Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  matt mjölbagge

Organismgrupp Skalbaggar, Tenebrionoidea (olikfotade baggar m.fl.) Tenebrio opacus
Matt mjölbagge Skalbaggar, Tenebrionoidea (olikfotade baggar m.fl.)

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En långsmal, mattsvart art som blir 16–18 mm lång. Benen är kraftigt byggda och hos hanen är de främre skenbenen är tydligt böjda. På täckvingarna finns tydliga längsrader med punkter. Antennerna är enkelt byggda och saknar antennklubba.
Utbredning
Länsvis förekomst för matt mjölbagge Observationer i  Sverige för matt mjölbagge
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Utbredd i östra Sverige från Skåne till Södermanland och Västmanland. De flesta fynden är gjorda i delar av Kalmar län, i eklandskapet söder om Linköping och i de inre delarna av Mälardalen.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Lever i mycket grova, ihåliga levande ekar, där larverna livnär sig av mulm i stamhåligheter. Utbredd i östra Sverige från Skåne till Södermanland och Västmanland. Antalet lokalområden i landet skattas till 120 (80-140). Förekomstarean (AOO) skattas till 480 (320-560) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Ekologi
Lever i mycket grova, ihåliga levande ekar, där larverna livnär sig av mulm i stamhåligheter. Larvutvecklingen sträcker sig förmodligen över ett par år. Den fullbildade skalbaggen är nattaktiv och kryper omkring dels inne i stamhålen eller på stammarnas utsida nära hålens öppning under sommaren. Arten lever ofta tillsammans med andra rödlistade skalbaggar som läderbagge, svart guldbagge och flera knäppararter.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· bok
· bok
· ekar
· ekar
· skogslind
· skogslind
Levande träd
Levande träd
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Tenebrionidae (svartbaggar), Släkte Tenebrio, Art Tenebrio opacus Duftschmid, 1812 - matt mjölbagge Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Lever i mycket grova, ihåliga levande ekar, där larverna livnär sig av mulm i stamhåligheter. Utbredd i östra Sverige från Skåne till Södermanland och Västmanland. Antalet lokalområden i landet skattas till 120 (80-140). Förekomstarean (AOO) skattas till 480 (320-560) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
En långsmal, mattsvart art som blir 16–18 mm lång. Benen är kraftigt byggda och hos hanen är de främre skenbenen är tydligt böjda. På täckvingarna finns tydliga längsrader med punkter. Antennerna är enkelt byggda och saknar antennklubba.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för matt mjölbagge

Länsvis förekomst och status för matt mjölbagge baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för matt mjölbagge

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Utbredd i östra Sverige från Skåne till Södermanland och Västmanland. De flesta fynden är gjorda i delar av Kalmar län, i eklandskapet söder om Linköping och i de inre delarna av Mälardalen.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Tenebrionoidea  
  • Familj
    Tenebrionidae - svartbaggar 
  • Underfamilj
    Tenebrioninae  
  • Tribus
    Tenebrionini  
  • Släkte
    Tenebrio  
  • Art
    Tenebrio opacusDuftschmid, 1812 - matt mjölbagge

Lever i mycket grova, ihåliga levande ekar, där larverna livnär sig av mulm i stamhåligheter. Larvutvecklingen sträcker sig förmodligen över ett par år. Den fullbildade skalbaggen är nattaktiv och kryper omkring dels inne i stamhålen eller på stammarnas utsida nära hålens öppning under sommaren. Arten lever ofta tillsammans med andra rödlistade skalbaggar som läderbagge, svart guldbagge och flera knäppararter.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· bok - Fagus sylvatica (Har betydelse)
· ekar - Quercus (Viktig)
· skogslind - Tilia cordata (Har betydelse)
Levande träd (Viktig)
Dött träd (Har betydelse)
Eftersom denna art är knuten till jätteträd av ek med stamhåligheter är detta en alltmer krympande substrattyp. Detta lär vara det största hotet mot arten igenväxning gör att många av dessa ljusberoende träd dör i förtid. Nyproduktionen av dessa träd är även mycket låg.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Vi bör göra allt för att rädda alla jätteträd av ek i Sydöstra delarna av landet. Friställning och upptaget bete kan vara en av metoderna för detta. Vi bör redan nu se ut framtidens jätteträd och från början sköta dem på rätt sätt.

Antonsson, K. & Wadstein, M. 1990. Eklandskapet. En naturinventering av hagar och lövskogar i eklandskapet söder om Linköping. Länsstyrelsen i Östergötlands län.

Baranowski, R. 1982. Några intressanta skalbaggsfynd 6. Ent. Tidskr. 103: 130–136.

Jansson, A. 1915. Bidrag till kännedomen om den svenska skalbaggsfaunan. Ent. Tidskr. 36: 202–219.

Jansson, N. & Antonsson, K. 1994–95. Eklandskapet som miljövervakningsobjekt. Länsstyrelsen i Östergötlands län.

Landin, B.-O. 1945. Några intressanta skalbaggsfynd. Ent. Tidskr. 66: 57–64.

Lundblad, O. 1950. Några skalbaggsfynd från Öland. Ent. Tidskr. 71: 63–78.

Palm, T. 1951. Anteckningar om svenska skalbaggar. VI. Ent. Tidskr. 72: 39–53.

Palm, T. 1953. Anteckningar om svenska skalbaggar. VIII. Ent. Tidskr. 74: 171–186.

Palm, T. 1959. Die Holz- und Rindenkäfer der süd- und mittelschwedischen Laubbäume. Opusc. Ent. Suppl. 16: 300–301.

Ranius, T. 1994. Samband mellan förekomst av skalbaggar och klokrypare och egenskaper hos hålekar.

Examensarbete, Ekologiska Institutionen, Lunds Universitet.

Widenfalk, T. 1953. Några skalbaggsfynd från Västmanland. Ent. Tidskr. 74: 158–159.

Widenfalk, R. 1975. Skalbaggsfaunan i Strömsholm med angränsande områden. Länsstyrelsen i Västmanlands län, sid. 17.

Widgren, Å. 1990. Göholm. Naturvärden och markhistoria. Länsastyrelsen i Blekinge län.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 2002. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Tenebrionoidea  
  • Familj
    Tenebrionidae - svartbaggar 
  • Underfamilj
    Tenebrioninae  
  • Tribus
    Tenebrionini  
  • Släkte
    Tenebrio  
  • Art
    Tenebrio opacus, Duftschmid, 1812 - matt mjölbagge
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 2002. © ArtDatabanken, SLU 2006.