Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  stor aspborre

Organismgrupp Skalbaggar, Vivlar och barkborrar Trypophloeus palmi
Stor aspborre Skalbaggar, Vivlar och barkborrar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 2 mm lång, svart barkborre. Kroppen är cylindrisk, längst fram på halsskölden finns rader med tydliga kitintaggar. Täckvingarna har ganska tydliga längsrader med punkter. Översidan har tydliga borst. Antenner och ben är korta och kraftigt byggda. De sista antennlederna är breda och bildar en tydlig bred och platt antennklubba. De olika Trypophloeus-arterna är mycket lika varandra och en artbestämning bör göras av en specialist.
Utbredning
Länsvis förekomst för stor aspborre Observationer i  Sverige för stor aspborre
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är påträffad i några landskap från Småland till Ångermanland. De flesta fynden är gjorda i östra delen av landet. Arten är närmast funnen i Finland och Estland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Utvecklas i innerbarken på nyligen döda stam- och grendelar av asp, främst i några centimeter tjocka grendelar på stående och ofta levande aspar, men även i grenar som fallit ner på marken. Känd från spridda landskap från Småland till Ångermanland. Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (40-100). Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (160-400) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i innerbarken på nyligen döda stam- och grendelar av asp, främst i några centimeter tjocka grendelar på stående och ofta levande aspar, men även i grenar som fallit ner på marken. Arten tycks ha en ettårig utvecklingstid. Lättast känner man igen spåren efter denna art genom de små, runda kläckhål som ligger tätt intill varandra på barken. Ett tränat öga kan då se att kläckhålen är en aning större än hos de andra Trypophloeus-arterna.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Triviallövskog
Triviallövskog
Lövskog
Lövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· asp
· asp
Levande träd
Levande träd
Dött träd
Dött träd
· asp
· asp
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Curculionidae (vivlar), Släkte Trypophloeus, Art Trypophloeus palmi Hansen, 1955 - stor aspborre Synonymer Trypophloeus discedens Palm, 1950

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Utvecklas i innerbarken på nyligen döda stam- och grendelar av asp, främst i några centimeter tjocka grendelar på stående och ofta levande aspar, men även i grenar som fallit ner på marken. Känd från spridda landskap från Småland till Ångermanland. Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (40-100). Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (160-400) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
En 2 mm lång, svart barkborre. Kroppen är cylindrisk, längst fram på halsskölden finns rader med tydliga kitintaggar. Täckvingarna har ganska tydliga längsrader med punkter. Översidan har tydliga borst. Antenner och ben är korta och kraftigt byggda. De sista antennlederna är breda och bildar en tydlig bred och platt antennklubba. De olika Trypophloeus-arterna är mycket lika varandra och en artbestämning bör göras av en specialist.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för stor aspborre

Länsvis förekomst och status för stor aspborre baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för stor aspborre

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är påträffad i några landskap från Småland till Ångermanland. De flesta fynden är gjorda i östra delen av landet. Arten är närmast funnen i Finland och Estland.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Curculionoidea  
  • Familj
    Curculionidae - vivlar 
  • Underfamilj
    Scolytinae - barkborrar 
  • Tribus
    Cryphalini  
  • Släkte
    Trypophloeus  
  • Art
    Trypophloeus palmiHansen, 1955 - stor aspborre
    Synonymer
    Trypophloeus discedens Palm, 1950

Larvutvecklingen sker i innerbarken på nyligen döda stam- och grendelar av asp, främst i några centimeter tjocka grendelar på stående och ofta levande aspar, men även i grenar som fallit ner på marken. Arten tycks ha en ettårig utvecklingstid. Lättast känner man igen spåren efter denna art genom de små, runda kläckhål som ligger tätt intill varandra på barken. Ett tränat öga kan då se att kläckhålen är en aning större än hos de andra Trypophloeus-arterna.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Triviallövskog, Lövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· asp - Populus tremula (Viktig)
Levande träd (Viktig)
Dött träd (Viktig)
· asp - Populus tremula (Viktig)
Eftersom asp inte är något prioriterat trädslag i skogen gallras den ofta bort ur bestånden på ett tidigt stadium. Den höga stammen av betande vilt har även gjort att vi har ett successionsglapp i åldersfördelningen av asp i bestånden vilket är ett hot mot arten i framtiden. Asp sparas ofta ute på hyggen i samband med slutavverkningar. Då dessa blåser omkull upparbetas ofta vindfällena till brännved.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Man bör spara asp i samband med slutavverkningar. Spar även vindfällena om träden blåser omkull. Röjningar och gallringar bör planeras på ett sådant sätt att successionen av grov asp gynnas i framtiden. Grova aspar i bryn och hagmarker bör lämnas.

Ehnström, B. & Axelsson, R. 2002. Insektsgnag i bark och ved. ArtDatabanken, SLU: Hansen, V. 1955. Notes on some species of Hylastes Er. and Trypophloeus Fairm. Ent. Meddel. 27: 177–184.

Lekander, B., Bejer-Petersen, B., Kangas, E. & Bakke, A. 1977. The Distribution of Bark Beetles in the Nordic Countries. Acta Ent. Fenn. 32: 20.

Palm, T. 1951. Die Holz- und Rindenkäfer der nordschwedischen Laubbäume. Meddel. fr. Statens Skogsforskn. inst. Bd. 40: 230–232.

Palm, T. 1956. Anteckningar om svenska skalbaggar. XI. Ent. Tidskr. 77: 63.

Palm, T. 1959. Die Holz- und Rindenkäfer der süd- und mittelschwedischen Laubbäume. Opusc. Ent. Suppl. 16: 350–351.

Pfeffer, A. 1995. Zentral- und westpaläarktische Borken- und Kernkäfer. Pro Entomologia, c/o Naturhistorisches Museum Basel.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 2002 Rev. Åke Lindelöw 2007. © ArtDatabanken, SLU 2008.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Curculionoidea  
  • Familj
    Curculionidae - vivlar 
  • Underfamilj
    Scolytinae - barkborrar 
  • Tribus
    Cryphalini  
  • Släkte
    Trypophloeus  
  • Art
    Trypophloeus palmi, Hansen, 1955 - stor aspborre
    Synonymer
    Trypophloeus discedens Palm, 1950
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 2002 Rev. Åke Lindelöw 2007. © ArtDatabanken, SLU 2008.