Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Xanthoperla apicalis

Organismgrupp Sländor, Bäcksländor Xanthoperla apicalis
  Sländor, Bäcksländor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En liten ljus bäcklslända med gulaktiga vingar, längd 5–8 mm. Huvudet är längre än brett. Liksom övriga bäcksländor har den två relativt långa antenner samt vingar som ligger platt mot kroppen. Båda könen kan artbestämmas med utseendet på könsdelarna. Larven är gul och har kortare antenner än de vuxna sländorna. I övrigt är den avlångt smal, artbestäms utifrån behåringen på ben och halssköld.
Utbredning
Länsvis förekomst för Xanthoperla apicalis Observationer i  Sverige för Xanthoperla apicalis
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Xanthoperla apicalis är känd från Värmland, Dalarna, Jämtland, Ångermanland, Västerbotten och Norrbotten. Arten är även påträffad i Torne Lappmark. Sitt starkaste fäste tycks den ha i Norrbotten, där den påträffades av Zetterstedt vid Torne och Muonio älvar. I dag är den känd från Ammerån, Pite-, Kalix-, Vindel-, Ume- och Lögdeälven samt Ljusnan, både i reglerade och oreglerade älvar. I övriga Norden återfinns den i norra Finland och i södra och mellersta Norge. Arten har en vid utbredning i Europa, men är sannolikt på tillbakagång mångenstädes. Den har exempelvis försvunnit från Tyskland (Zwick 1984).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
D2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Känd från ett fåtal älvar i Väster- och Norrbotten. Arten påträffas mer ofta som adulter än som larver möjligen p.g.a. av förväxlingsrisk i larvstadiet. Vissa studier antyder att arten är ganska krävande. Behov av nya studier påkallat. Antalet lokalområden i landet skattas till 7 (5-20). Förekomstarean (AOO) skattas till 28 (20-80) km². De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). Utbredningens storlek är nära gränsvärdena för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. Därför rödlistas arten som Nära hotad (NT). (D2).
Ekologi
Artens larver lever på stenbotten i skogs- och fjällälvar med måttlig strömhastighet. Utvecklingen är ettårig och de fullbildade sländorna flyger i juni–augusti.
Landskapstyper
Sötvatten
Sötvatten
Våtmark
Våtmark
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Vattendrag
Vattendrag
Sötvattensstrand
Sötvattensstrand
Vattenmassa
Vattenmassa
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor, Växtätare (herbivor), "Allätare" (omnivor)
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Levande djur
Levande djur
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Plecoptera (bäcksländor), Familj Chloroperlidae (blekbäcksländor), Släkte Xanthoperla, Art Xanthoperla apicalis Newman, 1836 Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier D2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Känd från ett fåtal älvar i Väster- och Norrbotten. Arten påträffas mer ofta som adulter än som larver möjligen p.g.a. av förväxlingsrisk i larvstadiet. Vissa studier antyder att arten är ganska krävande. Behov av nya studier påkallat. Antalet lokalområden i landet skattas till 7 (5-20). Förekomstarean (AOO) skattas till 28 (20-80) km². De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). Utbredningens storlek är nära gränsvärdena för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. Därför rödlistas arten som Nära hotad (NT). (D2).
En liten ljus bäcklslända med gulaktiga vingar, längd 5–8 mm. Huvudet är längre än brett. Liksom övriga bäcksländor har den två relativt långa antenner samt vingar som ligger platt mot kroppen. Båda könen kan artbestämmas med utseendet på könsdelarna. Larven är gul och har kortare antenner än de vuxna sländorna. I övrigt är den avlångt smal, artbestäms utifrån behåringen på ben och halssköld.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Xanthoperla apicalis

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Xanthoperla apicalis

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Xanthoperla apicalis är känd från Värmland, Dalarna, Jämtland, Ångermanland, Västerbotten och Norrbotten. Arten är även påträffad i Torne Lappmark. Sitt starkaste fäste tycks den ha i Norrbotten, där den påträffades av Zetterstedt vid Torne och Muonio älvar. I dag är den känd från Ammerån, Pite-, Kalix-, Vindel-, Ume- och Lögdeälven samt Ljusnan, både i reglerade och oreglerade älvar. I övriga Norden återfinns den i norra Finland och i södra och mellersta Norge. Arten har en vid utbredning i Europa, men är sannolikt på tillbakagång mångenstädes. Den har exempelvis försvunnit från Tyskland (Zwick 1984).
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Plecoptera - bäcksländor 
  • Familj
    Chloroperlidae - blekbäcksländor 
  • Släkte
    Xanthoperla  
  • Art
    Xanthoperla apicalisNewman, 1836

Artens larver lever på stenbotten i skogs- och fjällälvar med måttlig strömhastighet. Utvecklingen är ettårig och de fullbildade sländorna flyger i juni–augusti.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor, Växtätare (herbivor), "Allätare" (omnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Sötvatten

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark, Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Vattendrag, Sötvattensstrand, Vattenmassa

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Har betydelse)
Levande djur (Har betydelse)
Berg/hårdbotten (Viktig)
Eftersom arten förekommer företrädesvis i större vattendrag kan möjligen vattenkraftsutbyggnad leda till att dess habitat förstörs.

Påverkan
  • Vattenreglering (Viss negativ effekt)
  • Vattengrumling (Stor negativ effekt)
Insatser för att kontrollera artens status och skaffa mer information om dess habitatkrav är välbehövliga.

Brittain, J.E. 1983. The first record of the nymph of Xanthoperla apicalis (Newman) (Plecoptera: Chloroperlidae) from Scandinavia, with a key to the mature nymphs of the Scandinavian Chloroperlidae. Fauna Norv. Ser. B 30: 52–53.

Lillehammer, A. 1988. Stoneflies (Plecoptera) of Fennoscandia and Denmark, FAUNA ENTOMOLOGICA SCANDINAVICA. Vol. 21. 165pp. Stenstrup.

Zwick, P. 1984. Rote Liste der gefährdeten Tiere und Pflantzen in der Bundesrepublik Deutschlands. Naturschutz Aktuell 1: 115–116.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Björn Malmqvist 1994. Rev. Ulf Bjelke 2007. © ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Plecoptera - bäcksländor 
  • Familj
    Chloroperlidae - blekbäcksländor 
  • Släkte
    Xanthoperla  
  • Art
    Xanthoperla apicalis, Newman, 1836
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Björn Malmqvist 1994. Rev. Ulf Bjelke 2007. © ArtDatabanken, SLU 2007.