Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  gulbrokig barkfluga

Organismgrupp Tvåvingar, Flugor Xylomya maculata
Gulbrokig barkfluga Tvåvingar, Flugor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Den gulbrokiga barkflugan är en lätt igenkänd långbent, parasitstekellik fluga i gult och svart. Kroppen är 8–12 mm lång och vingarna likaledes 8–12 mm vardera. Den svarta mellankroppen har gula fläckar på ryggen och sidorna, skutellen är svart med gul spets. Bakkroppen har smala gula band på segmenten 2–5. Fram och mellanben är helt gula medan bakbenen är gula med lårens och skenbenens yttre tredjedelar svarta. Larven (liksom även pupariet) är också lätt igenkänd om man hittar den i typiskt habitat (se nedan), upp till 15 mm lång, brunaktigt läderartad, lätt tillplattad och med en spetsig framända.
Utbredning
Länsvis förekomst för gulbrokig barkfluga Observationer i  Sverige för gulbrokig barkfluga
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
De första svenska fynden gjordes av Roth i Skåne (Svedala) i juli år 1800 och bekräftades av Fallén genom ett fynd 1816 i Simrishamn (S:t Olof). Roth som gjorde första fyndet kunde 1856 hitta flugan igen på samma plats i Skåne. Därefter gjordes inga svenska fynd förrän i slutet av 1900-talet. I Danmark var historien likartad: de flesta fynden från 1800-talet och några nya fynd på 1970- och 1980-talen på de gamla lokalerna. 1989 upptäcktes den åter i Skåne då Lars Huggert fann larver i stort antal i ett mulmhål i en alm vid Bäckaskogs slott i östra Skåne. Då larvhabitatet nu var väl känt följde under 1990-talet ett antal nya fynd i de ursprungliga trakterna kring Svedala, Genarp och Lund. Under 2000-talets första decennium tillkom så fyndplatser i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län, mestadels som larvfynd i mulmhål men i något fall som flygande imago. I Europa finns den gulbrokiga barkflugan spridd men sällsynt i hela området från Medelhavsländerna och Centraleuropa västerut till de brittiska öarna och österut till södra Baltikum och Ukraina. Danmark och Sverige är de nordligaste förekomsterna – och i Sverige är den alltså en utpräglat sydlig art.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Arten är känd från Skåne (drygt 10 aktuella lokaler), Blekinge (2 aktuella ) och Småland (H-län 2 aktuella och G-län 1 aktuell). Utvecklas i döende lövträd, företrädesvis alm och stockar med röthål med blöt mulm. Beroende av lokal kontinuitet i tillgången på lämplig död lövved. Arten är obenägen att flyga och relativt närliggande lokaler kan i praktiken vara isolerade. Den kraftiga minskningen av gamla almar i Sydsverige innebär en habitatförsämring och minskad areal för arten. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (10-40). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 12000 (4500-20000) km² och förekomstarean (AOO) till 80 (40-160) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Ekologi
Trots sitt svenska namn lever den gulbrokiga barkflugan inte under bark – som dess två nära släktingar i familjen gör – utan i fuktiga till blöta mulmhål i ädellövträd, mestadels alm och bok. Man kan i lämpliga sådana finna stora ansamlingar av de typiska larverna. Det räcker inte med blöt, murken ved utan flugan kräver väl utvecklade röthål med mulm. Sådana stammar kan under mycket lång tid utgöra reproduktionsplatser för flugan. De fullt utvecklade flugorna ses sällan men observationer av kläckta djur tyder på att de ogärna flyger men dock kvickt springer omkring på stammarna. I andra länder är flugan bara funnen i gamla ädellövskogar, och i Sverige har det alltid rört sig om fynd i enstaka gamla träd - i Skåne i slottspark- och stadsmiljöer men på de småländska lokalerna ute i skogsbestånd med gamla träd.
Landskapstyper
Skog
Skog
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Ädellövskog
Ädellövskog
Lövskog
Lövskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· bok
· bok
· skogsalm
· skogsalm
Levande träd
Levande träd
· bok
· bok
· skogsalm
· skogsalm
Dött träd
Dött träd
· bok
· bok
· skogsalm
· skogsalm
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Diptera (tvåvingar), Familj Xylomyidae (lövträdsflugor), Släkte Xylomya, Art Xylomya maculata (Meigen, 1804) - gulbrokig barkfluga Synonymer

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Arten är känd från Skåne (drygt 10 aktuella lokaler), Blekinge (2 aktuella ) och Småland (H-län 2 aktuella och G-län 1 aktuell). Utvecklas i döende lövträd, företrädesvis alm och stockar med röthål med blöt mulm. Beroende av lokal kontinuitet i tillgången på lämplig död lövved. Arten är obenägen att flyga och relativt närliggande lokaler kan i praktiken vara isolerade. Den kraftiga minskningen av gamla almar i Sydsverige innebär en habitatförsämring och minskad areal för arten. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (10-40). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 12000 (4500-20000) km² och förekomstarean (AOO) till 80 (40-160) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Den gulbrokiga barkflugan är en lätt igenkänd långbent, parasitstekellik fluga i gult och svart. Kroppen är 8–12 mm lång och vingarna likaledes 8–12 mm vardera. Den svarta mellankroppen har gula fläckar på ryggen och sidorna, skutellen är svart med gul spets. Bakkroppen har smala gula band på segmenten 2–5. Fram och mellanben är helt gula medan bakbenen är gula med lårens och skenbenens yttre tredjedelar svarta. Larven (liksom även pupariet) är också lätt igenkänd om man hittar den i typiskt habitat (se nedan), upp till 15 mm lång, brunaktigt läderartad, lätt tillplattad och med en spetsig framända.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för gulbrokig barkfluga

