Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  blankbaksrovfluga

Organismgrupp Tvåvingar, Flugor Stilpnogaster aemula
Blankbaksrovfluga Tvåvingar, Flugor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Blankbaksrovfluga är 14–16 mm lång. Den tillhör gruppen som har vingar med stängd marginalcell, svarta lår och pudrat ansikte men har till skillnad mot övriga blanksvart bakkropp på både över- och undersida, tergiterna är bara vid bakkanten en aning pudrad och på sidorna med små vita borst. Vingar är glasklara. Hanens genitalier avbildas i van der Goot (1985). Slitna exemplar med avskavd pudring inom släktet Neoitamus kan ha nästan blank bakkropp. Dessa har dock upptill bakom huvudet uppstående halvvägs rätvinkligt framåtböjda hår. Rhadiurgus variabilis känns igen på sitt blanksvarta ansikte som bara är pudrad längs ögonkanterna. Andra arter med svarta lår har delvis bruntonade eller mjölkvita vingar och saknar oftast vita borst vid tergiternas bakkant.
Utbredning
Länsvis förekomst för blankbaksrovfluga Observationer i  Sverige för blankbaksrovfluga
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Zetterstedt anmäler blankbaksrovflugan 1859 under namnet Asilus setiventris efter en hane som infångades i Ilstorp, Skåne, den 12 juli 1856 av C.D.E. Roth. Arten var upptagen i rödlistan som Försvunnen (RE) när nästa hane upptäcktes 140 år senare inomhus på Zoologiska Institutionen i Lund influgen genom ett fönster den 8 augusti 1995 av R. Hall (Hansson 1995). Blankbaksrovflugan är inte känd från övriga Norden. I övrigt finns uppgifter från stora delar av Centraleuropa (Polen, Tyskland, Frankrike, Österrike, Tjeckien) samt Italien och Rumänien. Förekomst i Ryssland (Richter 1988) bekräftas inte i Fauna Europea. Fynden har alltid varit fåtaliga, i Tyskland finns nu bara återfynd på två-tre lokaler. Arten förekommer i två former eller sannolikt underarter, nominatformen är känd från lokaler i bergstrakter i Tyskland (Harz, Thüringerwald, Alperna) och södra Polen medan den andra förutom i Sverige är känd i från övriga angivna länder.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Akut hotad (CR)
Kriterier
B2ab(iii,iv)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
Det enda tidigare fyndet i Skåne (Ilstorp 1856), följdes av ett sent fynd i Lund (1995). Detta än stor och avvikande art och därför ter det sig märkligt, men kanske inte omöjligt, att den skall ha kunnat leva kvar i det entomologtäta Skåne utan att bli sedd på 140 år! Rovflugor är samlar-attraktiva varför mörkertalet bedöms vara mycket litet för denna art. Det senare fyndet, som gjordes på översta våningen i en institutionsbyggnad omgiven av parkträd, tyder på att arten lever uppe i kronorna i gamla lövträd? Alléer har avverkats i stor omfattning och de viktiga parkträden alm och ask minskar, vilket sannolikt är negativt för denna art. Antalet lokalområden i landet skattas till 2 (1-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 100 (4-400) km² och förekomstarean (AOO) till 8 (4-40) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Akut hotad (CR). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii,iv)c(iv)).
Ekologi
Blankbaksrovflugans ekologi är på grund av de mycket fåtaliga observationerna inte närmare känd. Artens habitat är öppen lövskogsmiljö med lång kontinuitet. De två tillsynes helt olika svenska fyndlokalerna, Ilstorp som en öppen varm sandmiljö och stadsmiljön i Lund, har dock vissa gemensamma drag. Om nämligen Ilstorpsfyndet gjordes vid Ilstorps kyrka och inte ute på sandfältet, fanns där i början av 1800-talet på kyrkogården ett flertal gamla almar från den trädgeneration som planterades under 1600-talet kring alla då danska kyrkorna. Ett påtagligt inslag i Lunds centrala delar är de gamla, ofta mycket gamla, parkträden. Båda miljöerna blir också extremt varma under högsommaren, vilket kan vara en förutsättning för denna huvudsakligen sydliga art. Det faktum att lundafyndet gjordes på tredje våningen i den gamla institutionsbyggnaden omgiven av gamla parkträd antyder att flugan uppehåller sig i trädkronorna, vilket delvis kan förklara de fåtaliga observationerna. Fyndhistoriken tyder på att hålträd eller mindre röthål kan vara larvens utvecklingsmiljö. Flygtiden omfattar juli och början av augusti Enligt tyska uppgifter börjar flygtiden där redan i slutet av juni. Det är troligt att blankbaksrovflugans larver, i likhet med hos många andra rovflugor lever på andra insektslarver, ofta av skalbaggar i t.ex. mulm eller mark med död ved.
Landskapstyper
Urban miljö
Urban miljö
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Levande djur
Levande djur
Ved och bark
Ved och bark
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Diptera (tvåvingar), Familj Asilidae (rovflugor), Släkte Stilpnogaster, Art Stilpnogaster aemula (Meigen, 1820) - blankbaksrovfluga Synonymer

