Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  trapetsjordfly

Organismgrupp Fjärilar, Nattflyn Xestia ditrapezium
Trapetsjordfly Fjärilar, Nattflyn

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Teckningen på framvingarna har den typiska nattflystrukturen, bestående av tre fält åtskiljda av markerade tvärlinjer och med två distinkta ringformade och njurformade fläckar i mittfältet närmare framkanten. Färgen på framvingarna går i olika bruna nyanser från gulbrunt till svartbrunt. Från njurfläcken sträcker sig ett svartaktigt fält med ungefär samma bredd som denna fläck fram till inre tvärlinjen som avslutar mellanfältet. Denna fläcks utformning och speciellt hur den är avgränsad runt ringfläcken skiljer trapetstecknat jordfly från två närbesläktade arter. Från gråhalsat jordfly skiljer den sig även genom bakvingens färg som är gulaktigt vit, ibland gråare hos honan, hos trapetstecknat jordfly och brun hos den förra arten. C-tecknat jordfly har också vitaktiga bakvingar, men framvingarna är vanligen bruna med en blågrå nyans. Ringfläcken är vit utan kontur uppåt där det vita svagt tonar av mot vingens framkant samtidigt som det i lika grad vidgar sig och härigenom får en nedre avgränsning liknande bokstaven C. Ringfläcken hos trapetstecknat jordfly vidgar sig endast i rikning mot vingroten. Vingspann 40-43 mm.
Utbredning
Länsvis förekomst för trapetsjordfly Observationer i  Sverige för trapetsjordfly
Svensk förekomst
Ej längre bofast, nu endast tillfälligt förekommande
En hane av denna art uppges vara funnen av Zetterstedt under 1800-talet i Skåne, Högestad. Exemplaret finns bevarat i Lunds Universitets samlingar. Trapetstecknat jordfly har under den period som UV-ljusfångst bedrivits (sedan 1950-talet och med successivt högre frekvens av automatiska ljusfällor från 1980-talet) mycket sällan uppträtt som migrant. Det var därför mycket överraskande att tre individer påträffades 2006, på Öland vid Gårdby och på södra Gotland i Hamra och Sundre. Arten är i norra delen av sin utbredning utpräglat lokal. I Danmark förekom den tidigare årligen i Knudskov på södra Själland. Den var här relativt talrik från det denna population upptäcktes 1937 och fram till 1970-talet varefter den minskade. Det senaste fyndet därifrån är från 1989. Knudskov är ett ädellövskogsområde vid basen av en ås som gradvis uppslukas av havet nordvästut. Utanför Knudskov är arten i Danmark bara funnen i enstaka exemplar som sannolikt alla utgör exempel på långdistansmigration. Dessa fynd är från Bornholm 1959 och 1978, Lolland, 1974, Själland, Helsingör 1958 och Västjylland 1970 och 1973. Arten uppfattas som mycket sällsynt och lokal i länderna närmast Östersjön, från Lettland till Tyskland, Hamburgtrakten. Den uppges vara på kraftig tillbakagång eller försvunnen i Lettland. Världsutbredningen sträcker sig från Skottland och Irland i nordväst med sydgräns i norra Spaniens, Italiens, Jugoslaviens och Bulgariens bergsområden genom Mellaneuropa, Ryssland och Sibirien till Kina, Japan och Korea. Arten är upptagen på Danmarks rödlista som Försvunnen.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nationellt utdöd (RE)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nationellt utdöd (RE)
  • 2005 Nationellt utdöd (RE)
  • 2000 Nationellt utdöd (RE)
Trapetstecknat jordfly fångades i Skåne i mitten på 1800-talet och kan mycket väl ha varit bofast i landet. Fjärilen är knuten till friska-fuktiga blomrika ängsmarker där larven lever på ett stort antal olika örter. Denna typ av biotoper förstördes i snabb takt under föregående sekel när många marker dränerades för att skapa mer odlingsbar mark. Från 2006 har enstaka fynd av arten gjorts på Öland och Gotland, men hittills rör det sig troligtvis om migranter från andra sidan Östersjön, och det finns i nuläget inga tecken på att arten har etablerat sig i landet. Arten rödlistas som Nationellt utdöd (RE) eftersom det bedömts som sannolikt att den upphört att regelbundet reproducera sig inom landet.
Ekologi
Larven av trapetstecknat jordfly uppges i Storbritannien och Mellaneuropa leva av ett flertal olika örter under hösten, bl.a. jordviva Primula vulgaris, maskrosor Taraxacum spp., skräppor Rumex spp., stjärnblommor Stellaria spp., samt efter övervintringen även knoppar av allehanda lövträd och björnbär Rubus fruticosus. Värdväxten är därför sannolikt inte avgörande för artens mycket lokala uppträdande. Även flertalet närbesläktade arter är mer eller mindre polyfaga. Larven förpuppar sig i en jordkokong i marken. Fjärilens flygperiod inföll i Danmark från de första dagarna i juli till en vecka in i augusti. De svenska fynden av levande individer från 2006 är från perioden 21-26 juli. Arten kan lockas med jäst fruktsaft och attraheras till UV-ljus. Både i Danmark och i Holland beskrivs biotopen som lövskog på sandmark. På den danska lokalen var arten under sina bästa år inte särskilt krävande i sitt biotopval. Den var lika talrik i sluten skog som i buskmarker och på öppen ängsmark.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Buskmark
Buskmark
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· fröväxter
· fröväxter
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Noctuidae (nattflyn), Släkte Xestia, Art Xestia ditrapezium (Denis & Schiffermüller, 1775) - trapetsjordfly Synonymer trapetstecknat jordfly

