Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Xyletinus longitarsis

Organismgrupp Skalbaggar, Ängrar, trägnagare m.fl. Xyletinus longitarsis
  Skalbaggar, Ängrar, trägnagare m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 3,7–4,2 mm lång skalbagge med starkt välvd, kort cylindrisk kropp och sågtandade antenner. Huvudet kan dras in under kroppen och är då inte synligt rakt uppifrån. Kroppen är svart eller svartbrun och svagt glänsande. Arten är svårbestämd, och bestämningen bör granskas av en specialist.
Utbredning
Länsvis förekomst för Xyletinus longitarsis Observationer i  Sverige för Xyletinus longitarsis
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Utbredd från Skåne till Värmland, främst i östra Sverige. Närmast i Norge och Finland, vidare utbredd från Västeuropa österut till Mongoliet.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Lever i vitrötad, ganska seg ved av ek, främst i grova döda ekstammar samt i solexponerade stängselpålar. Utbredd från Skåne till Värmland, främst i östra Sverige. Antalet lokalområden i landet skattas till 160 (120-240). Förekomstarean (AOO) skattas till 640 (480-960) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i torr, vitrötad, ganska seg ekved. Oftast påträffas den i grova, stående eller liggande stammar men den utnyttjar även döda grenar samt övre delen av gamla ekstolpar som inhägnar hagmarker. Larvutvecklingen är tvåårig. Den fullbildade skalbaggen påträffas under juni och juli.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· ekar
· ekar
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Ptinidae (trägnagare), Släkte Xyletinus, Art Xyletinus longitarsis Jansson, 1942 Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Lever i vitrötad, ganska seg ved av ek, främst i grova döda ekstammar samt i solexponerade stängselpålar. Utbredd från Skåne till Värmland, främst i östra Sverige. Antalet lokalområden i landet skattas till 160 (120-240). Förekomstarean (AOO) skattas till 640 (480-960) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
En 3,7–4,2 mm lång skalbagge med starkt välvd, kort cylindrisk kropp och sågtandade antenner. Huvudet kan dras in under kroppen och är då inte synligt rakt uppifrån. Kroppen är svart eller svartbrun och svagt glänsande. Arten är svårbestämd, och bestämningen bör granskas av en specialist.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Xyletinus longitarsis

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Xyletinus longitarsis

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Utbredd från Skåne till Värmland, främst i östra Sverige. Närmast i Norge och Finland, vidare utbredd från Västeuropa österut till Mongoliet.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Bostrichoidea  
  • Familj
    Ptinidae - trägnagare 
  • Underfamilj
    Xyletininae  
  • Tribus
    Xyletinini  
  • Släkte
    Xyletinus  
  • Art
    Xyletinus longitarsisJansson, 1942

Larvutvecklingen sker i torr, vitrötad, ganska seg ekved. Oftast påträffas den i grova, stående eller liggande stammar men den utnyttjar även döda grenar samt övre delen av gamla ekstolpar som inhägnar hagmarker. Larvutvecklingen är tvåårig. Den fullbildade skalbaggen påträffas under juni och juli.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· ekar - Quercus (Viktig)
Dött träd (Viktig)
Avverkning av ekskog samt bortskaffande av grova, liggande grenar och stammar. Minskande bruk av ek som stängselvirke.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Bevara såväl ekskog som mer solitära ekar. Lämna därvid kvar såväl döda träd och träddelar som nedfallna grenar och stammar. Fortsätt använda ek till stängselstolpar.

Jansson, N. & Antonsson, K. 1994-95. Eklandskapet som miljöövervakningsobjekt. Länsstyrelsen i Östergötlands län 1994–1995.

Lundberg, S. 1991. De svenska Xyletinus-arterna (Coleoptera, Anobiidae). Ent. Tidskr. 112: 101–105.

Palm, T. 1950. Anteckningar om svenska skalbaggar. V. Ent. Tidskr. 71: 129–143.

Palm, T. 1953. Anteckningar omsvenska skalbaggar. VIII. Ent. Tidskr. 74: 171–186.

Tjeder, Bo. 1948. Insekter från södra Bohuslän 1946. Ent. Tidskr. 69: 215–224.

Widenfalk, R. 1975. Skalbaggsfaunan i Strömsholm med angränsande områden. Länsstyrelsen i Västmanlands län 1975:17.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Lundberg 1997. Rev. Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Bostrichoidea  
  • Familj
    Ptinidae - trägnagare 
  • Underfamilj
    Xyletininae  
  • Tribus
    Xyletinini  
  • Släkte
    Xyletinus  
  • Art
    Xyletinus longitarsis, Jansson, 1942
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Lundberg 1997. Rev. Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.