Kategori Akut hotad (CR)
Kriterier B2ab(iii,iv)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Det enda tidigare fyndet i Skåne (Ilstorp 1856), följdes av ett sent fynd i Lund (1995). Detta än stor och avvikande art och därför ter det sig märkligt, men kanske inte omöjligt, att den skall ha kunnat leva kvar i det entomologtäta Skåne utan att bli sedd på 140 år! Rovflugor är samlar-attraktiva varför mörkertalet bedöms vara mycket litet för denna art. Det senare fyndet, som gjordes på översta våningen i en institutionsbyggnad omgiven av parkträd, tyder på att arten lever uppe i kronorna i gamla lövträd? Alléer har avverkats i stor omfattning och de viktiga parkträden alm och ask minskar, vilket sannolikt är negativt för denna art. Antalet lokalområden i landet skattas till 2 (1-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 100 (4-400) km² och förekomstarean (AOO) till 8 (4-40) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Akut hotad (CR). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii,iv)c(iv)).
Blankbaksrovfluga är 14–16 mm lång. Den tillhör gruppen som har vingar med stängd marginalcell, svarta lår och pudrat ansikte men har till skillnad mot övriga blanksvart bakkropp på både över- och undersida, tergiterna är bara vid bakkanten en aning pudrad och på sidorna med små vita borst. Vingar är glasklara. Hanens genitalier avbildas i van der Goot (1985). Slitna exemplar med avskavd pudring inom släktet Neoitamus kan ha nästan blank bakkropp. Dessa har dock upptill bakom huvudet uppstående halvvägs rätvinkligt framåtböjda hår. Rhadiurgus variabilis känns igen på sitt blanksvarta ansikte som bara är pudrad längs ögonkanterna. Andra arter med svarta lår har delvis bruntonade eller mjölkvita vingar och saknar oftast vita borst vid tergiternas bakkant.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för blankbaksrovfluga

Länsvis förekomst och status för blankbaksrovfluga baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för blankbaksrovfluga

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Zetterstedt anmäler blankbaksrovflugan 1859 under namnet Asilus setiventris efter en hane som infångades i Ilstorp, Skåne, den 12 juli 1856 av C.D.E. Roth. Arten var upptagen i rödlistan som Försvunnen (RE) när nästa hane upptäcktes 140 år senare inomhus på Zoologiska Institutionen i Lund influgen genom ett fönster den 8 augusti 1995 av R. Hall (Hansson 1995). Blankbaksrovflugan är inte känd från övriga Norden. I övrigt finns uppgifter från stora delar av Centraleuropa (Polen, Tyskland, Frankrike, Österrike, Tjeckien) samt Italien och Rumänien. Förekomst i Ryssland (Richter 1988) bekräftas inte i Fauna Europea. Fynden har alltid varit fåtaliga, i Tyskland finns nu bara återfynd på två-tre lokaler. Arten förekommer i två former eller sannolikt underarter, nominatformen är känd från lokaler i bergstrakter i Tyskland (Harz, Thüringerwald, Alperna) och södra Polen medan den andra förutom i Sverige är känd i från övriga angivna länder.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Asiloidea  
  • Familj
    Asilidae - rovflugor 
  • Underfamilj
    Asilinae  
  • Släkte
    Stilpnogaster  
  • Art
    Stilpnogaster aemula(Meigen, 1820) - blankbaksrovfluga