Kategori Nationellt utdöd (RE)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nationellt utdöd (RE)
  • 2005 Nationellt utdöd (RE)
  • 2000 Nationellt utdöd (RE)

Dokumentation Trapetstecknat jordfly fångades i Skåne i mitten på 1800-talet och kan mycket väl ha varit bofast i landet. Fjärilen är knuten till friska-fuktiga blomrika ängsmarker där larven lever på ett stort antal olika örter. Denna typ av biotoper förstördes i snabb takt under föregående sekel när många marker dränerades för att skapa mer odlingsbar mark. Från 2006 har enstaka fynd av arten gjorts på Öland och Gotland, men hittills rör det sig troligtvis om migranter från andra sidan Östersjön, och det finns i nuläget inga tecken på att arten har etablerat sig i landet. Arten rödlistas som Nationellt utdöd (RE) eftersom det bedömts som sannolikt att den upphört att regelbundet reproducera sig inom landet.
Teckningen på framvingarna har den typiska nattflystrukturen, bestående av tre fält åtskiljda av markerade tvärlinjer och med två distinkta ringformade och njurformade fläckar i mittfältet närmare framkanten. Färgen på framvingarna går i olika bruna nyanser från gulbrunt till svartbrunt. Från njurfläcken sträcker sig ett svartaktigt fält med ungefär samma bredd som denna fläck fram till inre tvärlinjen som avslutar mellanfältet. Denna fläcks utformning och speciellt hur den är avgränsad runt ringfläcken skiljer trapetstecknat jordfly från två närbesläktade arter. Från gråhalsat jordfly skiljer den sig även genom bakvingens färg som är gulaktigt vit, ibland gråare hos honan, hos trapetstecknat jordfly och brun hos den förra arten. C-tecknat jordfly har också vitaktiga bakvingar, men framvingarna är vanligen bruna med en blågrå nyans. Ringfläcken är vit utan kontur uppåt där det vita svagt tonar av mot vingens framkant samtidigt som det i lika grad vidgar sig och härigenom får en nedre avgränsning liknande bokstaven C. Ringfläcken hos trapetstecknat jordfly vidgar sig endast i rikning mot vingroten. Vingspann 40-43 mm.

Svensk förekomst Ej längre bofast, nu endast tillfälligt förekommande
Länsvis förekomst för trapetsjordfly

Länsvis förekomst och status för trapetsjordfly baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för trapetsjordfly

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



En hane av denna art uppges vara funnen av Zetterstedt under 1800-talet i Skåne, Högestad. Exemplaret finns bevarat i Lunds Universitets samlingar. Trapetstecknat jordfly har under den period som UV-ljusfångst bedrivits (sedan 1950-talet och med successivt högre frekvens av automatiska ljusfällor från 1980-talet) mycket sällan uppträtt som migrant. Det var därför mycket överraskande att tre individer påträffades 2006, på Öland vid Gårdby och på södra Gotland i Hamra och Sundre. Arten är i norra delen av sin utbredning utpräglat lokal. I Danmark förekom den tidigare årligen i Knudskov på södra Själland. Den var här relativt talrik från det denna population upptäcktes 1937 och fram till 1970-talet varefter den minskade. Det senaste fyndet därifrån är från 1989. Knudskov är ett ädellövskogsområde vid basen av en ås som gradvis uppslukas av havet nordvästut. Utanför Knudskov är arten i Danmark bara funnen i enstaka exemplar som sannolikt alla utgör exempel på långdistansmigration. Dessa fynd är från Bornholm 1959 och 1978, Lolland, 1974, Själland, Helsingör 1958 och Västjylland 1970 och 1973. Arten uppfattas som mycket sällsynt och lokal i länderna närmast Östersjön, från Lettland till Tyskland, Hamburgtrakten. Den uppges vara på kraftig tillbakagång eller försvunnen i Lettland. Världsutbredningen sträcker sig från Skottland och Irland i nordväst med sydgräns i norra Spaniens, Italiens, Jugoslaviens och Bulgariens bergsområden genom Mellaneuropa, Ryssland och Sibirien till Kina, Japan och Korea. Arten är upptagen på Danmarks rödlista som Försvunnen.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Noctuoidea  
  • Familj
    Noctuidae - nattflyn 
  • Underfamilj
    Noctuinae  
  • Tribus
    Noctuini  
  • Undertribus
    Noctuina  
  • Släkte
    Xestia  
  • Art
    Xestia ditrapezium(Denis & Schiffermüller, 1775) - trapetsjordfly
    Synonymer
    trapetstecknat jordfly

