Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  vitstjärtad mulmstyltfluga

Organismgrupp Tvåvingar, Flugor Systenus leucurus
Vitstjärtad mulmstyltfluga Tvåvingar, Flugor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vitstjärtad mulmstyltfluga är en medelstor representant för familjen styltflugor; kroppslängden uppgår till cirka 3 mm och färgen är metalliskt grön. Hanarna inom denna familj har framträdande könsorgan och den vitstjärtade mulmstyltflugan karaktäriseras av att hanens könsorgan (hypopygium) är helt gulvitt. Detta ger ett intryck av att bakkroppens stjärtdel är vit. Antennerna däremot är helt svarta med ett apikalt sittande antennborst.
Utbredning
Länsvis förekomst för vitstjärtad mulmstyltfluga Observationer i  Sverige för vitstjärtad mulmstyltfluga
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Första svenska fyndet gjordes av Ringdahl 1934 på Värmdö i Stockholms län. 2004 gjordes återfynd av arten i näraliggande trakter: Sköndal på Södertörn. Fram till 1954 gjordes flera fynd i nordvästra Skåne: Åsljunga och Hallands Väderö. Några fynd i parkträd i centrala Lund i Skåne 1971 och 1974 kunde verifieras först 20 år senare (1995, 1996, 1997) i samband med inventeringar av parkträd med mulmhaltiga hål. Endast två aktuella förekomstområden finns sålunda i Sverige. I Europa är den vitstjärtade mulmstyltflugan funnen i spridda länder från Medelhavsområdet till Västeuropa och österut till Polen samt norrut till Danmark och Sverige. Någon sammanhängande europeisk utbredning är alltså inte påvisad, och arten torde överallt med rätta betraktas som sällsynt.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)
Tidigare endast känd från en handfull lokaler i Skåne, Södermanland och Uppland. Funnen i två av malaisefälleprojektets lokaler under 2000-talet (Skäralid och Biskops Arnö). I lövskog och parker, beroende av ihåliga äldre ädellövträd t.ex. alm, ek och bok. De sannolikt rovlevande larverna utvecklas i mulmen i stamhålen. Sanering av parkträd och den snabba avvecklingen av almar i södra Sverige har minskat substrattillgången under senaste decenniet. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (10-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 80 (40-400) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Ekologi
Larverna utvecklas i blöt mulm i savande hålträd av lövträd och är funna i alm, ask, tysklönn, bok och kastanj. De delar här samma habitatkrav som rödhornad mulmstyltfluga Systenus scholtzi och gulbrokig barkfluga Xylomya maculata. Larvernas biologi är inte närmare känd men sannolikt är de som de flesta styltflugelarver rovdjur. De vuxna flugorna ses mycket sällan i det fria.
Landskapstyper
Skog
Skog
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Ädellövskog
Ädellövskog
Lövskog
Lövskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· bok
· bok
· skogsalm
· skogsalm
Levande djur
Levande djur
Levande träd
Levande träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Diptera (tvåvingar), Familj Dolichopodidae (styltflugor), Släkte Systenus, Art Systenus leucurus Loew, 1859 - vitstjärtad mulmstyltfluga Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Tidigare endast känd från en handfull lokaler i Skåne, Södermanland och Uppland. Funnen i två av malaisefälleprojektets lokaler under 2000-talet (Skäralid och Biskops Arnö). I lövskog och parker, beroende av ihåliga äldre ädellövträd t.ex. alm, ek och bok. De sannolikt rovlevande larverna utvecklas i mulmen i stamhålen. Sanering av parkträd och den snabba avvecklingen av almar i södra Sverige har minskat substrattillgången under senaste decenniet. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (10-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 80 (40-400) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Vitstjärtad mulmstyltfluga är en medelstor representant för familjen styltflugor; kroppslängden uppgår till cirka 3 mm och färgen är metalliskt grön. Hanarna inom denna familj har framträdande könsorgan och den vitstjärtade mulmstyltflugan karaktäriseras av att hanens könsorgan (hypopygium) är helt gulvitt. Detta ger ett intryck av att bakkroppens stjärtdel är vit. Antennerna däremot är helt svarta med ett apikalt sittande antennborst.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för vitstjärtad mulmstyltfluga