Blankbaksrovflugans ekologi är på grund av de mycket fåtaliga observationerna inte närmare känd. Artens habitat är öppen lövskogsmiljö med lång kontinuitet. De två tillsynes helt olika svenska fyndlokalerna, Ilstorp som en öppen varm sandmiljö och stadsmiljön i Lund, har dock vissa gemensamma drag. Om nämligen Ilstorpsfyndet gjordes vid Ilstorps kyrka och inte ute på sandfältet, fanns där i början av 1800-talet på kyrkogården ett flertal gamla almar från den trädgeneration som planterades under 1600-talet kring alla då danska kyrkorna. Ett påtagligt inslag i Lunds centrala delar är de gamla, ofta mycket gamla, parkträden. Båda miljöerna blir också extremt varma under högsommaren, vilket kan vara en förutsättning för denna huvudsakligen sydliga art. Det faktum att lundafyndet gjordes på tredje våningen i den gamla institutionsbyggnaden omgiven av gamla parkträd antyder att flugan uppehåller sig i trädkronorna, vilket delvis kan förklara de fåtaliga observationerna. Fyndhistoriken tyder på att hålträd eller mindre röthål kan vara larvens utvecklingsmiljö. Flygtiden omfattar juli och början av augusti Enligt tyska uppgifter börjar flygtiden där redan i slutet av juni. Det är troligt att blankbaksrovflugans larver, i likhet med hos många andra rovflugor lever på andra insektslarver, ofta av skalbaggar i t.ex. mulm eller mark med död ved.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Urban miljö

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Människoskapad miljö på land

Biotoper där arten kan förekomma: Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Levande djur (Viktig)
Ved och bark (Har betydelse)
Det största hotet mot arten är sannolikt den ökande bristen på äldre ädellövträd med röthål i solvarma miljöer som sydvända skogsbryn, alléer, parker och kyrkogårdar. Skogslandskapet har i princip för länge sedan förlorat dessa kvalitéer. Almsjukan har på kort tid medfört att nära nog alla stora almar i Skåne, som sannolikt varit viktiga som utvecklingssubstrat för blankbaksrovflugan har avverkats och eldats upp. Ett stort hot är också den överdriva jakten inom parkvården på ”farliga träd” i tätortsmiljöer som innebär att blotta risken för att ett träd är innanmurket medför att det slentrianmässigt avverkas.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Som i så många andra fall torde hänsyn och omvårdnad av gamla lövträd vara på sin plats. Äldre innanmurkna träd kan genom hamling bevaras i stadsmiljöer (parker, kyrkogårdar och alléer) utan att de medför risk för skador på egendom och personer. Stadsträdgårdsmästare och parkförvaltningar bör informeras om den rika biodiversitet som finns i äldre träd med rötangrepp. Äldre kullfallna träd ska gärna tillåtas förmultna på plats. Där detta är olämpligt kan stammar och grova grenar fraktas till ”trädkyrkogårdar/ faunadepåer”. Noggrannare studier och kartläggande av blankbaksrovflugans utbredning och krav erfordras för att precisera ytterligare åtgärder. Bekräftelse på flugans huvudsakliga uppehållsplats och larvens utvecklingsmiljö från områden där den är mer vanligt förekommande förutsätter internationellt samarbete.

Andersson, H. 1999. Rödlistade eller sällsynta evertebrater knutna till ihåliga, murkna eller savande träd samt trädsvampar i Lunds stad. Ent. Tidskr. 120: 169–183.

Geller-Grimm, F. 2003. Photographic atlas and identification key to the robber flies of Germany. Ampyx-Verlag. Halle. (CD).

Goot, V.S. van der 1985. De Snavelfliegen (Rhagionidae), Roofvliegen (Asilidae) en aanverwante families van Nordwest-Europa. Wetens. K. Ned. Natuurh. Veren. 171: 1–66. Hoogwood.

Hansson, C. 1995. Zootisfynd. Fa-Zett 1995: 31.

Hedström, L. 1986. Svenska insektsfynd – rapport 2. Ent. Tidskr. 107: 139–147.

Larsen, M.N. & Meier, R. 2004. Species diversity, distribution, and conservation status of the Asilidae (Insecta: Diptera). Steenstrupia 28(2): 177–241.

Lehr, P.A. 1988. Family Asilidae. In: Soos, A. & Papp, L. (ed). Catalogue of Palaearctic Diptera 5: 197–326.

Richter, V.A. 1988. In Bei Benko. Keys to the Insects of the European part of the USSR V: Part one: 778–820.

Trojan, P. 1970. Diptera. Asilidae. Klucze do oznaczania owadów polski 65.

Wolff, D. Zur Kenntnis der Raubfliegen Deutschlands.www.asilidae.de. Download 2007.

Zetterstedt, J.W. 1859. Diptera Scandinaviae disposita et descripta. XIII: 4943–6190. Lund. (s. 4960).

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans Bartsch & Björn Cederberg 2008. © ArtDatabanken, SLU 2008.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Asiloidea  
  • Familj
    Asilidae - rovflugor 
  • Underfamilj
    Asilinae  
  • Släkte
    Stilpnogaster  
  • Art
    Stilpnogaster aemula, (Meigen, 1820) - blankbaksrovfluga
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans Bartsch & Björn Cederberg 2008. © ArtDatabanken, SLU 2008.