid Örsjön i Kronobergs län. Både ägg och adulter har setts på denna lokal. Antalet lokalområden i landet skattas till 1 (1-2). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4 (4-780) km² och förekomstarean (AOO) till 4 (4-8) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Akut hotad (CR). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii)+2ab(iii)).
Framvingen är gulbrun eller gråbrun med en vattring av vita, mörkbruna eller svartaktiga fjäll i framför allt den främre delen av vingen. Vid en tredjedel från vingbasen finns oftast en liten kort, svartaktig längsfläck inne i det vattrade området. Vid basen av framvingens klyvning finns en mörk och suddig tvillingfläck, som ibland kan vara utvidgad till en större mörkbrun fläck, som sträcker sig till framkanten och kan vara diffust utbredd åt sidorna. Strax före spetsen av den främre framvingefliken ligger en sned, mörk fläck, som utåt är ljust kantad. Denna fläck kan emellanåt vara reducerad till ett litet böjt längsstreck mitt i fliken. Framvingefransarna har vid basen långa, tunna, längsgående, avbrutna mörka streck, men ibland hänger strecken ihop till en hel linje. Vingspann 18-21 mm. Klockgentianafjädermott kan lätt förväxlas med flera andra arter i släktet Stenoptilia. Fyndplatsen, flygtiden och genitalierna är vägledande, men det viktigaste karaktärsdraget är larvens värdväxt, klockgentiana. Bara en enda annan svensk fjärilsart lever monofagt på klockgentiana, nämligen alkonblåvinge Maculinea alcon, som är starkt hotad (EN).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för klockgentianafjädermott

Länsvis förekomst och status för klockgentianafjädermott baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för klockgentianafjädermott

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten var fram till 2009 i Sverige endast funnen på Skanörs ljung i sydvästligaste Skåne, där den upptäcktes första gången 1963. Den har emellertid inte påträffats där under de senaste årtiondena, varför den på goda grunder kan anses vara försvunnen från platsen. Detta resulterade i att arten bedömdes som utdöd i Sverige. Ett överraskande fynd av arten gjordes i augusti år 2009 vid Örsjön i Lidhults församling, ca 1 mil väster om sjön Bolmens sydspets i sydvästra Småland. Lokalen utgörs av en smal bård utmed vattnet där det växer rikligt med klockgentiana. I Norden i övrigt förekommer den endast mycket lokalt på Jylland i Danmark och den saknas i många av de övriga europeiska länderna..
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Pterophoroidea  
  • Familj
    Pterophoridae - fjädermott 
  • Underfamilj
    Pterophorinae  
  • Släkte
    Stenoptilia  
  • Art
    Stenoptilia pneumonanthes(Büttner, 1880) - klockgentianafjädermott

Fjärilen lägger sina blekgula, avlånga ägg på blommor av klockgentiana Genthiana pneumonanthe. Sannolikt övervintrar ägget eller möjligen den lilla larven på eller invid plantan, som är flerårig. Larven lever uteslutande i blommorna och påträffas som fullvuxen i juli. Fjärilen flyger i augusti - mest under kvällen - på ljunghedar och myrar med värdväxten. Den skräms lätt upp under eftermiddagen. Arten är sannolikt värmekrävande.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· klockgentiana - Gentiana pneumonanthe (Viktig)
Igenväxning, utdikning, stort betestryck och skogsplantering. Fårbete synes medföra att värdväxten betas ner så hårt att fjärilens ägg och larver blir uppätna. Möjligen kan även klimatförändringar vara ett hot.

Påverkan
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Vattenreglering (Stor negativ effekt)
Den enda i nutid kända lokalen i sydvästra Småland utgörs av naturlig miljö där något påtagligt hot för närvarande inte tycks finnas. På lokaler som Skanörs ljung bör man upprätthålla måttligt bete med hästar och nötkreatur, men avstå från fårbete. Bortröjning av invandrad skog kan bli nödvändig. Botanister bör kontaktas angående bästa sättet att bevara goda bestånd av klockgentiana. En inventering av andra lämpliga myrar för att finna nya populationer i landet av klockgentianafjädermott bör genomföras.

Deurs, W. van. 1948. Fjermøl. Danmarks Fauna Bd. 52.

Hannemann, H.-J. 1977. Federmotten, Gespistmotten, Echte Motten. Die Tierwelt Deutschlands, 63. Teil.

Gielis, C. 1996. Pterophoridae. Microlepidoptera of Europe. Volume 1.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingvar Svensson 1997. Reviderat Bengt Å. Bengtsson 2012 © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Pterophoroidea  
  • Familj
    Pterophoridae - fjädermott 
  • Underfamilj
    Pterophorinae  
  • Släkte
    Stenoptilia  
  • Art
    Stenoptilia pneumonanthes, (Büttner, 1880) - klockgentianafjädermott
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingvar Svensson 1997. Reviderat Bengt Å. Bengtsson 2012 © ArtDatabanken, SLU 2005.