Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Trichonyx sulcicollis

Organismgrupp Skalbaggar, Kortvingar Trichonyx sulcicollis
  Skalbaggar, Kortvingar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En rödbrun, 2,6-3,2 mm lång skalbagge med påfallande kraftiga ben och antenner. Den sista antennleden är kraftig. På huvudets översida finns en böjd tvärfåra. På halsskölden finns både en längs- och en tvärfåra. Täckvingarna täcker halva bakkroppen och har vardera två långa och två korta längsfåror.
Utbredning
Länsvis förekomst för Trichonyx sulcicollis Observationer i  Sverige för Trichonyx sulcicollis
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är påträffad i spridda landskap från Skåne till Västmanland. Arten finns även i Danmark, Norge, Finland och Baltikum. Världsutbredningen omfattar större delen av Mellan- och Sydeuropa. Arten har även införts till Nordamerika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Främst påträffad i ihåliga eller rötskadade lövträd, främst ek men även lind, poppel, alm, bok, björk och lönn. Ofta i anslutning till myran Lasius brunneus, eventuellt också andra myror. Påträffad i spridda landskap från Skåne till Västmanland. Antalet lokalområden i landet skattas till 240 (150-400). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 960 (600-1600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Ekologi
Lever främst under bark och i fuktig ved i ihåliga eller rötskadade lövträd, särskilt ek men även lind, poppel, alm, bok, björk och lönn. Ofta i anslutning till bon av myran Lasius brunneus, eventuellt också andra myror. Både i Sverige och utomlands har arten dessutom påträffats i komposthögar, i Danmark också i ett mullvadsbo. Flertalet fynd är dock gjorda i gamla lövskogsbestånd med döda och ihåliga träd. Skalbaggen flyger på kvällen och kan då påträffas vid håvning.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Triviallövskog
Triviallövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· almar
· almar
· ask
· ask
· asp
· asp
· björkar
· björkar
· bok
· bok
· ekar
· ekar
· gran
· gran
· popplar
· popplar
· skogslind
· skogslind
· skogslönn
· skogslönn
· sälg
· sälg
· viden
· viden
Levande träd
Levande träd
Dött träd
Dött träd
Levande djur
Levande djur
· leddjur
· leddjur
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Staphylinidae (kortvingar), Släkte Trichonyx, Art Trichonyx sulcicollis (Reichenbach, 1816) Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Främst påträffad i ihåliga eller rötskadade lövträd, främst ek men även lind, poppel, alm, bok, björk och lönn. Ofta i anslutning till myran Lasius brunneus, eventuellt också andra myror. Påträffad i spridda landskap från Skåne till Västmanland. Antalet lokalområden i landet skattas till 240 (150-400). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 960 (600-1600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
En rödbrun, 2,6-3,2 mm lång skalbagge med påfallande kraftiga ben och antenner. Den sista antennleden är kraftig. På huvudets översida finns en böjd tvärfåra. På halsskölden finns både en längs- och en tvärfåra. Täckvingarna täcker halva bakkroppen och har vardera två långa och två korta längsfåror.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Trichonyx sulcicollis

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Trichonyx sulcicollis

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är påträffad i spridda landskap från Skåne till Västmanland. Arten finns även i Danmark, Norge, Finland och Baltikum. Världsutbredningen omfattar större delen av Mellan- och Sydeuropa. Arten har även införts till Nordamerika.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Staphylinoidea  
  • Familj
    Staphylinidae - kortvingar 
  • Underfamilj
    Pselaphinae - klubbhornsbaggar 
  • Tribus
    Trichonychini  
  • Släkte
    Trichonyx  
  • Art
    Trichonyx sulcicollis(Reichenbach, 1816)

Lever främst under bark och i fuktig ved i ihåliga eller rötskadade lövträd, särskilt ek men även lind, poppel, alm, bok, björk och lönn. Ofta i anslutning till bon av myran Lasius brunneus, eventuellt också andra myror. Både i Sverige och utomlands har arten dessutom påträffats i komposthögar, i Danmark också i ett mullvadsbo. Flertalet fynd är dock gjorda i gamla lövskogsbestånd med döda och ihåliga träd. Skalbaggen flyger på kvällen och kan då påträffas vid håvning.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Triviallövskog, Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· almar - Ulmus (Viktig)
· ask - Fraxinus excelsior (Har betydelse)
· asp - Populus tremula (Har betydelse)
· björkar - Betula (Har betydelse)
· bok - Fagus sylvatica (Har betydelse)
· ekar - Quercus (Har betydelse)
· gran - Picea abies (Har betydelse)
· popplar - Populus (Har betydelse)
· skogslind - Tilia cordata (Viktig)
· skogslönn - Acer platanoides (Har betydelse)
· sälg - Salix caprea (Har betydelse)
· viden - Salix (Har betydelse)
Levande träd (Viktig)
Dött träd (Har betydelse)
Levande djur (Viktig)
· leddjur - Arthropoda (Viktig)
Avverkning av gamla lövträd i parker, alléer och betesmarker är ett hot.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Gamla lövträdsbestånd och gamla träd i parker och alléer bör sparas. Vid avverkningar bör äldre lövträd lämnas. Vidare är det önskvärt att gamla träd (främst ekar) i igenväxande betesmarker friställs.

Gillerfors, G. 1982. Anteckningar om svenska coleoptera 2. Ent. Tidskr. 103: 73–77.

Leiler, T.-E. 1969. Anteckningar om skalbaggars utbredning, levnadssätt m.m. jämte fynd i Åseletrakten 1968. Ent. Tidskr. 90: 137–140.

Lundberg, S. 1966. Bidrag till kännedom om svenska skalbaggar 9. Ent. Tidskr. 87: 50–55.

Palm, T. 1959. Die Holz- und Rinden-Käfer der süd- und mittelschwedischen Laubbäume. Opusc. Ent. suppl. XVI.

Palm, T. 1960. Bidrag till kännedom om svenska skalbaggars biologi och systematik. 36–38. Ent. Tidskr. 81: 98–107.

Palmqvist, S. 1954. Coleopterologiskt intressanta lokaler i Hälsingborgstrakten. Ent. Tidskr. 75: 187–193.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Rickard Baranowski 1994. Rev. Bengt Ehnström 2000. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Staphylinoidea  
  • Familj
    Staphylinidae - kortvingar 
  • Underfamilj
    Pselaphinae - klubbhornsbaggar 
  • Tribus
    Trichonychini  
  • Släkte
    Trichonyx  
  • Art
    Trichonyx sulcicollis, (Reichenbach, 1816)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Rickard Baranowski 1994. Rev. Bengt Ehnström 2000. © ArtDatabanken, SLU 2006.