Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Xyletinus planicollis

Organismgrupp Skalbaggar, Ängrar, trägnagare m.fl. Xyletinus planicollis
  Skalbaggar, Ängrar, trägnagare m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 3,2–3,5 mm lång skalbagge med starkt välvd, kort cylindrisk kropp och sågtandade antenner. Huvudet kan dras in under kroppen och är då inte synligt rakt uppifrån. Kroppen är svart eller svartbrun och svagt glänsande, ben och antenner ljusare. Arten är svårbestämd, och bestämningen bör granskas av en specialist.
Utbredning
Länsvis förekomst för Xyletinus planicollis Observationer i  Sverige för Xyletinus planicollis
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Känd från Halland och vidare från Närke norrut till Norrbotten och Lappland. Få lokaler är kända, men arten kan misstänkas vara förbisedd. Närmast i Finland och Baltikum, vidare utbredd från Tyskland och Östeuropa österut till Mongoliet.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2b(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Utvecklas i torr viltspillning, främst på torra, öppna grusmarker. Känd från Södermanland, Uppland och Västmanland samt Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. Få lokaler är kända, men arten kan misstänkas vara förbisedd. Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (50-200). Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (200-800) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i torr spillning av hjortdjur (älg), hare eller kanin. Främst på torra, öppna sand- och grusmarker, t.ex. i sanddyner, gläntor i hedtallskog eller på hyggen. Ofta funnen i sandtäkter.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Efterlämningar av djur
Efterlämningar av djur
· Lepus
· Lepus
· harar och kaniner
· harar och kaniner
· hjortdjur
· hjortdjur
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Ptinidae (trägnagare), Släkte Xyletinus, Art Xyletinus planicollis Lohse, 1957 Synonymer Xyletinus suecicus Lundberg, 1972

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2b(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Utvecklas i torr viltspillning, främst på torra, öppna grusmarker. Känd från Södermanland, Uppland och Västmanland samt Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. Få lokaler är kända, men arten kan misstänkas vara förbisedd. Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (50-200). Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (200-800) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii)).
En 3,2–3,5 mm lång skalbagge med starkt välvd, kort cylindrisk kropp och sågtandade antenner. Huvudet kan dras in under kroppen och är då inte synligt rakt uppifrån. Kroppen är svart eller svartbrun och svagt glänsande, ben och antenner ljusare. Arten är svårbestämd, och bestämningen bör granskas av en specialist.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Xyletinus planicollis

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Xyletinus planicollis

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Känd från Halland och vidare från Närke norrut till Norrbotten och Lappland. Få lokaler är kända, men arten kan misstänkas vara förbisedd. Närmast i Finland och Baltikum, vidare utbredd från Tyskland och Östeuropa österut till Mongoliet.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Bostrichoidea  
  • Familj
    Ptinidae - trägnagare 
  • Underfamilj
    Xyletininae  
  • Tribus
    Xyletinini  
  • Släkte
    Xyletinus  
  • Art
    Xyletinus planicollisLohse, 1957
    Synonymer
    Xyletinus suecicus Lundberg, 1972

Larvutvecklingen sker i torr spillning av hjortdjur (älg), hare eller kanin. Främst på torra, öppna sand- och grusmarker, t.ex. i sanddyner, gläntor i hedtallskog eller på hyggen. Ofta funnen i sandtäkter.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö, Blottad mark

Substrat/Föda:
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
Efterlämningar av djur (Viktig)
· Lepus (Viktig)
· harar och kaniner - Leporidae (Viktig)
· hjortdjur - Cervidae (Viktig)
Mark/sediment (Har betydelse)
Arten missgynas av täktrestaurering och igenväxning av öppna sandmarker.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)

Lundberg, S. 1972. Xyletinus suecicus nov. sp. (Col. Anobiidae). Ent. Tidskr. 93: 57–59.

Lundberg, S. 1991. De svenska Xyletinus-arterna (Coleoptera, Anobiidae). Ent. Tidskr. 112: 101–105.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Lundberg 1997. Rev. Bengt Ehnström 1999, Håkan Ljungberg 2016. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Bostrichoidea  
  • Familj
    Ptinidae - trägnagare 
  • Underfamilj
    Xyletininae  
  • Tribus
    Xyletinini  
  • Släkte
    Xyletinus  
  • Art
    Xyletinus planicollis, Lohse, 1957
    Synonymer
    Xyletinus suecicus Lundberg, 1972
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Lundberg 1997. Rev. Bengt Ehnström 1999, Håkan Ljungberg 2016. © ArtDatabanken, SLU 2006.