Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  nordlig flatbagge

Organismgrupp Skalbaggar, Varvsflugor, brokbaggar m.fl. Thymalus oblongus
Nordlig flatbagge Skalbaggar, Varvsflugor, brokbaggar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En cirka 6 mm lång, bred och starkt välvd brun skalbagge. Arten har en tydlig behåring på översidan. På täckvingarna finns en oregelbunden ganska grov punktur. Täckvingarna är tydligt utplattade åt sidan. Antennernas yttersta tre leder bildar en tydlig klubba.
Utbredning
Länsvis förekomst för nordlig flatbagge Observationer i  Sverige för nordlig flatbagge
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Påträffad i Hälsingland, Jämtland, Västerbotten, Norrbotten samt Åsele, Lycksele, Pite, Lule och Torne lappmark. Därutöver är arten endast känd från Norge, Finland, Karelen och österut genom Ryssland till östra Sibirien. Utbredningen är dock dåligt känd.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Troligen knuten till grova björkstubbar angripna av fnösketicka. Påträffad i Hälsingland, Jämtland, Västerbotten, Norrbotten samt Åsele, Lycksele, Lule, Pite och Torne lappmark. Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (40-150). Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (160-600) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i mycelhaltig ved, främst i grova björkstubbar angripna av fnösketicka. Arten påträffas vanligen i urskogsliknande miljöer. De fullbildade skalbaggarna kan på försommaren ses sitta under fnösketickor på björkstubbar och äta av svamparnas sporer.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor, Fungivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· björkar
· björkar
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· fnöskticka
· fnöskticka
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Trogossitidae (flatbaggar), Släkte Thymalus, Art Thymalus oblongus Reitter, 1889 - nordlig flatbagge Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Troligen knuten till grova björkstubbar angripna av fnösketicka. Påträffad i Hälsingland, Jämtland, Västerbotten, Norrbotten samt Åsele, Lycksele, Lule, Pite och Torne lappmark. Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (40-150). Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (160-600) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
En cirka 6 mm lång, bred och starkt välvd brun skalbagge. Arten har en tydlig behåring på översidan. På täckvingarna finns en oregelbunden ganska grov punktur. Täckvingarna är tydligt utplattade åt sidan. Antennernas yttersta tre leder bildar en tydlig klubba.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för nordlig flatbagge

Länsvis förekomst och status för nordlig flatbagge baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för nordlig flatbagge

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Påträffad i Hälsingland, Jämtland, Västerbotten, Norrbotten samt Åsele, Lycksele, Pite, Lule och Torne lappmark. Därutöver är arten endast känd från Norge, Finland, Karelen och österut genom Ryssland till östra Sibirien. Utbredningen är dock dåligt känd.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Cleroidea  
  • Familj
    Trogossitidae - flatbaggar 
  • Underfamilj
    Peltinae  
  • Tribus
    Thymalini  
  • Släkte
    Thymalus  
  • Art
    Thymalus oblongusReitter, 1889 - nordlig flatbagge

Larvutvecklingen sker i mycelhaltig ved, främst i grova björkstubbar angripna av fnösketicka. Arten påträffas vanligen i urskogsliknande miljöer. De fullbildade skalbaggarna kan på försommaren ses sitta under fnösketickor på björkstubbar och äta av svamparnas sporer.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor, Fungivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Triviallövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· björkar - Betula (Viktig)
Svampar och lavar (Viktig)
· fnöskticka - Fomes fomentarius (Viktig)
Dött träd (Viktig)
Brist på utvecklingssubstrat, bland annat beroende på att björk ofta gallras ut från skogsbestånden redan på ett tidigt stadium och att det ökade värdet på massaved av björk gjort att äldre björkar tillvaratas i allt större utsträckning i samband med slutavverkningar.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Lämna kvar björk i större utsträckning både vid gallring och slutavverkning. Det är även viktigt att vara aktsam vid till exempel avverkningar så att man inte oavsiktligt stöter omkull döda björkar.

Huggert, L. 1967. Några sällsyntare coleoptera. Ent. Tidskr. 88: 170–173.

Lundberg, S. 1967. Bidrag till kännedom om svenska skalbaggar 10. Ent. Tidskr. 88: 76–82.

Palm, T. 1950. Die Holz- und Rinden-Käfer der nordschwedischen Laubbäume. Meddelanden från Statens Skogsforskningsinstitut 40:2.

Palm, T. 1950. För Sverige nya Coleoptera. XI. Ent. Tidskr. 71: 124–128.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Lundberg 1997. Rev. Bengt Ehnström 2000. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Cleroidea  
  • Familj
    Trogossitidae - flatbaggar 
  • Underfamilj
    Peltinae  
  • Tribus
    Thymalini  
  • Släkte
    Thymalus  
  • Art
    Thymalus oblongus, Reitter, 1889 - nordlig flatbagge
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Lundberg 1997. Rev. Bengt Ehnström 2000. © ArtDatabanken, SLU 2006.