Larven av trapetstecknat jordfly uppges i Storbritannien och Mellaneuropa leva av ett flertal olika örter under hösten, bl.a. jordviva Primula vulgaris, maskrosor Taraxacum spp., skräppor Rumex spp., stjärnblommor Stellaria spp., samt efter övervintringen även knoppar av allehanda lövträd och björnbär Rubus fruticosus. Värdväxten är därför sannolikt inte avgörande för artens mycket lokala uppträdande. Även flertalet närbesläktade arter är mer eller mindre polyfaga. Larven förpuppar sig i en jordkokong i marken. Fjärilens flygperiod inföll i Danmark från de första dagarna i juli till en vecka in i augusti. De svenska fynden av levande individer från 2006 är från perioden 21-26 juli. Arten kan lockas med jäst fruktsaft och attraheras till UV-ljus. Både i Danmark och i Holland beskrivs biotopen som lövskog på sandmark. På den danska lokalen var arten under sina bästa år inte särskilt krävande i sitt biotopval. Den var lika talrik i sluten skog som i buskmarker och på öppen ängsmark.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Buskmark, Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Lövskog, Ädellövskog

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· fröväxter - Spermatophytae (Viktig)
Inga hot är kända då det landskap i vilket arten en gång förekom utsatts för alltför genomgripande förändringar för att rekonstruera en bild av miljön. Sannolikt har arten svårt att i ett längre tidsperspektiv överleva i en isolerad population avskuren från huvudförekomsten.
Fjärilens nuvarande status och kunskapen om dess ekologi/biologi föranleder inga åtgärder.

Fibiger, M. 1993. Noctuidae Europaeae, vol. 2, Noctuinae 2. Noctuinae Entomological press, Sorö.

Hoffmeyer, S. 1938. Ny dansk Storsommerfugl, Agrotis ditrapezium Bkh. Flora og Fauna 44(1-2): 13-14.

Hoffmeyer, S. & Knudsen, S. 1938. Storsommerfugle i Knudskov. Flora og Fauna 44(4-5): 115-120.

Hoffmeyer, S. 1962. De danske ugler. Universitetsforlaget, Århus.

Lindeborg, M. 2007. Intressanta fynd av storfjärilar (Macrolepidoptera) i Sverige 2006. Ent. Tidskr. 128: 19-32.

Meyrick, E. 1895. British Lepidoptera. MacMillan and co., London.

Norgaard, I. 1988. Fund af storsommerfugle i Danmark 1961-1986. Lepidopterologisk forening.

Norgaard, I. 1998. Fund af storsommerfugle i Danmark 1987-1996. Lepidopterologisk forening.

Nordström, F. & Wahlgren, E. 1935-41. Svenska fjärilar. Nordisk familjeboks förlag, Stockholm.

Nordström, F. 1943. Förteckning över Sveriges storfjärilar. Catalogus Insectorum Sueciae. Opusc. ent. 8: 59-120.

Skou, P. 1991. Nordens ugler (Lepidoptera: Noctuidae). Apollo books, Stenstrup.

Sulcs, I. 1991. Latvian perhosfaunan viimeaikaisista muutoksista. Baptria 16(3): 63-68.

.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Förf. Claes U. Eliasson 1995. Rev. Claes U. Eliasson 1996, 2005 och 2007.

© ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Noctuoidea  
  • Familj
    Noctuidae - nattflyn 
  • Underfamilj
    Noctuinae  
  • Tribus
    Noctuini  
  • Undertribus
    Noctuina  
  • Släkte
    Xestia  
  • Art
    Xestia ditrapezium, (Denis & Schiffermüller, 1775) - trapetsjordfly
    Synonymer
    trapetstecknat jordfly
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Förf. Claes U. Eliasson 1995. Rev. Claes U. Eliasson 1996, 2005 och 2007.

© ArtDatabanken, SLU 2005.