Marrubium vulgare
Kransborre
Kärlväxter
- Ej bedömd NE
- Ej tillämplig NA
- Livskraftig LC
- Kunskapsbrist DD
- Nära hotad NT
- Sårbar VU
- Starkt hotad EN
- Akut hotad CR
- Nationellt utdöd RE
Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Lamiales (plisterordningen), Familj Lamiaceae (kransblommiga), Släkte Marrubium (kransborrar), Art Marrubium vulgare L. - kransborre Synonymer
Kriterier B2ab(ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
-
2010 Starkt hotad (EN)
-
2005 Starkt hotad (EN)
-
2000 Starkt hotad (EN)
Dokumentation Förekommer främst på Öland och Gotland. Växer i allehanda torra och kalkrika, kulturnära miljöer som t ex. gårdsplaner, bygator, vid sjöbodar, jordkällare och vägkanter. Ändrade brukningsmetoder i gårdsmiljöer missgynnar arten. Antalet reproduktiva individer skattas till 500 (100-2500). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 48 (25-100) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(ii,iii,iv,v)).
Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 8. Bestämmelsen gäller hela landet
Länsvis förekomst och status för kransborre baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.
Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.
Kransborre har tidigare funnits i samtliga landskap i södra och mellersta Sverige upp till Uppsala, Västmanlands och Örebro län. Under 1900-talet har en kraftig minskning skett och idag finns arten endast kvar på Öland (sju lokaler 2005) och Gotland (åtta lokaler 2004). Möjligen är arten något förbisedd p g a sin huvudsakliga förekomst tätt inpå människan i miljöer som oftast är otillgängliga för botanister. Arten har minskat även i övriga nordiska länder och är utgången eller hotad även i Finland, Norge och Danmark. Artens övriga utbredning omfattar Europa, norra Afrika och österut till västra Sibirien. Den är införd till de flesta världsdelarna.
-
RikePlantae - egentliga växter
-
UnderrikeViridiplantae - gröna växter
-
InfrarikeStreptophyta
-
ÖverstamEmbryophyta - landväxter
-
StamTracheophyta - kärlväxter
-
UnderstamEuphyllophytina - eufyllofyter
-
InfrastamSpermatophytae - fröväxter
-
ÖverklassAngiospermae - blomväxter
-
KlassMagnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter
-
OrdningLamiales - plisterordningen
-
FamiljLamiaceae - kransblommiga
-
SläkteMarrubium - kransborrar
-
ArtMarrubium vulgareL. - kransborre
Kransborren har en för konkurrenssvaga, kulturgynnade och djurspridda arter typisk ekologi och växer i allehanda torra och kalkrika, kulturnära miljöer som gårdsplaner, bygator, vid sjöbodar,jordkällare, gruskullar, stenmurar, hamnar, vägkanter och soptippar etc. På såväl Öland som Gotland finns också enstaka växtplatser av mera naturlig karaktär som rasbranter (Lilla Karlsö) och vid basen av rauk (Öland). Kransborrens blommor besöks tämligen flitigt av insekter. Av viss betydelse tycks dagaktiva arter vara, men nattetid är såväl antal individer som artdiversiteten av blombesökande fjärilar betydligt större. Arten har förmåga att kunna bilda frön med eget pollen (egna observationer). Kransborren kräver för sin etablering en konkurrensfri och relativt näringsrik miljö. Den är under groningen och det första året av sin levnad mycket känslig och blir lätt utträngd av övrig vegetation. Sedan plantan väl har etablerats kan den med framgång stå kvar under många år. Kransborrens frukter är tämligen tunga och därmed svårspridda. Emellertid fungerar artens foderflikar som hullingar och fastnar lätt i pälsen på djur. Samtidigt är mynningen i fodret tämligen trång och hårbeklädd vilket gör att frukterna ofta stannar kvar inuti fodret långt efter att de har mognat. Kransborren har på detta sätt förmåga att spridas med djur hela vintern och påföljande vår. Kransborrens frö har förmodligen förmåga att länge överleva i fröbanken. Några andra sätt finns inte att förklara vissa förekomsters uppdykande.
Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)
Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap
Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö
Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Människoskapad miljö på land, Öppen fastmark
Biotoper där arten kan förekomma: Blottad mark
Substrat/Föda:Påverkan
- Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
- Bekämpningsmedel (Stor negativ effekt)
- Intensifierat jordbruk (Stor negativ effekt)
- Igenväxning (Viss negativ effekt)
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2006. Floraväktarrapport 2005 Ölands botaniska förening. Krutbrännaren 15 (1): 3–49.
Anonym 1997. Under luppen... Krutbrännaren 6 (1): 29–30.
Antonsson, K. 1997. Hotade kärlväxter i Östergötland 1997. Information från länsstyrelsen i Östergötlands län 1997:4.
Bertilsson, A. m fl 2002. Västergötlands flora. Lund.
Georgson, K. m fl 1997. Hallands flora. Lund Hård av Segerstad, F. 1924. Sydsvenska florans växtgeografiska huvudgrupper. Malmö.
Knutsson, T. 1992. Kransborre, Marrubium vulgare på Öland, läget 1992. Krutbrännaren 1 (2): 28–29.
Knutsson, T. m fl 1997. Försvunna, hotade och sårbara kärlväxter på Öland. Krutbrännaren. Suppl. 2.
Løjtnant, B. & Worsøe, E. 1993. Status over den danske flora 1993. G.E.C. Gads Forlag, Kopenhagen.
Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1978. Projekt Linné rapporterar 80-92. Svensk Bot. Tidskr. 72: 189–203.
Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1985. Projekt Linné: slutrapport. Svensk Bot. Tidskr. 79: 319–328.
Pedersen, A. 1969. Labiaternes og Verbenaceernes udbredelse i Danmark. Bot. Tidsskr. 64: 285–379.
Petersson, J. 1995. Nyheter i Gotlands flora 1994. Rindi 15: 4–17.
Petersson, J. 1996. Nyheter i Gotlands flora 1995. Rindi 16: 14–33.
Petersson, J. 1997. Nyheter i Gotlands flora 1996. Rindi 17: 3–14.
Petersson, J. 1998. Hotade växter på Gotland. Del 1: Förvunna och akut hotade arter. Rindi 18: 4–43.
Petersson, J. 2004. Nyheter i Gotlands flora 2003 och 2004. Rindi 24: 3–25.
Rydberg, H & Wanntorp, H.-E. 2001. Sörmlands Flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Tommy Knutsson 1995. ©ArtDatabanken, SLU 2007.
-
RikePlantae - egentliga växter
-
UnderrikeViridiplantae - gröna växter
-
InfrarikeStreptophyta
-
ÖverstamEmbryophyta - landväxter
-
StamTracheophyta - kärlväxter
-
UnderstamEuphyllophytina - eufyllofyter
-
InfrastamSpermatophytae - fröväxter
-
ÖverklassAngiospermae - blomväxter
-
KlassMagnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter
-
OrdningLamiales - plisterordningen
-
FamiljLamiaceae - kransblommiga
-
SläkteMarrubium - kransborrar
-
ArtMarrubium vulgare, L. - kransborre
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Tommy Knutsson 1995. ©ArtDatabanken, SLU 2007.