Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  aspbarkgnagare

Organismgrupp Skalbaggar, Ängrar, trägnagare m.fl. Xyletinus tremulicola
Aspbarkgnagare Skalbaggar, Ängrar, trägnagare m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En mörkbrun, cirka 4 mm lång, cylindriskt men ganska klumpigt byggd skalbagge med kraftiga antenner. Dessa är liksom benen rödbruna till färgen. Täckvingarna har tydliga punktrader.
Utbredning
Länsvis förekomst för aspbarkgnagare Observationer i  Sverige för aspbarkgnagare
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Känd från spridda landskap från Södermanland till Pite lappmark, främst i östra Sverige. Förutom i Sverige är arten endast känd från Finland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Larvutvecklingen sker i solbelyst, död bark av asp. Angreppen kan påträffas både i skadade, döda partier på levande stammar och på döda högstubbar. Ibland angrips även begränsade partier av nedfallna döda, grova grenar. Känd från spridda landskap från Södermanland till Pite lappmark. Antalet lokalområden i landet skattas till 200 (100-400). Förekomstarean (AOO) skattas till 800 (400-1600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)). Global rödlistningskategori: NT (2001).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i solbelyst, död bark av asp. Angreppen kan påträffas både i skadade, döda partier på levande stammar och på döda högstubbar. Ibland angrips även begränsade partier av nedfallna döda, grova grenar. Larverna lever strax under den hårda ytterbarken och gnager otydliga gångar i den ganska luckra innerbarken. Angreppen påträffas ofta runt gamla stamskador där barken fått en mycket ojämn struktur. Ofta finns det angrepp av barkborresläktet Trypophloeus på samma ställe. Samma barkområde angrips ofta ett par år i rad. Angreppen påträffas ofta i aspar som sparats på hyggen vid slutavverkningar. Larvutvecklingen tar två år, och den fullbildade skalbaggen kläcks i början av juni.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· asp
· asp
Levande träd
Levande träd
· asp
· asp
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Ptinidae (trägnagare), Släkte Xyletinus, Art Xyletinus tremulicola Y.Kangas, 1958 - aspbarkgnagare Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Larvutvecklingen sker i solbelyst, död bark av asp. Angreppen kan påträffas både i skadade, döda partier på levande stammar och på döda högstubbar. Ibland angrips även begränsade partier av nedfallna döda, grova grenar. Känd från spridda landskap från Södermanland till Pite lappmark. Antalet lokalområden i landet skattas till 200 (100-400). Förekomstarean (AOO) skattas till 800 (400-1600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)). Global rödlistningskategori: NT (2001).
Konventioner Habitatdirektivets bilaga 2, Skogsstyrelsens signalart
Åtgärdsprogram Fastställt
Global rödlistning NT (2010)
En mörkbrun, cirka 4 mm lång, cylindriskt men ganska klumpigt byggd skalbagge med kraftiga antenner. Dessa är liksom benen rödbruna till färgen. Täckvingarna har tydliga punktrader.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för aspbarkgnagare

Länsvis förekomst och status för aspbarkgnagare baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för aspbarkgnagare

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Känd från spridda landskap från Södermanland till Pite lappmark, främst i östra Sverige. Förutom i Sverige är arten endast känd från Finland.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Bostrichoidea  
  • Familj
    Ptinidae - trägnagare 
  • Underfamilj
    Xyletininae  
  • Tribus
    Xyletinini  
  • Släkte
    Xyletinus  
  • Art
    Xyletinus tremulicolaY.Kangas, 1958 - aspbarkgnagare

Larvutvecklingen sker i solbelyst, död bark av asp. Angreppen kan påträffas både i skadade, döda partier på levande stammar och på döda högstubbar. Ibland angrips även begränsade partier av nedfallna döda, grova grenar. Larverna lever strax under den hårda ytterbarken och gnager otydliga gångar i den ganska luckra innerbarken. Angreppen påträffas ofta runt gamla stamskador där barken fått en mycket ojämn struktur. Ofta finns det angrepp av barkborresläktet Trypophloeus på samma ställe. Samma barkområde angrips ofta ett par år i rad. Angreppen påträffas ofta i aspar som sparats på hyggen vid slutavverkningar. Larvutvecklingen tar två år, och den fullbildade skalbaggen kläcks i början av juni.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Triviallövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· asp - Populus tremula (Viktig)
Levande träd (Viktig)
· asp - Populus tremula (Viktig)
Dött träd (Viktig)
Arten är påträffad på så små lokaler att den redan är försvunnen från ett par av de ställen där den hittades under 1960- och 1970-talet. Ofta finns den endast i ett par passande träd per lokal, och faran är överhängande att den försvinner genom att kontinuiteten i tillgången på lämplig föda bryts. Aspen är generellt inget omhuldat trädslag, varför dess framtid ter sig en aning oviss i kulturskogen. Den individrika älgstammen under de senaste decennierna har även medfört att vi har fått ett glapp i åldersklassfördelningen av asp över stora skogsområden. Detta kan medföra att aspbarkgnagaren får mycket svårt att överleva på många ställen.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
I samband med röjning och gallring bör man gynna den framtida frekvensen av gammal asp i skogen genom att lämna kvar aspar av varierande ålder. Vid slutavverkningar bör man spara alla äldre aspar på hyggena. Viktigt är även att de ej plockas bort om de vindfälls. Arten bör skonas från mera omfattande insamling.

Åtgärdsprogram Fastställt

Baranowski, R. 1975. Några bidrag till kännedomen om coleopterfaunan vid nedre Dalälven. 1. Ent. Tidskr. 96: 97–115.

Lundberg, S. 1961. Bidrag till kännedomen om svenska Coleoptera. 4. Ent. Tidskr. 82: 67.

Lundberg, S. 1967. Bidag till kännedomen om svenska skalbaggar. 10. Ent. Tidskr. 88: 80.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Bostrichoidea  
  • Familj
    Ptinidae - trägnagare 
  • Underfamilj
    Xyletininae  
  • Tribus
    Xyletinini  
  • Släkte
    Xyletinus  
  • Art
    Xyletinus tremulicola, Y.Kangas, 1958 - aspbarkgnagare
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999.