Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Trichosirocalus thalhammeri

Organismgrupp Skalbaggar, Vivlar och barkborrar Trichosirocalus thalhammeri
  Skalbaggar, Vivlar och barkborrar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 2,3–3,1 mm lång vivel med bred, kullrig kroppsform, långt krumböjt snyte och långa ben. Kroppen är brun med en gles, upprättstående borstbeklädnad och däremellan klädd av ljusa och mörka fjäll. Benen är brunaktiga. Arten är mycket svårbestämd, och bestämningen måste granskas av en specialist.
Utbredning
Länsvis förekomst för Trichosirocalus thalhammeri Observationer i  Sverige för Trichosirocalus thalhammeri
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är i Sverige känd från Bohuslän, där den först noterades 1984 på ön Sydkoster (Lundberg 1988). Återfynd på flera lokaler under 2011 har bekräftat att arten förekommer på lämpliga strandängar men är svår att notera (Franc 2012). Man kan därför förmoda att arten är starkt förbisedd längs den svenska västkusten. Närmast förekommer den i Danmark, där arten har visat sig vara utbredd, samt vid Oslofjorden i Norge. Världsutbredningen omfattar Europas kusttrakter samt enstaka salthaltiga lokaler i inlandet (t.ex. Neusiedlersee).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2b(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
Lever på gulkämpar (Plantago maritima) på havsstränder. Endast känd från Bohuslän. Arten är svårbestämd och kan misstänkas vara förbisedd. Antalet lokalområden i landet skattas till 60 (30-90). Förekomstarean (AOO) skattas till 240 (120-360) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii)).
Ekologi
Lever på gulkämpar (Plantago maritima) på havsstränder. Larvutvecklingen sker under sommaren, och de fullbildade skalbaggarna uppträder dels på sensommaren-hösten, dels efter övervintring under våren-försommaren då fortplantning sker. Arten lever lågt på värdväxten, och tas främst vid sållning av plantorna (Morris 2008).
Landskapstyper
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Biotoper
Havsstrand
Havsstrand
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· gulkämpar
· gulkämpar
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Curculionidae (vivlar), Släkte Trichosirocalus, Art Trichosirocalus thalhammeri (Schultze, 1906) Synonymer Ceuthorhynchidius thalhammeri (Schultze, 1906), Ceutorrhynchidius thalhammeri (Schultze, 1906)

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2b(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Lever på gulkämpar (Plantago maritima) på havsstränder. Endast känd från Bohuslän. Arten är svårbestämd och kan misstänkas vara förbisedd. Antalet lokalområden i landet skattas till 60 (30-90). Förekomstarean (AOO) skattas till 240 (120-360) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii)).
En 2,3–3,1 mm lång vivel med bred, kullrig kroppsform, långt krumböjt snyte och långa ben. Kroppen är brun med en gles, upprättstående borstbeklädnad och däremellan klädd av ljusa och mörka fjäll. Benen är brunaktiga. Arten är mycket svårbestämd, och bestämningen måste granskas av en specialist.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Trichosirocalus thalhammeri

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Trichosirocalus thalhammeri

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är i Sverige känd från Bohuslän, där den först noterades 1984 på ön Sydkoster (Lundberg 1988). Återfynd på flera lokaler under 2011 har bekräftat att arten förekommer på lämpliga strandängar men är svår att notera (Franc 2012). Man kan därför förmoda att arten är starkt förbisedd längs den svenska västkusten. Närmast förekommer den i Danmark, där arten har visat sig vara utbredd, samt vid Oslofjorden i Norge. Världsutbredningen omfattar Europas kusttrakter samt enstaka salthaltiga lokaler i inlandet (t.ex. Neusiedlersee).
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Curculionoidea  
  • Familj
    Curculionidae - vivlar 
  • Underfamilj
    Ceutorhynchinae  
  • Tribus
    Ceutorhynchini  
  • Släkte
    Trichosirocalus  
  • Art
    Trichosirocalus thalhammeri(Schultze, 1906)
    Synonymer
    Ceuthorhynchidius thalhammeri (Schultze, 1906)
    Ceutorrhynchidius thalhammeri (Schultze, 1906)

Lever på gulkämpar (Plantago maritima) på havsstränder. Larvutvecklingen sker under sommaren, och de fullbildade skalbaggarna uppträder dels på sensommaren-hösten, dels efter övervintring under våren-försommaren då fortplantning sker. Arten lever lågt på värdväxten, och tas främst vid sållning av plantorna (Morris 2008).

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Havsstrand

Biotoper som är viktiga för arten: Havsstrand

Biotoper där arten kan förekomma: Öppna gräsmarker

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· gulkämpar - Plantago maritima (Viktig)
Artens utbredning, status och eventuella hot är otillräckligt utredda. Igenväxning av havsstrandängar p.g.a. upphörd beteshävd kan dock vara en hotfaktor.

Påverkan
  • Intensifierat jordbruk (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
Arten bör inventeras.

Franc, N. 2012. Svårfunnen skalbagge på gulkämpar. AROMIA 2012 (2): 10-11.

Lundberg, S. 1988. Catalogus Coleopterorum Sueciae 1986 – rättelser och tillägg. Entomologisk Tidskrift 109: 81-85.

Morris, M.G. (2008) True Weevils (Part II). Coleoptera: Curculionidae, Ceutorhynchinae). Handbooks for the identification of British insects, vol. 5, part 17c. St Albans: Royal Entomological Society.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Håkan Ljungberg 2005. Rev. Christoffer Fägerström 2012. © ArtDatabanken, SLU 2012.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Curculionoidea  
  • Familj
    Curculionidae - vivlar 
  • Underfamilj
    Ceutorhynchinae  
  • Tribus
    Ceutorhynchini  
  • Släkte
    Trichosirocalus  
  • Art
    Trichosirocalus thalhammeri, (Schultze, 1906)
    Synonymer
    Ceuthorhynchidius thalhammeri (Schultze, 1906)
    Ceutorrhynchidius thalhammeri (Schultze, 1906)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Håkan Ljungberg 2005. Rev. Christoffer Fägerström 2012. © ArtDatabanken, SLU 2012.