Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  rödhuvad trädbasbagge

Organismgrupp Skalbaggar, Tenebrionoidea (olikfotade baggar m.fl.) Vincenzellus ruficollis
Rödhuvad trädbasbagge Skalbaggar, Tenebrionoidea (olikfotade baggar m.fl.)

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 2,5–3,5 mm lång skalbagge. Kroppen är skarpt tvåfärgad med huvud, halssköld och ben gulröda medan täckvingarna är svartblå. Halsskölden är hjärtformad och huvudet är starkt förlängt framåt. Täckvingarna är förseddda med längsgående punktrader.
Utbredning
Länsvis förekomst för rödhuvad trädbasbagge Observationer i  Sverige för rödhuvad trädbasbagge
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Endast känd från Öland. Flertalet fynd är gjorda i Halltorps hage. Närmast i Danmark, ej i övriga Norden eller i Baltikum.Världsutbredningen är begränsad till Europa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Larvutvecklingen sker under bark på döda grenar av olika lövträd, t.ex. avenbok, hassel och hagtorn. Såväl larver som fullbildade skalbaggar är rovdjur som lever av barkborrar. Arten är ofta påträffad i avverknings- eller röjningsavfall. Endast känd från Öland. Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (5-20). Förekomstarean (AOO) skattas till 40 (20-80) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker under bark på döda grenar av olika lövträd, t.ex. avenbok, hassel och hagtorn. Såväl larver som fullbildade skalbaggar är rovdjur som lever av barkborrar. Arten är ofta påträffad i avverknings- eller röjningsavfall.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Ädellövskog
Ädellövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Fungivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· alar
· alar
· almar
· almar
· ask
· ask
· avenbok
· avenbok
· bok
· bok
· ekar
· ekar
· hassel
· hassel
· skogsalm
· skogsalm
Levande träd
Levande träd
Dött träd
Dött träd
Levande djur
Levande djur
· leddjur
· leddjur
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Salpingidae (trädbasbaggar), Släkte Vincenzellus, Art Vincenzellus ruficollis (Panzer, 1794) - rödhuvad trädbasbagge Synonymer Vincenzellus viridipennis (Latreille, 1804)

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Larvutvecklingen sker under bark på döda grenar av olika lövträd, t.ex. avenbok, hassel och hagtorn. Såväl larver som fullbildade skalbaggar är rovdjur som lever av barkborrar. Arten är ofta påträffad i avverknings- eller röjningsavfall. Endast känd från Öland. Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (5-20). Förekomstarean (AOO) skattas till 40 (20-80) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
En 2,5–3,5 mm lång skalbagge. Kroppen är skarpt tvåfärgad med huvud, halssköld och ben gulröda medan täckvingarna är svartblå. Halsskölden är hjärtformad och huvudet är starkt förlängt framåt. Täckvingarna är förseddda med längsgående punktrader.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för rödhuvad trädbasbagge

Länsvis förekomst och status för rödhuvad trädbasbagge baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för rödhuvad trädbasbagge

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Endast känd från Öland. Flertalet fynd är gjorda i Halltorps hage. Närmast i Danmark, ej i övriga Norden eller i Baltikum.Världsutbredningen är begränsad till Europa.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Tenebrionoidea  
  • Familj
    Salpingidae - trädbasbaggar 
  • Underfamilj
    Salpinginae  
  • Tribus
    Salpingini  
  • Släkte
    Vincenzellus  
  • Art
    Vincenzellus ruficollis(Panzer, 1794) - rödhuvad trädbasbagge
    Synonymer
    Vincenzellus viridipennis (Latreille, 1804)

Larvutvecklingen sker under bark på döda grenar av olika lövträd, t.ex. avenbok, hassel och hagtorn. Såväl larver som fullbildade skalbaggar är rovdjur som lever av barkborrar. Arten är ofta påträffad i avverknings- eller röjningsavfall.

Ekologisk grupp: Fungivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Ädellövskog, Trädbärande gräsmark, Lövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· alar - Alnus (Har betydelse)
· almar - Ulmus (Har betydelse)
· ask - Fraxinus excelsior (Har betydelse)
· avenbok - Carpinus betulus (Har betydelse)
· bok - Fagus sylvatica (Har betydelse)
· ekar - Quercus (Har betydelse)
· hassel - Corylus avellana (Har betydelse)
· skogsalm - Ulmus glabra (Har betydelse)
Levande träd (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
Levande djur (Viktig)
· leddjur - Arthropoda (Viktig)
Avverkning av döende lövträd. Avlägsnande av ris, till exempel för flisproduktion eller av ren "städiver".

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Avstå från att avverka döende lövträd. Städa ej bort riset efter till exempel naturvårdsröjningar, utan lämna kvar det i högar.

Andersson, Bengt. 1981. Notiser om svenska skalbaggar 3. Ent. Tidskr. 102: 141–146.

Bruce, N. 1944. Några data från insamlingsresor för Riksmuseum jämte förteckning över nyfynd för land och landskap. Ent. Tidskr. 65: 9–28 Lundberg, S. 1981. Sällsynta skalbaggar i Halltorps hage. Ent. Tidskr. 102: 135–137.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Lundberg 1997. Rev. Bengt Ehnström 2000. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Tenebrionoidea  
  • Familj
    Salpingidae - trädbasbaggar 
  • Underfamilj
    Salpinginae  
  • Tribus
    Salpingini  
  • Släkte
    Vincenzellus  
  • Art
    Vincenzellus ruficollis, (Panzer, 1794) - rödhuvad trädbasbagge
    Synonymer
    Vincenzellus viridipennis (Latreille, 1804)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Lundberg 1997. Rev. Bengt Ehnström 2000. © ArtDatabanken, SLU 2006.