Länsvis förekomst och status för gulbrokig barkfluga baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för gulbrokig barkfluga

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



De första svenska fynden gjordes av Roth i Skåne (Svedala) i juli år 1800 och bekräftades av Fallén genom ett fynd 1816 i Simrishamn (S:t Olof). Roth som gjorde första fyndet kunde 1856 hitta flugan igen på samma plats i Skåne. Därefter gjordes inga svenska fynd förrän i slutet av 1900-talet. I Danmark var historien likartad: de flesta fynden från 1800-talet och några nya fynd på 1970- och 1980-talen på de gamla lokalerna. 1989 upptäcktes den åter i Skåne då Lars Huggert fann larver i stort antal i ett mulmhål i en alm vid Bäckaskogs slott i östra Skåne. Då larvhabitatet nu var väl känt följde under 1990-talet ett antal nya fynd i de ursprungliga trakterna kring Svedala, Genarp och Lund. Under 2000-talets första decennium tillkom så fyndplatser i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län, mestadels som larvfynd i mulmhål men i något fall som flygande imago. I Europa finns den gulbrokiga barkflugan spridd men sällsynt i hela området från Medelhavsländerna och Centraleuropa västerut till de brittiska öarna och österut till södra Baltikum och Ukraina. Danmark och Sverige är de nordligaste förekomsterna – och i Sverige är den alltså en utpräglat sydlig art.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Stratiomyoidea  
  • Familj
    Xylomyidae - lövträdsflugor 
  • Släkte
    Xylomya  
  • Art
    Xylomya maculata(Meigen, 1804) - gulbrokig barkfluga

Trots sitt svenska namn lever den gulbrokiga barkflugan inte under bark – som dess två nära släktingar i familjen gör – utan i fuktiga till blöta mulmhål i ädellövträd, mestadels alm och bok. Man kan i lämpliga sådana finna stora ansamlingar av de typiska larverna. Det räcker inte med blöt, murken ved utan flugan kräver väl utvecklade röthål med mulm. Sådana stammar kan under mycket lång tid utgöra reproduktionsplatser för flugan. De fullt utvecklade flugorna ses sällan men observationer av kläckta djur tyder på att de ogärna flyger men dock kvickt springer omkring på stammarna. I andra länder är flugan bara funnen i gamla ädellövskogar, och i Sverige har det alltid rört sig om fynd i enstaka gamla träd - i Skåne i slottspark- och stadsmiljöer men på de småländska lokalerna ute i skogsbestånd med gamla träd.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Ädellövskog, Lövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· bok - Fagus sylvatica (Har betydelse)
· skogsalm - Ulmus glabra (Viktig)
Levande träd (Viktig)
· bok - Fagus sylvatica (Har betydelse)
· skogsalm - Ulmus glabra (Viktig)
Dött träd (Viktig)
· bok - Fagus sylvatica (Har betydelse)
· skogsalm - Ulmus glabra (Viktig)
Bristande tillgång till och utveckling av gamla, ihåliga ädellövträd, särskilt alm och bok men även främmande trädslag som tysklönn. Avverkning av gamla träd i skogsbruk samt i park- och stadsmiljöer med förebärande av estetiska eller säkerhetsmässiga skäl.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Minskning av relaterad art (Stor negativ effekt)
Skydd av befintliga hålträd av ädellöv i de sydliga länen (Skåne, Blekinge, Kalmar, Kronobergs och Hallands län) – framför allt på lokaler och i områden där den gulbrokiga barkflugan påträffats. En fungerande skogsstrategi för utvecklande av gamla ädellövträd i landskapet i dessa regioner. Trädvård i parker och stadsmiljöer som tar hänsyn till hotade arters behov då det numera framför allt är här som gamla och sjuka träd fått utvecklas. Skapande av hålträd s.k. ”veteranisering” i befintliga trädbestånd för en förkortning av den annars alltför långa – och för artens överlevnad ödesdigra – leveranstiden av lämpliga substrat, är en metod som bör utvecklas.

Huggert, L. 1990. Nya larvfynd av två hotade Solvaarter (Diptera, Solvidae). Ent. Tidskr. 111: 167–168.

Lyneborg, L. 1960. Tovinger 2. Danmarks fauna, vol. 66. Köpenhamn.

Rozkosný, R. 1973. The Stratiomyoidea (Diptera) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Ent. Scand. Vol. 1. Vinderup, Danmark.

Stubbs, A. & Drake, M. 2001. British Soldierflies and their allies. Dorchester, UK.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingemar Struwe 2008. © ArtDatabanken, SLU 2008.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Stratiomyoidea  
  • Familj
    Xylomyidae - lövträdsflugor 
  • Släkte
    Xylomya  
  • Art
    Xylomya maculata, (Meigen, 1804) - gulbrokig barkfluga
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingemar Struwe 2008. © ArtDatabanken, SLU 2008.