Länsvis förekomst och status för vitstjärtad mulmstyltfluga baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för vitstjärtad mulmstyltfluga

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Första svenska fyndet gjordes av Ringdahl 1934 på Värmdö i Stockholms län. 2004 gjordes återfynd av arten i näraliggande trakter: Sköndal på Södertörn. Fram till 1954 gjordes flera fynd i nordvästra Skåne: Åsljunga och Hallands Väderö. Några fynd i parkträd i centrala Lund i Skåne 1971 och 1974 kunde verifieras först 20 år senare (1995, 1996, 1997) i samband med inventeringar av parkträd med mulmhaltiga hål. Endast två aktuella förekomstområden finns sålunda i Sverige. I Europa är den vitstjärtade mulmstyltflugan funnen i spridda länder från Medelhavsområdet till Västeuropa och österut till Polen samt norrut till Danmark och Sverige. Någon sammanhängande europeisk utbredning är alltså inte påvisad, och arten torde överallt med rätta betraktas som sällsynt.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Empidoidea  
  • Familj
    Dolichopodidae - styltflugor 
  • Underfamilj
    Medeterinae  
  • Släkte
    Systenus  
  • Art
    Systenus leucurusLoew, 1859 - vitstjärtad mulmstyltfluga

Larverna utvecklas i blöt mulm i savande hålträd av lövträd och är funna i alm, ask, tysklönn, bok och kastanj. De delar här samma habitatkrav som rödhornad mulmstyltfluga Systenus scholtzi och gulbrokig barkfluga Xylomya maculata. Larvernas biologi är inte närmare känd men sannolikt är de som de flesta styltflugelarver rovdjur. De vuxna flugorna ses mycket sällan i det fria.

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Ädellövskog, Lövskog, Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· bok - Fagus sylvatica (Viktig)
· skogsalm - Ulmus glabra (Viktig)
Levande djur (Viktig)
Levande träd (Viktig)
Bristande tillgång till och utveckling av gamla, ihåliga ädellövträd, inhemska men också främmande trädslag. Avverkning av gamla träd i skogsbruk samt i park- och stadsmiljöer med förebärande av estetiska eller säkerhetsmässiga skäl.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Skydd av befintliga hålträd av ädellöv i de sydliga länen (Skåne, Blekinge, Kalmar, Kronobergs och Hallands län) – framför allt på lokaler och i områden där den vitstjärtade mulmstyltflugan eller dess följearter påträffats. En fungerande skogsstrategi för utvecklande av gamla ädellövträd i landskapet i dessa regioner. Trädvård i parker och stadsmiljöer som tar hänsyn till hotade arters behov då det numera framför allt är här som gamla och sjuka träd fått utvecklas. Skapande av hålträd s.k. ”veteranisering” i befintliga trädbestånd för en förkortning av den annars alltför långa – och för artens överlevnad ödesdigra – leveranstiden av lämpliga substrat, är en metod som bör utvecklas.

Andersson, H. 1999. Rödlistade eller sällsynta evertebrater i Lunds stad. Ent. Tidskr. 120: 169–183.

d’Assis Fonseca, E.C.M. 1978. Handbook for the identification of British insects, vol. IX, part 5: Dolichopodidae. Royal Entomological Society, London.

Grichanov, I. 2006. A checklist and keys to North European genera and species of Dolichopodidae (Diptera). S:t Petersburg.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingemar Struwe 2008. © ArtDatabanken, SLU 2008.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Empidoidea  
  • Familj
    Dolichopodidae - styltflugor 
  • Underfamilj
    Medeterinae  
  • Släkte
    Systenus  
  • Art
    Systenus leucurus, Loew, 1859 - vitstjärtad mulmstyltfluga
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingemar Struwe 2008. © ArtDatabanken, SLU 2008.