Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Trichoniscoides saeroeensis

Organismgrupp Kräftdjur, Landgråsuggor Trichoniscoides saeroeensis
  Kräftdjur, Landgråsuggor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Arten är som fullvuxen 2–2,8 mm lång. Familjen borstgråsuggor, med nio arter i Sverige varav många lever i växthus, är alla små och svårskilda; se Enckell för artskiljande karaktärer. Familjen känns igen på att antennen har ett gissel som är betydligt smalare än baspartiet och att det är svårt att se några avgränsningar mellan de enskilda segmenten. De kan inte rulla ihop sig, till skillnad från vissa andra gråsuggor.
Utbredning
Länsvis förekomst för Trichoniscoides saeroeensis Observationer i  Sverige för Trichoniscoides saeroeensis
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige är arten funnen i Bohuslän, Halland och Skåne samt på Gotland. I övrigt föreligger fynd från Bretagne och Danmark, bland annat från Bornholm. T saeroeensis är en av familjens minsta arter, varför den lätt förbises. På några av de kända lokalerna har den dock förekommit i stort individantal.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)
En litoral art som förekommer under stenar och träbitar nedsänkta i strandmaterialet. Endast ett fåtal lokaler kända (Halland, Särö; Sk, Kullaberg; Bohuslän samt Gotland, Hall och Hoburgen). Den kan i och för sig förbises eftersom den är den minsta arten i sin familj, men samtidigt kan den vara talrik där den finns. Förändringar av strandmiljön som tex exploatering och förorening kan påverka arten negativt, men vi har inga uppgifter på minskning. Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (3-40). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 50 (12-250) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och antalet lokalområden är extremt få gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2a).
Ekologi
Arten lever under stenar och trästycken nedsänkta i humus i strandzonen längs havsstränder.
Landskapstyper
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp "Allätare" (omnivor), Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Malacostraca (storkräftor), Ordning Isopoda (gråsuggor och tånglöss), Familj Trichoniscidae, Släkte Trichoniscoides, Art Trichoniscoides saeroeensis Lohmander, 1924 Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation En litoral art som förekommer under stenar och träbitar nedsänkta i strandmaterialet. Endast ett fåtal lokaler kända (Halland, Särö; Sk, Kullaberg; Bohuslän samt Gotland, Hall och Hoburgen). Den kan i och för sig förbises eftersom den är den minsta arten i sin familj, men samtidigt kan den vara talrik där den finns. Förändringar av strandmiljön som tex exploatering och förorening kan påverka arten negativt, men vi har inga uppgifter på minskning. Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (3-40). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 50 (12-250) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och antalet lokalområden är extremt få gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2a).
Arten är som fullvuxen 2–2,8 mm lång. Familjen borstgråsuggor, med nio arter i Sverige varav många lever i växthus, är alla små och svårskilda; se Enckell för artskiljande karaktärer. Familjen känns igen på att antennen har ett gissel som är betydligt smalare än baspartiet och att det är svårt att se några avgränsningar mellan de enskilda segmenten. De kan inte rulla ihop sig, till skillnad från vissa andra gråsuggor.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Trichoniscoides saeroeensis

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Trichoniscoides saeroeensis

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige är arten funnen i Bohuslän, Halland och Skåne samt på Gotland. I övrigt föreligger fynd från Bretagne och Danmark, bland annat från Bornholm. T saeroeensis är en av familjens minsta arter, varför den lätt förbises. På några av de kända lokalerna har den dock förekommit i stort individantal.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Crustacea - kräftdjur 
  • Klass
    Malacostraca - storkräftor 
  • Underklass
    Eumalacostraca  
  • Överordning
    Peracarida  
  • Ordning
    Isopoda - gråsuggor och tånglöss 
  • Underordning
    Oniscoidea - landgråsuggor 
  • Infraordning
    Ligiamorpha  
  • Överfamilj
    Trichoniscoidea  
  • Familj
    Trichoniscidae  
  • Släkte
    Trichoniscoides  
  • Art
    Trichoniscoides saeroeensisLohmander, 1924

Arten lever under stenar och trästycken nedsänkta i humus i strandzonen längs havsstränder.

Ekologisk grupp: "Allätare" (omnivor), Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Havsstrand

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna strandbiotoper, Öppen fastmark, Blottad mark, Havsstrand

Substrat/Föda:
Berg/hårdbotten (Viktig)
Arten hotas bland annat av exploatering av havsstränder och oljeutsläpp från fartyg.
För att trygga artens långsiktiga överlevnad bör åtgärder vidtas för att bevara strandbiotopmiljöerna, så att dessa är fortsatt lämpliga för arten. Den bör även undersökas för att bättre fastställa status och hotbild.

Enckell, P. H. 1980. Kräftdjur. Fältfauna. Signum i Lund. 685 s.

Lohmander, H. 1924. Trichoniscoides saeroensis n.sp.. Ent. Tidskr. 45(2-3): 80–82.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Åke Andersson 1997. Rev. Ulf Gärdenfors 2008. © ArtDatabanken, SLU 2008.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Crustacea - kräftdjur 
  • Klass
    Malacostraca - storkräftor 
  • Underklass
    Eumalacostraca  
  • Överordning
    Peracarida  
  • Ordning
    Isopoda - gråsuggor och tånglöss 
  • Underordning
    Oniscoidea - landgråsuggor 
  • Infraordning
    Ligiamorpha  
  • Överfamilj
    Trichoniscoidea  
  • Familj
    Trichoniscidae  
  • Släkte
    Trichoniscoides  
  • Art
    Trichoniscoides saeroeensis, Lohmander, 1924
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Åke Andersson 1997. Rev. Ulf Gärdenfors 2008. © ArtDatabanken, SLU 2008.